| 1. |
|
|
| 2. |
- Amato, Clara, et al.
(författare)
-
Job Satisfaction Leads to Better Health By Improving Psychiatric Patients’ Outlook on Their Illness
- 2019
-
Ingår i: 3rd Biennial International Convention of Psychological Science. Paris, France.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- We found that psychiatric patients with regular or supported employment, compared to psychiatric patients without it, reported higher levels of health. More important, job satisfaction was related to not feeling prevented in daily life by their mental illness, which in turn lead to better health.
|
|
| 3. |
- Amato, Clara, et al.
(författare)
-
Modus Operandi and Affect in Sweden: The Swedish Version of the Regulatory Mode Questionnaire
- 2017
-
Ingår i: PeerJ. - : PeerJ. - 2167-8359. ; 5:e4092, s. 1-24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: The Regulatory Mode Questionnaire (RMQ) is the most used and international well-known instrument for the measurement of individual differences in the two self-regulatory modes: locomotion (i.e., the aspect of self-regulation that is concerned with movement from state to state) and assessment (i.e., the comparative aspect of self-regulation). The aim of the present study was to verify the independence of the two regulatory modes, as postulated by the Regulatory Mode Theory (Kruglanski, Thompson, Higgins, Atash, Pierro, Shah & Spiegel, 2000), and the psychometric properties of the RMQ in the Swedish context. Furthermore, we investigated the relationship between regulatory modes (locomotion and assessment) and affective well-being (i.e., positive affect and negative affect). Method: A total of 655 university and high school students in the West of Sweden (males = 408 females = 242, and 5 participants who didn’t report their gender; agemean = 21.93±6.51) responded to the RMQ and the Positive Affect Negative Affect Schedule. We conducted two confirmatory factor analyses using structural equation modeling (SEM). A third SEM was conducted to test the relationship between locomotion and assessment to positive affect and negative affect. Results: The first analyses confirmed the unidimensional factor structure of locomotion and assessment and both scales showed good reliability. The assessment scale, however, was modified by dropping item 10 (“I don’t spend much time thinking about ways others could improve themselves.”) because it showed low loading (.07, p =.115). Furthermore, the effect of locomotion on positive affect was stronger than the effect of assessment on positive affect (Z = -15.16, p < .001), while the effect of assessment on negative affect was stronger than the effect of locomotion on negative affect (Z = 10.73, p < .001). Conclusion: The factor structure of the Swedish version of the RMQ is, as Regulatory Mode Theory suggests, unidimensional and it showed good reliability. The scales discriminated between the two affective well-being dimensions. We suggest that the Swedish version of the RMQ, with only minor modifications, is a useful instrument to tap individual differences in locomotion and assessment. Hence, the present study contributes to the validation of the RMQ in the Swedish culture and adds support to the theoretical framework of self-regulatory mode.
|
|
| 4. |
- Amato, Clara, et al.
(författare)
-
Newly Graduated Nurses' Learning Work Climate, Health, Resilience, and Burnout Symptoms
- 2020
-
Ingår i: 32nd Association for Psychological Science Annual Convention. Chicago, Illinois, USA.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The results provide an indication of important learning work climate factors associated to newly graduated nurses’ health, ability to cope successfully in adverse circumstances (i.e., resilience), and burnout symptoms. It is, however, plausible that there is an interconnection between personal vulnerability, learning climate, and health (Stoyanov & Cloninger, 2011).
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Cloninger, Kevin M., et al.
(författare)
-
The Prevalence of Personality (Temperament and Character) Profiles among Swedish Newly Graduated Nurses
- 2020
-
Ingår i: 32nd Association for Psychological Science Annual Convention. Chicago, Illinois, USA.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Personal vulnerability (i.e., specific personality profiles) is a major factor for burnout among helping professionals. Compared to the general population, 80% of Swedish newly graduated nurses reported high Reward Dependence (i.e., being sentimental, warm, attached, and dependent) and 95% reported low Self-Directedness (i.e., being blaming, aimless, helpless, defensive, and unfulfilled).
|
|
| 7. |
- Garcia, Danilo, 1973, et al.
(författare)
-
A Pilot Study on Newly Graduated Nurses' Personal Vulnerability for Burnout
- 2019
-
Ingår i: 31st Association for Psychological Science Annual Convention. Washington, D.C., USA.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nurses’ work is characterized by overload and hard decisions. Despite 80% of new ly graduated nurses being socially warm and dedicated, 72.97% lacked purpose and meaning and felt ineffective and disconnected from the rest of the world. Moreover, 51.70% had a personality profile with high risk for burnout and ill-being.
|
|
| 8. |
- Garcia, Danilo, 1973, et al.
(författare)
-
Prevalensen av resiliens personlighetsprofiler bland nyutexaminerade sjuksköterskor [The Prevalence of Resilience Personality Profiles among Newly Graduated Nurses]
- 2020
-
Ingår i: FoU i Sverige - vad pågår?.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BAKGRUND Sjuksköterskor är ett av de yrkena med störst sjuktal i Sverige. Ca. 25% av de nyutexaminerade sjuksköterskor, till exempel, blir antingen sjukskrivna eller slutar efter sitt första år i yrket. Förmodligen pga. dålig arbetsmiljö, hög arbetsbelastning och att yrket kräver att sjuksköterskan tar hand om svåra beslut och människor med olika typer av problem, samtidigt som hon/han ska ha balans i sitt eget liv. Med andra ord kräver sjuksköterskeyrket att individen har förmågan att framgångsrikt och hälsosamt anpassa sig även under utmanande omständigheter (dvs. resiliens). Utifrån ett personcentrerat perspektiv definierar Cloningers (1993, 2004) biopsykosociala modell för personlighet resiliens som en specifik personlighetskonfiguration: låg i Harm Avoidance (d.v.s. avslappnad, självsäker och optimistisk), hög i Persistence (d.v.s. flitig, uthållig och hårt arbetande), och hög i Self-Directedness (d.v.s. ansvarsfull, pålitlig, själv-accepterande, målinriktad och rådig). Men även hög Cooperativeness (d.v.s. att vara empatisk, tolerant mot andra, hjälpsam och samarbetsvillig), hög Self-Transcendence (d.v.s. att kunna uppleva flow, samhörighet, meningsfullhet och känna sig som en del av något större än en själv) och andra personlighetsdimensioner bidrar till resiliens. SYFTE Syftet med denna studie var att undersöka prevalensen av olika resiliens personlighetsprofiler (d.v.s. kombination av hög/låg Harm Avoidance, Persistence, och Self-Directedness) bland nyutexaminerade sjuksköterskor i relation till deras hälsa och utbränhetsymtom och upplevelse av arbetsklimatet. METOD Ca. ett hundra trettio nyutexaminerade sjuksköterskor (Målder = 26.266.40) deltog i studien i samband med att de påbörjade sitt jobb och ett introduktionsprogram vid ett sjukhus i södra Sverige. I programmet ingår utbildning kring specifika arbetsmoment och antingen en arbetsrelaterad intervention (dvs. mentorskap i grupp), en hälsorelaterad intervention (dvs. enskild välbefinnande-coaching) eller ingen extra intervention alls. Deltagarna svarade på enkäter som mäter personlighet, arbetsklimat, hälsa (livtillfredställelse, känsla av syfte och mening, utbrändhetssymtom), demografi (t.ex. kön, ålder) och arbetsnärvaro (t.ex. sjukfrånvaro, avslutat sin tjänst). Personlighet mätes med Temperament and Character Inventory (Cloninger et al., 1993), arbetsklimat med Learning Climate Questionnaire (Bartram et al., 1993), hälsa med Public Health Surveillance Well-Being Scale (Bann et al., 2012) och utbrändhet med Maslach Burnout Inventory (Maslach et al., 1996). Vi beräknade T-scores och percentilerna för personlighetsdragen genom att använda den svenska normdatan (Anthropedia, 2018). Sedan klustrerade vi deltagarna enligt alla åtta möjliga kombinationer av höga/låga percentiler i Harm Avoidance (H/h), Persistence (P/p), och Self-Directedness (S/s) för att kunna klustra deltagarna i de olika resiliens personlighetsprofiler. RESULTAT De olika dimensionerna av den lärande arbetsklimatet var positivt relaterade till hälsa (r mellan .26 och .49) och negativt relaterade till deras rapporterade utbrändhessymptom (dvs. emotionell utmattning: r mellan -.21 och -.61, avhumanisering: r mellan -.20 och -.30 och personlig professionellt misslyckande: r mellan -.34 och -.49). När det gäller personlighetsdimensionerna var Harm Avoidance (r = -.47) negativt relaterad till hälsa, medan Persistence (r = -.37) och Self-Directedness (r = .64) var positivt relaterade. Samma personlighetsdimensioner visade omvända relationer till utbrändhessymptom, men de personlighetsdimensioner som visade de högsta signifikanta korrelationer var Harm Avoidance (r = .46), Reward Dependence (r mellan -.31 och -.40), Self-Directedness (r mellan -.30 och -.42) och Cooperativeness (r mellan -.44 och -.45). Ca. 36% av sjuksköterskorna rapporterade nivåer av Novelty Seeking som var en standardavvikelse eller lägre än normal populationen. Ca. 30% av sjuksköterskorna rapporterade nivåer av Harm Avoidance som var en standardavvikelse eller högre än normal populationen. Ca. 45% av sjuksköterskorna rapporterade nivåer av Reward Dependence som var en standardavvikelse eller högre än normal populationen. Ca. 40 % av sjuksköterskorna rapporterade nivåer av Persistence som var en standardavvikelse eller högre än normal populationen. Ca. 57% av sjuksköterskorna rapporterade nivåer av Self-Directedness som var en standardavvikelse eller lägre än normal populationen. Vi fann även följande prevalens för resiliens personlighetsprofiler: 43,7% HPs “Perfectionistic”; 27,7% hPs “Happy-go-lucky”; 18,5% Hps “Fragile”; 3,4% hPS “Resilient”; 5.0% hps “Laid-Back”; och 1,7 HPS “Conscientious”. Följande profiler fanns inte med i detta urval av sjuksköterskor: hPS “Clever” och HpS “High-Strung”. SLUTSATS Resultaten indikerar en trolig anledning till den nuvarande höga graden av utbrändhet och avhopp från jobb bland nyutexaminerade sjuksköterskor. Höga grader av oro och pessimism (hög Harm Avoidance) i samband med benägenheten att alltid vilja göra andra till lags och svårighet att säga ”nej” (hör Reward Dependence), högra grad av ihärdighet och att inte lyssna på kroppens signaler (hög Persistence), samt problem med sin självacceptans och självbild (låg Self-Directedness) ligger förmodligen till grund för både psykisk ohälsa och problem att klara av små och stora svårigheter i livet eller veta när man ska släpa taget. Till exempel, 60% hade en profil med hög risk för utbrändhet och ohälsa (d.v.s., Hps “Fragile” eller HPs “Perfectionistic”). Med andra ord, mer än hälften av de nyutexaminerade sjuksköterskorna beskrev sig själva som oroliga, pessimistiska, låga i energi (d.v.s. Harm Avoidance) och som någon som saknar syfte, med låg självacceptans (låg Self-Directedness); samtidigt som de är antingen hårt arbetande, flitiga, uthålliga och perfektionister (hög Persistence) eller lågpresterare (låg Persistence). Dessa profiler förekommer bara i ca. 30% hos den normala svenska populationen (Anthropedia, 2018). Därutöver, enbart 3,4% av de nyutexaminerade sjuksköterskorna rapporterade en hPS ”resilient” profil—jämfört med 26% i den normala svenska populationen. Av vikt är att personlig sårbarhet i form av en Hps "Fragile" eller HPs "Perfectionistic" profil kommer öka sannolikheten av ett negativt arbetsklimat (Stoyanov & Cloninger, 2011). Problemet är dock komplex och därför kommer det inte att räcka med att enbart göra arbetsmiljö insatser eller enbart ledarskapsinsatser, eftersom vi ser även en sårbarhet på individnivå. Med andra ord behöver vi försäkra oss om att skapa ett lärande arbetsklimat, samtidigt som vi ökar chefers och de nyutexaminerade sjuksköterskornas självinsikt och självacceptans, samt sänker deras stressnivåer. Eftersom det är svårt att skapa den perfekta arbetsmiljön för alla, bör målet snarare vara att ge goda förutsättningar för en lärande arbetsmiljö och att stärka de personliga hälsorelaterade förmågor i alla led så att vi skapar resiliens och välbefinnande i organisationen.
|
|
| 9. |
- Garcia, Danilo, 1973, et al.
(författare)
-
Psychometric properties of the Swedish version of the satisfaction with life scale in a sample of individuals with mental illness
- 2021
-
Ingår i: PeerJ. - : PeerJ. - 2167-8359. ; 9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Health assessment among individuals with mental health problems often involves measures of ill-being (e.g., anxiety, depression). Health is, however, defined as a state of physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease (WHO, 1948, 2001). Hence, in order to address mental illness during the 21st century, we need to develop methods for the prevention, identification and treatment of mental illness; but also, for the promotion, identification, and maintenance of well-being. In this context, over three decades of subjective well-being research have resulted in the development of measures of positive aspects of human life, such as, the Satisfaction with Life Scale (Diener et al., 1985). Our aim was to investigate the psychometric properties of the Satisfaction with Life Scale in a Swedish population of individuals with mental illness using both Classical Test Theory (CTT) and Item Response Theory (IRT). Method: A total of 264 participants (age mean = 43.46, SD = 13.31) diagnosed with different types of mental illness answered to the Swedish version of the Satisfaction with Life Scale (five items, 7-point scale: 1 = strongly disagree, 7 = strongly agree). Results: We found positive and significant relationships between the five items of the scale (r ranging from 0.37 to 0.75), good reliability (Cronbach’s alpha = 0.86), and that the one-factor solution had best goodness of fit (loadings between 0.52–0.88, p < 0.001). Additionally, there were no significant differences in comparative fit indexes regarding gender and occupation status. All items had high discrimination values (between 1.95–3.81), but item 5 (“If I could live my life over, I would change almost nothing”); which had a moderate discrimination value (1.17) and the highest estimated difficulty on response 7 (3.06). Moreover, item 2 (“The conditions of my life are excellent”) had less discrimination and redundant difficulty with both item 1 (“In most ways my life is close to my ideal”; 2.03) on response 7 and with item 3 (“I am satisfied with my life”; –1.21) on response 1. The five items together provided good information, with especial good reliability and small standard error within −1.00 up to about 2.00 and the highest amount of test information at 0.00 of the level of life satisfaction within this population. Conclusions: Consistent with previous research, the scale had good reliability and provided good information across most of the latent trait range. In addition, within this population, sociodemographic factors such as gender and occupation status do not influence how individuals respond to the items in the scale. However, the items couldn’t measure extreme levels of low/high life satisfaction. We suggest replication of these findings, the test of additional items, and the modification of items 2 and 5 in order to use the scale among individuals with mental illness.
|
|
| 10. |
- Garcia, Danilo, 1973, et al.
(författare)
-
Validity of the Archer-Garcia Ratio: Motivation and Psychological Needs
- 2018
-
Ingår i: 30th APS Annual Convention, San Francisco, CA, USA.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- We tested if motivation and psychological needs dimensions predicted the Archer-Garcia Ratio, a new and brief measure for exercise frequency computed using participants' responses to two questions. The regression analyses showed that one motivation and one basic needs dimension were the significant predictors: introjected regulation and competence.
|
|
