SwePub
Tyck till om SwePub Sök här!
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Gosman Hedström Gunilla 1947 ) ;mspu:(conferencepaper)"

Sökning: WFRF:(Gosman Hedström Gunilla 1947 ) > Konferensbidrag

  • Resultat 1-10 av 61
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Gosman-Hedström, Gunilla, 1947, et al. (författare)
  • Stroke hos äldre och anhörigas situation
  • 2004
  • Ingår i: 6:e Stroke-Team-Kongressen. Örebro 7-9 Oktober Sweden 2004. (Invited speaker).
  • Konferensbidrag (refereegranskat)
  •  
2.
  •  
3.
  • Cederfeldt, Marie, 1957, et al. (författare)
  • A longitudinal study of cognitive impairments in relation to activities in daily life
  • 2009
  • Ingår i: AT-FORUM, Äldres vardag, 6-8 maj-2009, Älvsjömässan i Stockholm.
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Objective: To examine whether there were any differences in recovery in performance of personal activities of daily living (P-ADL) in relation to cognitive impairments pre- and poststroke from discharge to 6 and 12 months in elderly persons. Methods: Forty-five elderly persons after stroke were assessed at discharge from the hospital at 6 and at 12 months. A questionnaire was used to evaluate the person´s prestroke cognitive status. P-ADL was assessed with the Barthel Index. The Mini Mental State Examination and neuropsychological tests were used to measure cognitive functions. Results: Persons with cognitive impairments before and after stroke did not improve in P-ADL from the acute phase until 6 and 12 months, while persons with intact cognition pre- and poststroke did. Conclusion: Since cognitive problems pre- and poststroke hinder recovery in P-ADL, it is important to be aware of the connection between cognitive impairment and activity limitations in planning the optimal rehabilitation. Key words: ADL, cognitive dysfunction, elderly, longitudinal, prestroke, stroke
  •  
4.
  • Cederfeldt, Marie, 1957, et al. (författare)
  • En prospektiv studie om kognitiv nedsättning i relation till aktiviteter i det dagliga livet - Göteborgs Kognitiva Stroke Studie för Äldre
  • 2008
  • Ingår i: Läkarstämman i Göteborg 2008.
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Det saknas studier om hur kognitiva nedsättningar pre-och poststroke påverkar vardagsaktiviteterna för äldre personer efter ett år. Syftet var att undersöka om det var någon skillnad i P-ADL från akutskedet till 12 månader hos äldre personer efter stroke med eller utan kognitiva nedsättningar pre- och poststroke. Äldre personer drabbade av stroke (n=45) inkluderades. Bedömningar utfördes vid utskrivning, 6 och 12 månader. Medianålderna var 77 år. Åstrands frågeformulär användes för att intervjua anhöriga om patientens kognitiva status prestroke. DSM-III användes också för diagnosen prestroke demens. Bartel Index användes för att bedöma P-ADL. Mini Mental State Examination (MMSE) och ett neuropsykologiskt test batteri användes för att bedöma kognitiv funktion. Resultat: Ej publicerat än
  •  
5.
  • Cederfeldt, Marie, 1957, et al. (författare)
  • Influence of cognition on personal activities of daily living (P-ADL) in
  • 2007
  • Ingår i: Nordisk konferens för arbetsterapeuter i Stockholm 2007.
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • This study examines how prestroke dementia and cognitive dysfunction after stroke influence the personal activities of daily living (P-ADL) in elderly patients in the acute phase after stroke. Elderly patients (n = 60) referred to geriatric rehabilitation were included. Assessments were carried out at admission and evaluated at discharge from the geriatric ward. The median age of the group was 77 years. Åstrand’s questionnaire was used to interview a close relative about the patient’s prestroke cognitive status. P-ADL was assessed with the Barthel Index (BI). The Mini Mental State Examination (MMSE) and a neuropsychological test battery were used to measure cognitive functions. Analyses were made using non-parametrical methods. In the acute phase after stroke, neither the presence of prestroke dementia nor the cognitive status after stroke onset among these elderly patients influenced P-ADL at admission or at discharge. Prestroke dementia and cognitive dysfunction’s were found to be common after stroke onset, however this did not have any impact on dependence in P-ADL in these elderly patients at admission or at discharge.
  •  
6.
  • Cederfeldt, Marie, 1957, et al. (författare)
  • Influence of cognition on personal activities of daily living (P-ADL) in the acute phase - The Gothenburg Cognitive Stroke Study in Elderly
  • 2006
  • Ingår i: Läkarstämman i Göteborg 2006.
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • This study examines how prestroke dementia and cognitive dysfunction after stroke influence the personal activities of daily living (P-ADL) in elderly patients in the acute phase after stroke. Elderly patients (n = 60) referred to geriatric rehabilitation were included. Assessments were carried out at admission and evaluated at discharge from the geriatric ward. The median age of the group was 77 years. Åstrand’s questionnaire was used to interview a close relative about the patient’s prestroke cognitive status. P-ADL was assessed with the Barthel Index (BI). The Mini Mental State Examination (MMSE) and a neuropsychological test battery were used to measure cognitive functions. Analyses were made using non-parametrical methods. In the acute phase after stroke, neither the presence of prestroke dementia nor the cognitive status after stroke onset among these elderly patients influenced P-ADL at admission or at discharge. Prestroke dementia and cognitive dysfunction’s were found to be common after stroke onset, however this did not have any impact on dependence in P-ADL in these elderly patients at admission or at discharge.
  •  
7.
  • Cederfeldt, Marie, 1957, et al. (författare)
  • Mellanbedömarreliabilitet av instrumentet Executive Function Performance Test (EFPT)
  • 2011
  • Ingår i: Poster.
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Bakgrund: Studier har visat att nedsatt exekutiv funktion är vanligt hos personer som fått stroke. Arbetsterapeuter som arbetar inom akutvården bedömer hur patienten klarar aktiviteter i det dagliga livet, men de flesta instrumenten som används är inom personlig vård. Instrument som bedömer mer komplexa aktiviteter har visat sig vara de mest effektiva avseende att upptäcka nedsatt exekutiv funktion. Eftersom instrumentet Assessment of Motor and Process Skills (AMPS) kan vara allt för omfattande att göra i den akuta fasen, skulle det kunna vara användbart att ha ett instrument som är mer lätthanterbart i det akuta skedet. Executive Function Performance Test (EFPT) är ett bedömningsinstrument som nyligen introducerats i Sverige. Studier saknas avseende validitet och reliabilitet utifrån Svenska förhållande. När ett nytt instrument skall användas är det viktigt att det har god validitet och reliabilitet. Syftet med denna studie var att utvärdera innehållsvaliditet och inter-bedömar validitet. Metoden innefattar en “forward” och en “backward” översättning av EFPT och en utvärdering av interbedömar reliabilitet genom att sjutton patienter från en stroke enhet har bedömts av två oberoende arbetsterapeuter. Studien är ett samarbete med kärnsjukhuset i Skövde. Resultatet håller på att analyseras och preliminära resultat kommer att presenteras på AT-forum.
  •  
8.
  •  
9.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 61

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy