| 1. |
- Fredriksson, Ulf, 1954-, et al.
(författare)
-
Flickor och pojkar i PISA-undersökningarna
- 2018
-
Ingår i: PISA under 15 år - resultat och trender. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127819818 ; , s. 131-146
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Fredriksson, Ulf, et al.
(författare)
-
PISA under 15 år – resultat och trender
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den unika boken PISA under 15 år ger de forskare som arbetat med undersökningen i Sverige sin bild av vad som hänt under de femton år som gått sedan den första undersökningen genomfördes. Här beskrivs bland annat:Bakgrunden till undersökningen, hur den har utvecklats och genomförts.Resultaten från samtliga sex undersökningar, ur både ett nationellt och internationellt perspektiv.Skillnader i resultat utifrån likvärdighet, genus och utländsk bakgrund i olika tvärstudier som utgått från PISA-undersökningen.Författarna diskuterar genomgående vad vi kan lära oss av PISA och tar även upp den kritik som riktats mot undersökningen. Avslutningsvis lyfts hur framtiden för PISA kan komma att se ut.
|
|
| 5. |
- Oskarsson, Magnus, 1962-, et al.
(författare)
-
PISA 2015 - Bakgrund och metoder med exempel
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 2015 genomfördes för sjätte gången OECD:s internationella kunskaps-undersökning PISA (Programme for International Student Assessment). Studien har sedan 2000 genomförts vart tredje år och undersöker 15-åriga elevers kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. PISA syftar också till att öka förståelsen för orsakerna till och konsekvenserna av observerade skillnader i kunskaper.Vid varje mätning turas de tre kunskapsområdena om att vara huvud-område. I PISA 2015 är naturvetenskap huvudområde för andra gången. Innehållet i PISA utformas utifrån ett ramverk som uppdateras varje gång kunskapsområdet är huvudområde. Denna rapport beskriver ramverket för naturvetenskap, läsförståelse och matematik och är en svensk sammanfattning av PISA 2015 Assessment and Analytical Framework. Science, Reading, Mathematic and Financial Literacy, som tagits fram av OECD. Rapporten innehåller också exempel på provuppgifter till eleverna. Rapporten är en bilaga till Skolverkets rapport 450, PISA 2015. 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik, där några av de viktigaste resultaten från PISA 2015 presenteras med fokus på Sverige.Författarna till denna rapport är de forskare som ansvarat för naturveten-skap, läsförståelse och matematik i PISA 2015.Eva Lundgren på Skolverket har det övergripande ansvaret för PISA i Sverige. På Skolverkets uppdrag har PISA 2015 genomförts av Mittuniversitetet i samarbete med Stockholms universitet. Mittuniversitetet har haft det operativa ansvaret och även ansvarat för naturvetenskap medan Stockholms universitet ansvarat för matematik och läsförståelse. Magnus Oskarsson har varit nationell projektledare och har tillsammans med Maria Lundgren och Lena Lenner ansvarat för studiens praktiska genomförande. Magnus Oskarsson har också tillsammans med Nina Eliasson och K-G Karlsson ansvarat för naturvetenskap. Ulf Fredriksson och Maria Rasmusson har ansvarat för läsförståelse, samt Astrid Pettersson och Samuel Sollerman ansvarat för matematik.Skolverket vill rikta ett stort tack till alla som arbetat med PISA 2015 och framför allt till de cirka 5 500 elever som deltagit och till deras lärare och rektorer!
|
|
| 6. |
- Pettersson, Astrid, et al.
(författare)
-
Kritiken mot PISA
- 2018
-
Ingår i: PISA under 15 år - resultat och trender. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127819818 ; , s. 178-198
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Westlund, Barbro, 1953-
(författare)
-
Att bedöma elevers läsförståelse : En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the study is to describe and analyze what assessment discourses of reading comprehension are more prominent by comparing five Swedish and five Canadian teachers in the province of BC in Canada. Based on a teacher perspective on how to develop and assess reading comprehension, the investigation concentrates on teacher discourses and their alignment with other discourses of reading comprehension within the two school systems.The method used is mainly based on classroom observations and transcriptions of tape-recorded interviews. The ten teachers in grade 4 were interviewed for 30 minutes almost every day in the afternoon during a school week. The analysis of the teachers answers were made in three steps: within each singe interview, within the Swedish and the Canadian teacher group respectively, and between the two compared teacher groups. The theoretical perspectives used to analyze the data were Critical Discourse Analysis, theories of feedback, and socio-cognitive theory.The answers within each teacher group showed a homogeneous pattern, but the comparison between the two groups showed considerable differences. The results demonstrated that the Swedish teachers seemed to be more of “instruction givers” and “assessment controllers”, while the Canadian teachers seemed to be more of “comprehension instructors” and “ongoing assessment controllers”. The teacher discourses in both groups were aligned with other assessment discourses in their respective school systems. The Canadian teacher group used a much more elaborated meta-language when talking about reading comprehension assessment. In their way of referring to feedback they also focused on their own teaching in a way that was not found within the Swedish teacher group.
|
|
