| 1. |
|
|
| 2. |
- Svensson, Daniel, et al.
(författare)
-
Walking on the Shoulders of Giants : Historical Mountain Trails as Management Tools?
- 2017
-
Ingår i: The Routledge International Handbook of Walking Studies. - New York : Routledge. - 9781138195349 ; , s. 330-339
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Walking in mountains is a way of transport in varied terrain and a means to enhance nature experiences and deepen landscape relations. It is also one of the most popular activities in Swedish outdoor life as well as among international tourists. Mobility has over time and for multiple reasons resulted in a network of trails and pathways – a ‘mobility heritage’. However, this heritage is not static but continuously transformed through new needs and uses, and as such it is a vital component in any reform towards a more sustainable landscape management by and for governing bodies, NGOs, and other interest groups. Despite multiple users and uses, trails are often discrete, small-scale and with marginal direct effects on local ecology and landscape, although exceptions also exist. However, the long history of multiple actor use of trails and landscapes alongside them, and the reasons and interests behind their location and maintenance, has profoundly affected landscape perceptions over time. We argue that trails can be used as a tool to engage different interests and to minimize conflicts between different users, while aiming to enhance landscape values for all users. This is highly relevant to various forms of nature conservation, Sami reindeer herding, recreation and tourism. We aim to provide deeper knowledge about trails, conceptually and about their roles, functions, and how this may relate to future management. Against a background of theoretical, historical and empirical approaches to pathways and walking we present our topic through the lens of Swedish mountain trails, with a special focus on Jämtland County. Can the interests of visiting hikers and multiple local and regional interests come to co-exist in a sustainable way by using trails as one main tool?
|
|
| 3. |
- Wall-Reinius, Sandra, 1974-, et al.
(författare)
-
Vägar till mångfunktionella landskap: En pilotmodell i Jämtlandsfjällen
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten presenteras resultat och slutsatser från forskningsprojektet ”Vägar till mångfunktionella landskap: en pilotmodell i Jämtlandsfjällen” (Negotiating pathways to multifunctional landscapes – a pilot model in the Jämtland Mountains), finansierat av Naturvårdsverket tillsammans med Riksantikvarieämbetet inom ramen för forskningssatsningen ”Storslagen Fjällmiljö” (www.storslagnafjall.se). Som projektets titel antyder så är olika vägval, förhandlingar och diskussioner om hur landskapet kan brukas av många intressenter centralt. Projektets specifika syfte har varit att analysera i) bevarande och skydd i ett mångfunktionellt landskap, ii) historisk och nutida användning av fjälleder, och iii) leder i förvaltningen och finansiering av leder. Förhoppningen är att forskningen kan utgöra underlag för diskussion och dialog som kan leda fram till beslut som bidrar till att minska intressemotsättningar mellan fjällens olika aktörer och därmed bidra till en mer hållbar utveckling för alla i fjällandskapet. Södra Jämtlandsfjällen används av flera olika grupper med olika intressen och olika förväntningar, uppfattningar och värderingar om landskapet och dess användning. Det finns stora utmaningar i att hantera och balansera ett komplext mångfunktionellt landskap med många värden, intressen och behov (natur- och kulturmiljövård, skyddade områden, lokal användning, rennäring, friluftsliv och turism). Delar av den problematik som vi studerat har sina orsaker i att olika människor både beskriver och använder landskapet på vitt skilda sätt. Resultat visar att personer företrädesvis inom myndigheter och inom turismnäringen beskriver fjällen som ett av människan i det närmaste orört område eller som vildmark trots att landskapet nyttjas av olika intressegrupper. Personer som bor och verkar i området regelbundet betonar generellt sett mer området som ett vardagslandskap och arbetslandskap, vilket inte hindrar att de sätter ett stort värde på dess skönhet och mångfald. Mångbrukandet av landskapet i södra Jämtlandsfjällen liksom de många idéerna om vad landskapet är och ska vara, kopplar också till frågor kring bevarande och skydd. Studieområdet har varit föremål för diskussioner om en nationalpark som skyddsform och i den pågående nationalparksprocessen inkluderas även ett deluppdrag för länsstyrelsen att genomföra en ledutredning. Det är vår förhoppning att resultat från forskningen om bevarande och skydd i ett mångfunktionellt landskap kommer till användning i den pågående nationalparksprocessen. Ledsystemet så som det ser ut i dag är resultatet av flera lager av historia, från samer, turister, forskare, pilgrimer, karoliner, jägare, fiskare, skogsarbetare, konditionsidrottare och andra. I dag har lederna genomgått en process där användandet har ökat som följd av att fler människor rör sig på fjället. Det historiska sambrukandet av stigar och leder var småskaligt, vilket var en viktig orsak till den relativa frånvaron av öppna konflikter. Enstaka vandrare störde exempelvis inte renarna i området, men ett ökat antal besökare och förlängda säsonger i besöksnäringen innebär att risken för konflikter ökar. Genom att besökstrycket blivit större på de mest populära lederna och att flera nya aktiviteter tillkommit framkom det bland vissa aktörer ett önskemål om att olika användargrupper bör ha ”sina” leder för att undvika konflikter.
|
|
