1. |
- Granlund, Mats, 1954-, et al.
(författare)
-
Tidig upptäckt - tidig insats (TUTI) : slutrapport
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ur sammanfattningen: Små barns psykiska hälsa har de senaste åren uppmärksammats mer än tidigare. De insatser som görs för att stärka hälsa hos små barn har visat sig ge goda effekter på barns psykiska hälsa senare i livet. Förskolan har lyfts fram både som en miljö i vilken barns psykiska ohälsa tidigt kan upptäckas men också som en miljö som genom tidiga insatser kan främja god psykisk hälsa och ge skydd mot ohälsa. Angående små barn i Sverige saknas en samlad kunskap om väl validerade instrument för att mäta psykisk ohälsa hos små barn, förekomsten av psykisk ohälsa och även om de åtgärder som görs i förskolan för att skydda mot senare negativ utveckling av psykisk hälsa hos barnen. Uppdraget från Socialstyrelsen handlar om att validera ett instrument för att mäta beteendeproblem hos små barn och att kartlägga förekomsten av beteendeproblem hos små barn. Även åtgärder som utförs i förskolan för gruppen kartläggs. Fokus ligger alltså på tidig upptäckt och tidig insats (TUTI) när det gäller små barn som uppvisar beteendeproblem i förskolan.
|
|
2. |
|
|
3. |
|
|
4. |
- Gustafsson, Mats, et al.
(författare)
-
Effekter av vinterdäck : en kunskapsöversikt
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Choice of winter tyres has, from mainly being a matter of safety and economic costs for wearing of road pavements, during later years also become a matter of inhalable particles formed during pavement wear from studded tyres and their negative effects on public health. Further, the tyres' effects on environment and noise have been illustrated in several studies. The issue is also complicated by the fact that tyre choice effects on traffic safety have several components, including such diverging parameters as friction and behaviour. Finally all aspects have to be evaluated from a socioeconomic point of view for society to be able to decide which kind of distribution of tyre types that is the most profitable. This report is a summary of current knowledge in this complex research field.
|
|
5. |
|
|
6. |
|
|
7. |
|
|
8. |
|
|
9. |
- Alänge, Sverker, 1951, et al.
(författare)
-
ISO 9000: Erfarenheter från certifierade företag
- 1993
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Idag har många svenska företag fått ISO 9000-certifikat genom tredjeparts bedömning, antingen via SIS, Norsk Veritas, Lloyd's eller British Standard Institute. De flesta företagen har antingen certifierats enligt ISO 9001 eller ISO 9002. I september 1992 hade 34 företag certifierats genom Norsk Veritas och det fanns 72 certifierade företag på SIS lista.Det finns dock många olika synpunkter angående värdet av en certifiering. Vissa anser att den är grundläggande för ett gott kvalitetsarbete och andra anser att det verkar vara en krånglig pappersexercis utan större inverkan på kvalitetsresultatet. Juran väckte en del uppståndelse och eftertanke när han 1989 sa "Se gärna till att uppfylla ISO 9000 men låt det inte störa kvalitetsarbetet".Denna rapport baseras på en undersökning för att ta reda på hur det verkligen förhåller sig i svenska företag. Den är utförd av teknologer som deltagit i en kurs i "Industriell kvalitetsteknik" vid Chalmers tekniska högskola. Var och en av teknologerna har haft som uppgift att ta kontakt med ett svenskt företag som certifierats enligt ISO 9001 eller ISO 9002. Uppgiften gällde att undersöka vilka positiva och negativa erfarenheter de certifierade företagen har av certifieringsprocessen och vilka resultat de uppnått internt och externt på grund av ISO 9000.Teknologerna delades in i grupper om 5-7 personer där var och en ringde ett företag under november-december 1992. Därefter sammanställde varje grupp en liten rapport baserad på 5-7 intervjuer. De analyserade de viktigaste positiva och negativa synpunkterna från dessa intervjuer. De undersökte om det fanns något gemensamt i svaren, eller om företagen hade olika erfarenheter och då försökte de komma fram till vad detta kunde bero på.Genom den egna direkta kontakten med ett företag och den gruppvisa diskussionen och författandet av en rapport har teknologerna kunna skaffa sig egna kunskaper om ISO 9000. I storgrupp presenterade därefter de olika smågrupperna sina rapporter och diskuterade resultaten. Baserat på denna diskussion, smågruppsrapporterna och ifyllda intervjuformulär har därefter tre teknologer sammanställt resultatet till föreliggande rapport.
|
|
10. |
|
|