| 1. |
- Bülow-Hübe, Helena, 1964-, et al.
(författare)
-
Nuläge termisk komfort : en kunskapssammanställning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boverket ser ett behov av en kunskapssammanställning kring nuläget inom termisk komfort i Sverige för att ha en så bred och korrekt förståelse som möjligt för vem branschen är, vilka regler som tillämpas, var det finns kunskapscentra och vilka utvecklingsbehov som behöver stödjas för att branschen ska kunna ta större ansvar.Några faktafrågeställningar som vi författare noterat och som kan vara värda att kartlägga ytterligare:Metoder att simuleraKlimatdata för analyser och simuleringarBetydelsen av värmeöarÅtgärder för att minska värmelaster på byggnaderörbereda plats i byggnader för komfortkylaRisker med fukt och påväxt vid komfortkylaPrioriterade rum för termisk komfortUpplåtelseformers inverkan, utsatta grupper och lokala reglerVädring och fläktarPrioritera passiva åtgärderPortabel luftkylning/komfortkylaTillsyn och bygglovKrav som inte är samordnade (energi, dagsljus, buller, etc.)VarningssystemFörhoppningen är att kartläggning av termisk komfort ska bidra till kunskapsspridning om bransch, aktörer, teknik, system, konstruktion, kontroller, drift och underhåll samt forskning och utveckling.
|
|
| 2. |
- Gao, Chuansi, et al.
(författare)
-
Halk- och fallolyckor, friktionskrav och balansförmåga
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta projekt var att studera samspelet mellan friktion, balansförmåga och halkrisker, samt att ta fram designrekommendationer för friktionskrav och halksäkrare skor och underlag. Sex studier har utförts innefattande friktionsmätningar av skor på olika underlag och temperaturer, studier av stående balans och gång på ramp med justerbar lutning samt fokusgruppintervjuer. Resultaten visar att vid arbete i rumstemperatur på våta klinkergolv bör skosulor av polyuretan användas då de ger högre friktion, utomhus på isigt underlag bör skor med gummi eller latexsulor användas. Oavsett skosulans material och mönster hade alla testade skor utom de dubbade mycket låg friktion på is med vatten. Mjukare material på skosulor bör användas i kyla. Stående tester på plan eller lutande balansplatta med två ytmaterial, takpapp och halt underlag, visade att mer friktion utnyttjades då underlaget lutades. Både underlagets lutning och friktion påverkade balansförmågan. Alla förändringar var tydligare för det hala underlaget, låg friktion är en riskfaktor för att tappa balansen, inte bara vid gång utan också vid stående arbete. Intervjuerstudien visade att upplevda halkrisker var relaterade till hala och lutande underlag och/eller våta eller snöiga skor. Kriterier för en halkfri vintersko var flexibilitet, komfort, multifunktionalitet, ergonomiskt design, individuell anpassning, stabilitet och gångsäkerhet samt anpassning till arbetssituation. Samband mellan friktionskrav och halkrisk på en ramp med olika lutningsvinklar och ytmaterial visade att ju högre lutningsvinkel, dess högre halkrisk och högre friktionskrav vid gång nedåt på både torr och våt stålplåt. Vått underlag och högre grad av lutning bör undvikas. Ett linjärt förhållande har identifierats mellan friktionskrav och lutningsvinkel, där friktionskrav för olika lutningsvinklar kan förutsägas. Ny kunskap om prevention av halk- och fallolyckor, utformning av halksäkrare skor och arbetsplatser har erhållits i projektet.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Lundgren Kownacki, Karin, et al.
(författare)
-
Värmestress i urbana inomhusmiljöer : Förekomst och åtgärder i befintlig bebyggelse
- 2018
-
Ingår i: Värmestress i urbana inomhusmiljöer - Förekomst och åtgärder i befintlig bebyggelse. ; 18060
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- This literature review describes how heat stress can develop indoors, how it can be identified, and what actions can be taken, with a focus on property owner’s responsibilities. The review is limited to existing buildings in Sweden and includes schools, retirement homes, apartments, preschools, and non-industrial offices (those without industrial processes that produce heat). The expected climate changes increase the risks of heat stress, especially in urban areas where urban heat islands can develop. Strong heat can have several negative health outcomes, and this report has identified the risk groups as the chronically ill, people who take certain medications or have a disability, infants, pregnant women, individuals with heavy physical work, and emergency workers. There is a connection between the outdoor and the indoor climate in buildings without air conditioning, but the pathways leading to the development of severe heat levels indoors during heat waves are complex. These depend, for example, on the type of building, window placement, the residential area's thermal outdoor conditions, and the residents’ influence and behaviour. This review shows that few studies have focused on the thermal environment indoors during heat waves despite the fact that in Sweden people spend most of their time indoors and are likely to experience increased heat stress indoors in the future. Further, current Heat-Health Warning Systems (HHWS) are based on the outdoor climate, which can lead to a misleading interpretation of the health effects and hinder the development of more effective interventions. In order to identify severe heat, six factors need to be taken into account, including air temperature, heat radiation, humidity, and air movement as well as the physical activity and the clothes worn by the individual. Severe heat can be identified using a heat index that includes these six factors. However, it is noted that existing indexes do not take into account a person’s health status. This report presents some examples of heat indices that are relevant for indoor environments, as well as models that can be applied at the city level. It also highlights the need for the development of a heat index that specifically targets the identification of severe heat in indoor environments. There are a number of measures that can be taken in existing buildings to reduce heat indoors and thus improve the health and well-being of the population in urban areas. This report also describes a number of effective measures that are relevant to both property owners and its residents. Examples of effective measures to reduce heat stress indoors are the use of shading devices such as blinds and vegetation, but also personal cooling techniques such as the use of fans and cooling vests, as well as the integration of innovative Phase Change Materials (PCM) into facades, roofs, floors, and windows.
|
|
