| 1. |
-
Maktordningar och motstånd : forskarperspektiv på #metoo i Sverige
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Den svenska #metoo-rörelsen samlade under sina första två år (2017–2019) mer än 100 000 deltagare från över 70 olika yrken och samhällsområden. I Maktordningar och motstånd belyser en grupp forskare rörelsen ur olika perspektiv och tecknar en flerdimensionell bild av hur #metoo-aktivismen i Sverige utvecklades i samspelet mellan teknik och kultur, sociala och traditionella medier, och enskilda aktörers initiativ.Genom nedslag i olika miljöer visar forskarna hur ett strukturellt förtryck i form av sexism, sexuella trakasserier och sexuellt våld uttrycks och förklaras. De visar även hur förtrycket normaliseras och förstärks i sammanhang som kännetecknas av gränslösa beteenden, maskulinitetsgörande och en utbredd tystnadskultur. Inte minst viktigt framkommer i studien att sexuella trakasserier handlar om maktutövning. Förtrycket blir särskilt tydligt i branscher där många arbetar under prekära omständigheter och där bristen på utvägar ökar risken för de som vågar säga ifrån. Forskningsresultaten visar också hur olika diskriminerande grunder, som till exempel kön, ålder och anställningsform samverkar.Boken ger en överblick över den svenska #metoo-rörelsens utveckling samt ger en större kunskap om särskilda riskfaktorer. Författarna pekar även ut strategier för att motverka förtryck och möjliggöra förändring.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
-
Passager : medier och kultur i ett köpcentrum
- 2001
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vart man än vänder sig omges man idag av medier, inte minst i ett köpcentrum gratistidningar, affischer, tv-monitorer, musik, telefoner För att kunna säga något väsentligt om medierna i ett nutida konsumtionsrum är det också nödvändigt att analysera själva ramen, köpcentrumet. I antologin Passager besvaras bl a frågor om vad ortens berömda fotbollslag har där att göra, varför bänkarna hela tiden flyttar på sig, vad ett köpcentrum egentligen kostar, hur gränsen dras mellan vi och dom, varför det aldrig är vinter där. Det handlar om ägandeförhållanden och yttrandefrihet, ljudlandskapets geografi, postmodern arkitektur med historiska rötter, kampen mellan offentlig konst och reklamskyltning, shopping i cyberrymden, människor som älskar eller hatar sitt centrum och om hur hela köpcentrumet kan ses som ett enormt medium.
|
|
| 4. |
-
Unga stilar och uttrycksformer
- 1992
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This is the fourth of a series of reports from the research program Youth Culture in Sweden, FUS. In the first article, Johan Fornäs discusses the production of style as a communicative praxis. On the basis of a general theory of the materiality, form and meaning of symbols and language, he analyses the functions of, as well as the relationships between, different cultural forms of expressions (including words, pictures and music). In so doing, he touches upon theories of media, popular culture, style, subcultures and aesthetics. Bo Reimer’s article is focused on the concept of lifestyle in relation to youth and modernity. He discusses the hypothesis of the individualization of everyday life as well as the question of postmodern lifestyles. Hillevi Ganetz combines a social, psychodynamic and aesthetic perspective in order to analyse how young women express themselves through the interplay between fashion and personal style. While earlier research has mainly focused on the role of fashion and looks in public spaces, Ganetz instead focuses on domestic spaces and on arenas that crosscut the private/public distinction; arenas such as changing-rooms in department stores. Ulf Boëthius analyses young people’s relationships to lite-rary texts. He discusses both the reading and writing of young people, and outlines a multidimensional research field that includes books, magazines, diaries, comics and rock lyrics, related to variables such as age, gender, class, ethnicity and geographical location. In the final article, Leni Filipson and Jan Nordberg from the unit of audience research at the Swedish Broadcasting Corporation give an empirical description of media use and cultural practices among Swedish youth.
|
|
| 5. |
-
Ungdomskultur i Sverige
- 1994
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This is the sixth and final report from the research program Youth Culture in Sweden, FUS. The volume is divided into four themes: gender and identity, spheres and institutions, styles and forms of expressions, and modernisation and history. In an introduction, Johan Fornäs presents the four themes and locates FUS within the Swedish, Nordic and international fields of research on youth culture.Four articles then focus on gender and identity: Thomas Johansson conducts a critical analysis of the concept of narcissism. Hedvig Ekerwald analyses how sexuality is portrayed in popular culture texts directed to boys and girls, respectively. Anders Löfgren discusses the question of sexual identity in modernity, with a particular focus on the sexual identity of young homosexuals. Yvonne Gunnarsson studies how young girls in the countryside view their futures – remaining in the countryside or moving into more urban areas.The first article on spheres and institutions is written by Helena Wulff. She analyses the role playing and identity reconstruction of young Swedish au pairs, artists and businessmen in New York in the late 1980s. Göran Bolin then examines a specific transnational subculture, devoted to ”video nasties”. Mats Lieberg discusses the problematics of ethnographic fieldwork.The third theme of the report concerns styles and forms of expression. Erling Bjurström and Lars Lilliestam discuss the uses of the concept of style within musicology and social analysis. Mats Franzén focuses on the changing social and cultural meanings of different sports in late modernity. Ulf Lindberg analyses one of the most important but least studied genres consumed by youth: rock lyrics. Eli-sabeth Tegner relates new youth cultures to each other: house, rave and cyberpunk. Ulla-Britt Kotsinas studies the uses of language among different groups of young people in Stockholm.In the final section of the book – modernisation and history – Hillevi Ganetz uses the concept of intertextuality in order to compare a poem of the early 20th century poet Edith Södergran with a rock lyric by a contemporary artist, Eva Dahlgren. Peter Dahlén discusses the relationship between young boys and their fathers as portrayed in Swedish film between 1930 and 1990. Finally, Ove Sernhede investigates the fascination held by white Swedish youth for Afroamerican culture.
|
|
