| 1. |
- Granqvist, Raoul J.
(författare)
-
Brev till min dotter : Theodor Kallifatides' palimpsest
- 2013
-
Ingår i: Nya Argus. - Helsingfors. - 0027-7126. ; 106:4, s. 118-122
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This essay is a critical review of the Swedish writer, Theodore Kallifatides' novel Brev till min dotter (2012) ('Letters to My Daughter'). It is formatted, thematically and inspirationally, by Ovid's two works Tristia and Epistulae ex Ponto, written while in exile in Tomis (today's Constanța) on the Black Sea. I have organized Kallifatides' fictive narrative of his pre-Junta (1964) emigration from Greece (where he was born), his multilevelled refashioning of the source material, into a palimpsest that contains three rhetoric layers: the epistle, the autobiography, and the pamphlet.The first depicts the slow transition of 'Ovid', the presumptive Roman imperialist and colonialist, into the less self-centered icon of the Ars Amatoria fame and the more accommadating listener to the people around him. In the second, I show how 'Ovid' is merging into the persona of Kallifatides, a migrant who voluptuously absorbs his new language (Swedish). A language that he masters with the innovatory skill of the best postcolonial writer. The third constitutes a universal praise song of freedom of speech and gender equality. Ovid, in Kallifatides portrait, is feminized.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Granqvist, Raoul J.
(författare)
-
Det förflutnas melankoli och möjlighet : Erla Husgafvels småländska diaspora
- 2014
-
Ingår i: Horisont (Svenska Österbottens litteraturförening). - Vasa : Svenska Österbottens Litteraturförening. - 0439-5530. ; 4:61, s. 14-23
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The English title of the current article, “The Melancholy of the Past and Its Possibilities: Erla Husgafvel's Smaland Diaspora,” provides an idealogical backdrop to the tangled emigration to Sweden in 1946 of the Finland-Swedish ethnologist Husgafvel. Leaving Finland so close to the end of the Finnish wars was for her, the staunch Ostrobothnian, patriot, and conservative folklorist, a troublesome enterprise. Settling in Mariannelund, the small southern Sweden city now famous mainly for hosting the filming of Astrid Lindgren's 'Emil in Lonneberga' in the early 1970's (for which Erla and Ekka Husgafvel's handmade candles were used) in 1948, turned into a Husgafvel fairytale of another kind than Lindgren's stories about the lives and customs of Swedish kids. I discuss the Husgafvel metamorphosis of their 'colonized' site into a thirty-year-long exilic exposition of Ostrobothnian peasant customs and a patriotic market place in support of disabled Finnish war veterans with invited villagers as initiates, participants, and customers.
|
|
| 4. |
- Granqvist, Raoul J., 1940-
(författare)
-
Ebbe Linde, 1897-1991
- 2013
-
Ingår i: Svenskt översättarlexikon. - Stockholm : Södertörns högskola.
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 5. |
- Granqvist, Raoul J.
(författare)
-
Ebbe Linde som översättare
- 2010
-
Ingår i: Nya Argus. - Ekenäs. - 0027-7126. ; 103:8, s. 172-174
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
- Granqvist, Raoul J.
(författare)
-
Eliot Elisofon i Sverige 1944 : spion, fotojournalist och livsnjutare
- 2011
-
Ingår i: Nya Argus. - Helsingfors. - 0027-7126. ; 104:11-12, s. 294-301
-
Recension (refereegranskat)abstract
- Eliot Elisofon completed his Nordic assignment after the dangerous journey to Torneå in Finland in October 1944 (where he and his colleague Nat Barrow were injured [Granqvist, Nya Argus 9, 2001, p. 213-220) and an exhibition of a selection of his photos and paintings in Stockholm, Gothenburg and Malmö in late November. He would be hospitalized in London for some time to return to the US and new LIFE commitments. I have chosen to examine his activity in Sweden thematically, with a provisional focus on the chronology. In the first section, I discuss his political activity as a SHAEFF employed journalist; in the second his more conventional photojournalism about Swedish culture, art and tourism; and in the third, in way of a summary, his joie de vivre and its relation to photography as a documentary art form. His view of Sweden (that showed similarities with that of Finland; see Granqvist, Nya Argus 5-6 2011, p. 213-220) can be read in two ways: as a moral of American self-fulfilling do good and an image of a country at the end of the Second World War, in a cocoon of freedom.
|
|
| 7. |
- Granqvist, Raoul J.
(författare)
-
Elisofons möte med Jean Sibelius : nationalism och jazz
- 2012
-
Ingår i: Nya Argus. - 0027-7126. ; 105:4, s. 89-92
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln diskuterar mötet mellan Jean Sibelius och den amerikanske fotografen Eliot Elisofon den 9 oktober 1944 på Ainola och mera i detalj omständigheterna kring hur två av Elisofons fotografier kom till. De två bilderna av Sibelius på en bänk vid en stenmur är delar i en berättelse om det stora lilla landet med sin skörhet och sårbarhet.
|
|
| 8. |
- Granqvist, Raoul J.
(författare)
-
Erla Husgafvel, österbottnisk folklorist i två länder : närvarons problematik, nostalgins förförelse, exilens vemod
- 2014
-
Ingår i: Budkavlen. - Åbo : Institutet för folklivsforskning vid Åbo Akademi. - 0302-2447. ; 93:1, s. 86-100
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Erla Hovilainen-Husgafvel (f. Lund), född 1907, uppvuxen i Gamlakarleby och Vasa, flyttade med sina föräldrar som femtonåring till Åbo där hon tog studenten vid Åbo svenska samskola och 1928 fil.mag. examen i folklivsforskning för professor Gabriel Nikander vid Åbo Akademi. Under trettio-talet deltog hon i etnologiska fältexpeditioner i Österbotten och Estland och påbörjade ett mångsidigt författarskap med utgångspunkt i sin forskning som skulle (mer eller mindre) upphöra i och med utvandringen till Sverige (via Danmark) efter krigen. Hon dog 1984 i Småland, Sverige.Kapitlet är strukturerat enligt tre teoretiska modeller, en bibliografisk, en biografisk, och en idéhistorisk. Jag har organiserat Husgafvels skriftliga produktioner i kronologisk ordning (med en bilagd lista på hennes rikssvenska journalistiska arbeten), som samtidigt utgör plattform för att identifiera enskilda verks genretillhörighet (från fältarbetsanteckningen till krönikan, essän, lustspelet, radioprogrammet, dokumentationen/boken) och deras roll i ett särpräglat etnologiskt författarskap. Kapitlet diskuterar hållpunkter (personliga och strukturella) i Husgafels liv som avgörande för hennes förståelsekultur: hennes sociala familjebakgrund, krigen, patriarkala akademiska mönster, och styrkan/svagheten i utanförskap/exil som kvinna/fattig/österbottnisk 'häxa'. Jag länkar det biografiska perspektivet med det idéhistoriska för att förstå eller problematisera tre övergripande motivområden som Husgafvel var besatt av: 1. revolt och anpassning: bygdekonservatism, nationalism, överträdelse; 2. (myten om) det österbottniska samhället (byn) som naturtillstånd och kunskapsreservat; 3. (e)migrationens ideologiska vemod.Kapitlet är avsett ge ny kunskap om en relativ okänd finlandssvensk etnolog och berätta om ett emigrantöde av ett speciellt slag.
|
|
| 9. |
- Granqvist, Raoul J
(författare)
-
Kanonen i Öja : Panoptik
- 2012
-
Ingår i: Nya Argus. - Helsingfors. - 0027-7126. ; 150:10-11, s. 295-296
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Detta är en berättelse om en kanon på ett museiområde i den lilla byn Öja i nordliga Österbotten, Finland. Mynningen är koreograferad att peka österut. Förvrängd historieskrivning av de finska krigen har intagit den lokala platsen.
|
|
| 10. |
- Granqvist, Raoul J.
(författare)
-
Med matkorg och kamera på resa : Eliot Elisofon i krigets Finland 1944
- 2011
-
Ingår i: Nya Argus. - Helsingfors. - 0027-7126. ; 104:9, s. 213-220
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The essay, ”Traveling with a Sack of Food and a Camera: Eliot Elisofon in Wartime Finland 1944,” is based on a war-correspondent's diary for LIFE magazine of a two-week field-trip to northern Finland at the end of September 1944. Elisofon's purpose was to document the expulsion by the Finns of the Nazi army in Lapland. I analyze his text and its conjunction with the photos, with a focus on a) Elisofon's critical views of Finnish military strategy as it developed at the skirmishes at Torneå on 3-5 October (when he was injured by German Stukas); b) on the social effects of the war on Finnish life; c) on the consolatory and compensatory impact of food (one of Elisofon's major pastimes); d) on the ethics and the technique of his photography. This is the second article in a series of three about Elisofon in Finland and Sweden (September 1939, February-November 1944).
|
|
