| 1. |
|
|
| 2. |
- Lundmark, Linda, et al.
(författare)
-
Besöka naturen – hemma eller borta? : Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige.
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på var man besöker naturen. De drygt 60 % som uppgav att de besökt naturområden inom 10 mil från bostaden under de senaste 12 månaderna fick olika följdfrågor utifrån det område som de ansåg som viktigast. Den största andelen av dessa (cirka 45 %) hade besökt naturområden med mest skog och därefter följde i fallande ordning: områden med flera olika naturtyper (12 %), sjö och vattendrag (11 %) samt skärgård (10 %). Hälften av de svarande hade 5 km eller kortare till naturområdet, medan det genomsnittliga avståndet var cirka 17 km. Majoriteten av de svarande har besökt det aktuella naturområdet upp till 3 gånger per månad och ungefär 40 % av de svarande har besökt området en gång i veckan eller oftare, drygt 6 % gör ett besök varje dag. Hälften av de svarande stannade högst 2,5 timmar i naturområdet i genomsnitt. En av fyra svarande angav att ett genomsnittligt besök varade i högst en timme, och cirka 15% angav att besöket varade i ett eller flera dygn. För hälften av de svarande var den totala kostnaden 40 kr eller mindre per besök, medan motsvarande betalningsvilja för att fortsätta besöka naturområdet uppgick till högst 100 kr per besök. Detta kan tolkas som att det finns ett ”mervärde” (ett s.k. konsumentöverskott) av ett besök utöver de kostnader besöket medför. Knappt hälften av de som svarade har tillgång till fritidsboende på något sätt. Det är framför allt fjäll- och kustkommuner som är populära fritidsbostadsdestinationer och många tillbringar en stor del av sin tid i fritidsbostaden. Allemansrätten är av stor betydelse när det gäller svenska folkets möjligheter till friluftsliv och andra utomhusaktiviteter och vi kan konstatera att de svarandes kunskaper om allemansrätten generellt är goda. Omkring 90 % av de svarande prickade rätt i olika påståenden om vad den grundläggande allemansrätten innebär. Vi kan också konstatera att allemansrättens ställning är mycket stark. Så mycket som 94 % av de svarande är helt eller delvis eniga med påståendet att allemansrätten är viktig att försvara och 77 % anser allemansrätten viktig för deras egna utomhusaktiviteter. Det kan jämföras med betydelsen av naturreservat och nationalparker som uppges som viktiga för utomhusaktiviteterna av 43 %. Angående strandskyddet anger en majoritet av de svarande (69 %) att tillgängligheten till strandnära områden/stränder är god men det finns ett visst stöd för att kommunerna ska få större inflytande över strändernas skydd, om än inte hos en majoritet av de svarande.
|
|
| 3. |
- Lundmark, Linda, et al.
(författare)
-
När friluftsliv blir naturturism
- 2013
-
Ingår i: Friluftsliv i förändring. - Stockholm, Sweden : Naturvårdsverket. - 9789162065478 ; , s. 175-190
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Var någonstans man ägnar sig åt friluftsliv i förhållande till sin bostad kan tyckas irrelevant men faktum är att denna geografiska koppling får konsekvenser för åtskilliga aspekter av stor betydelse för friluftslivet. Det påverkar vilka typer av aktiviteter man har möjlighet att ägna sig åt, när man kan göra det och på vilket sätt. Att ägna sig åt friluftsliv utanför sin vanliga omgivning innebär som regel en högre grad av efterfrågan på tjänster och produkter i termer av transporter, förtäring, boende och kunskap om platsen man besöker. I detta kapitel försöker vi svara på frågan om när friluftsliv blir naturturism men också resonera kring förutsättningar för och konsekvenser av detta med utgångspunkt från en platsbunden allmänt tillgänglig naturresurs. Det geografiska perspektivet ger också upphov till resonemang om regional tillväxt, planering, destinationsutveckling och vinnare och förlorare i geografin, samt är grogrund för en diskussion om när naturturismen blir lönsam lokalt, regionalt och nationellt. Ett framåtblickande perspektiv på naturturismen i Sverige diskuteras utifrån klimatförändring, resursutnyttjande och lokalt turistande. Huvudfrågan som diskuteras i detta kapitel är följaktligen vilka konsekvenserna blir när friluftsliv blir naturturism. Utifrån denna problemformulering kan ett antal mer specifika frågor urskiljas: När blir friluftsliv naturturism? Vilka konsekvenser för planering och investeringar har det att friluftsutövare blir turister? Hur skiljer sig möjligheterna för turism i olika geografiska områden och vilka trender är viktiga för framtida turismutveckling?
|
|
| 4. |
- Lundmark, Linda, 1975-, et al.
(författare)
-
När friluftsliv blir naturturism
- 2013
-
Ingår i: Friluftsliv i förändring. - : Naturvårdsverket. - 9789162065478 ; , s. 175-190
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Lundmark, Linda, et al.
(författare)
-
Vilka är ute i naturen? Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på vilka som är ute i naturen och vilka aktiviteter man ägnar sig åt. Nästan alla uppfattar skogar, fjäll, sjöar och hav som ”natur” men det är inte alls lika självklart med t.ex. badstränder, trädgårdar och elljusspår. Mer än hälften av de svarande är ute i naturen ganska ofta, eller mycket ofta, under vardagar. Under längre ledigheter ökar denna andel till 89 %. Naturen är också en central miljö för barns uppväxt och t.ex. har hela 94 % av de svarande ofta, eller mycket ofta, tillbringat lov och semestrar i naturen. Nöjes- och motionspromenader är vanligast att ha ägnat sig åt åtminstone en gång under en 12- månadersperiod (nästan 95 % av de svarande), följt av strövat i skog och mark (90 %), arbetat i trädgården (84 %), solbadat (81 %), och haft picknick eller grillat i naturen (80 %). Även om vi ser till de aktiviteter som är vanligast att ägna sig åt ofta (mer än 60 gånger per år) så toppas listan av nöjes- och motionspromenader (ca 32 %), följt av cykla på vägar, arbeta i trädgården, ströva i skog och mark och promenera med hund. Vi har också gjort en fördjupad analys när det gäller de tio vanligaste aktiviteterna som de svarande angett att de utövat mer än 20 gånger under en 12-månadersperiod (ca 1-2 gånger per månad). Det visar sig då att kvinnorna generellt är mer aktiva. Jogging/terränglöpning, jakt och fiske är mer vanligt bland män medan solbad, picknick och stavgång är mer representerat hos kvinnor. Gruppen under 30 år skiljer ut sig något genom att promenera med hund är vanligare och arbete i trädgården mindre vanligt, jämfört med övriga grupper. Joggning/terränglöpning tycks också vara en aktivitet främst hos yngre och medelålders, medan det omvända gäller för stavgång. Föräldrarnas uppväxtland tycks inte ha så stor betydelse för vilka aktiviteter man väljer, men svarande med svenska föräldrar utövar aktiviteterna i större utsträckning jämfört med personer vars föräldrar vuxit upp utomlands. Ett undantag finns emellertid för picknick eller att grilla i naturen vilket är vanligare hos svarande med utländska föräldrar.
|
|
| 7. |
- Müller, Dieter K, et al.
(författare)
-
Tyska turister i Sverige : forskning och studier som ger ökad kunskap om tyska turister och som kan bidra till att svenska turistföretag blir framgångsrika på den tyska resemarknaden
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken "Tyska turister i Sverige" syftar till att öka kunskapen om tysk turism i Sverige - i ett historiskt perspektiv och i ett nutidsperspektiv. Ambitionen är inte att ge en helhetsbild. I stället inriktar sig boken på ett antal områden där ETOURs forskning i större eller mindre omfattning haft fokus på tysk turism. Det gäller fjällturism, fritidshusturism, miljöturism samt charterturism till norra Sverige. Detta kompletterat med färska studier bland tyska researrangörer och konsumenter samt en allmän bakgrund till tyskar och dess resande hoppas vi ska ge en värdefull bild av "Tyska turister i Sverige". Förhoppningen är också att den forskning och de studier som finns i boken mer allmänt ska kunna bidra till att öka kunskapen hos svenska turistföretag för att de ska bli framgångsrika på olika resemarknader. Dieter K. Müller, tidigare verksam vid ETOUR, nu lektor vid Umeå universitet, tar i de inledande avsnitten upp mer allmänna aspekter , t.ex. om tyskars syn på Sverige, varför just tyskar reser mest i världen och varför många tyskar väljer Sverige som turistmål. Dieter skriver i nästa kapitel om tyskarnas intresse för svenska fritidshus. Nästa kapitel handlar om de tyskägda stugorna i Norrland, skrivet av Robert Pettersson vid ETOUR. Den tyska fjällturisten är rubriken på ett avsnitt av Peter Fredman och Christine Lundberg, båda verksamma på ETOUR. Bodil Frey är författare till det avsnitt som handlar om de tyska gäster som kommer till vårt land enbart för att uppleva naturen. Interjuver av tyska researrangörer och konsumenter redovisas i de två avslutande avsnitten i boken. Flera av bokens kapitel avslutas med tips och slutsatser som kan vara till nytta för turistföretagare i deras strävan att bli framgångsrika på den tyska utresemarknaden.
|
|
