| 1. |
- Klasander, Claes
(författare)
-
Talet om tekniska system : förväntningar, traditioner och skolverkligheter
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I samhället uppmärksammas tekniken för sin ökande komplexitet och systemiska karaktär. l vilken mån avspeglar sig detta i skolans teknikämne? Denna avhandling berör undervisning om tekniska system i ett skolperspektiv, med det huvudsakliga syftet att undersöka hur undervisning om tekniska system tas upp till behandling i skolan.Den övergripande frågeställningen är: Hur har skolan hanterat den didaktiska uppgiften att utveckla ett undervimingsområde om tekniska system?Avhandlingen är en monografi som bygger på delstudier av tre arenor med relevans för skolan. De tre arenorna omfattar huvudsakligen nationella styrdokument, läromedel respektive lärares arbete.Resultaten pekar bland annat på att tekniska system successivt förstärkts som undervisningsinnehåll i styrdokument och läromedel sedan slutet på 1970-talet. Denna förändring har skett parallellt med att teknikämnets beskrivning förändrats i grundskolan. I öäverenstämmelse med modern teknikfilosofi har teknik i skolsammanhang i allt högre grad kommit att framställas som en egen kunskapskultur och inte som en del av naturvetenskaperna. Detta har varit förutsättningar för att tekniska system har kunnat etableras som innehåll. Diskursen talet om tekniska rys/em har dock skiftat i karaktär över tiden.Gemensamt för de tre arenorna är att två hegemoniska diskurser har hämmat introduktionen av tekniska system. För det första teknikundervisningens egen fascination för enkla artefakter och, för det andra, en dominant naturvetenskaplig diskurs. Härmed fokuseras undervisningen på systemens komponenter, snarare än mot systemnivån. Så tenderar t.ex. undervisning om energisystem att handla om energiomvandlingar eller kemiska reaktioner, istället för systemens uppbyggnad, funktioner, eller dess relationer till människor och samhälle.Avhandlingen visar även att tekniska system framställs som faktiskt existerande och inte som mentala konstruktioner vars gränser måste bestämmas. Produktions- och transportsystem ges framträdande positioner i teknikinnehållet. Tekniska system belyses snarare som något som påverkar omgivningen, än att de är möjliga att påverka. Överlag finns en brist på systembegrepp. Dock har styr- och reglerteknik nått en viss position. 1 avhandlingen visas även hur människans roll relativt systemen tas upp och, i samband med detta, hur ett etiskt och politiskt tema vuxit fram inom arenornas teknikdiskurs. Temat har medborgerliga förtecken och tar sina motiv från en strävan mot en hållbar utveckling. Utifrån en teknikhistorisk emfas används argument för att eleverna bör studera tekniska systems framväxt och förändring.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hagberg, Cecilia, et al.
(författare)
-
Lättviktsgrindar av höghållfast stål för säkrare djurhantering och arbetsmiljö
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lightweight gates of high-strength steel for improved worker safety and cattle handling This report presents the work with developing a lightweight gate of high-strength steel for the handling of cattle. The project was conducted as a European Innovation Partnership (EIP) project. The project group consisted of co-workers from the unit of Agriculture and Horticulture and the unit of Process and Environmental Engineering at Research Institutes of Sweden (RISE Jordbruk och trädgård och RISE Kretsloppsteknik), Parsteel AB (former Nilssons Plåtindustri AB), SSAB EMEA AB, Sophie Atkinson at Smart Animal Handling, Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) in Skara and the cattle farmer Lars Olsson. The main objectives of the project were to develop a lightweight gate weighing at least 50% less and being three times as strong as a traditional gate for cattle handling. The main motive was to improve the ergonomic conditions and working environment for the animal handlers. Additionally, for the safety of both animals and handlers, the gate must withstand the loads from cattle. Other objectives were to design and construct a gate that does not exceed the price of a high-quality gate and not contribute to increased negative environmental impact. A lightweight gate can be made of various materials such as plastic, fiberglass or steel. Regarding the project group's participants and their competencies, in addition to the numerous requirements placed on a lightweight gate, the choice fell on high-strength steel. High-strength steel is characterized by having high yield strengths, up to 1300 MPa, in comparison with traditional construction steel with yield strength of 355 MPa. For the specific lightweight gate, steel pipes with a yield strength of approximately 750 MPa were chosen. These pipes are mainly used in the automotive and engine industry, where high demands are placed on strength while at the same time a light construction is desired. The gate itself was designed during the project and several details were examined and developed in regard to functionality and safety for both cattle and handlers. The work environment legislation states that gates must be dimensioned and anchored so that the animals cannot break out (AFS 2008:17). The gates must also not pose a risk of injury to the cattle. In order to work safely with cattle, knowledge of cattle behavior is essential and consequently the report contains a chapter describing cattle senses and behavior. Both the lightweight gates and the handling system, built up by the gates, must be adapted to the cattle. In the project, the bud box handling system was tested. The handling system was originally developed to make use of the behavioral characteristics of cattle to encourage forward movement in the desired direction. In the project the handling system's functionality and safety, by using lightweight gates and additional equipment and components, were further designed. The handling system was tested in two groups of heifers at the SLU Götala Beef and Lamb Research Centre. The lightweight gates were also tested in a dairy herd and a beef herd, while hoof trimming, and at a small-scale abattoir. Generally, the light weight of the gates was considered an advantage as the handling of the gates is simplified also resulting in more frequent use of the gates, increasing safety for both animals and humans. During the project, several strength tests were performed by building unique test rigs. In one test rig, the weld of the pipes of the lightweight gate was tested. In another test rig, the strength of lightweight gates, compared with traditional gates on the market, were tested. The outcome of the tests confirmed the original aim of the project, a lightweight gate made of high-strength steel, about 50% lighter and at least three times as strong as traditional gates, had been developed and designed during the project period.
|
|
| 5. |
- Johnsson, Filip, 1960, et al.
(författare)
-
Delrapport B2. Elektrifieringens betydelse för omställningen - till Klimaträttsutredningen M 2019:05
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie är dels att peka på betydelsen av elektrifieringen som åtgärd för att nå Sveriges klimatmål, dels att utreda vad detta kan komma att innebära för den framtida elanvändningen. Eftersom industrin och transportsektorn idag står för de största utsläppen av växthusgaser ligger fokus för denna studie på en analys av elektrifieringens roll i dessa sektorer. Vi kan konstatera att elektrifiering som klimatåtgärd inom industri och transport har rönt stor uppmärksamhet under de senaste åren. Det handlar bland annat om att järn- och stålindustrin, som står för de största industriella utsläppen av koldioxid i Sverige, har aviserat ett antal projekt och investeringar som, om de realiseras, helt kommer att ställa om denna bransch, kraftigt minska utsläppen av växthusgaser och väsentligt bidra till en ökad elförbrukning. Även andra industribranscher har aviserat ambitioner att ersätta fossil bränsleanvändning med el och vätgas. Men utvecklingen berör också transportsektorn där försäljningen av elfordon har tagit ordentlig fart och där flertalet prognoser pekar på att majoriteten av nybilsförsäljningen av lätta fordon kommer att utgöras av laddbara fordon innan 2030. Om denna utveckling fortgår och förstärks enligt de planer och ambitioner som finns så bedöms Sverige, genom elektrifieringen, ha goda förutsättningar att nå sitt nettonollutsläppsmål till 2045. Elektrifiering är inte den enda åtgärden som erfordras för den klimatpolitiska omställningen utan kommer att ackompanjeras av andra åtgärder som exempelvis ökad användning av biobränslen och effektiviseringar. Däremot pekar väldigt mycket på att elektrifiering kan bli den enskilt viktigaste åtgärden för att omställningen ska ske tillräckligt snabbt och i tillräcklig omfattning. Det finns dock ett antal viktiga omständigheter som kan utgöra hinder för en ökad elektrifiering och, därmed på sikt, äventyra de svenska klimatmålen. En omfattande elektrifiering av det slag som sannolikt krävs, och som analyseras i denna rapport, innebär en infrastrukturell kraftansträngning inte minst med avseende på utbyggnad av elnätsinfrastruktur och elproduktion. Ledtiderna för sådana satsningar kan av flera skäl bli mycket långdragna. Detta bidrar till ökade osäkerheter och riskerar leda till att projekt som syftar till minskade växthusgasutsläpp men som kräver ansenliga mängder el inte blir av. En genomgång av olika studier indikerar att den svenska elanvändningen kan komma att i princip fördubblas till 2050 givet att elektrifieringen blir omfattande inom industri och transporter. En omfattande elektrifiering är i grund och botten en önskvärd utveckling med tanke på klimatutmaningen. Men denna utveckling kommer också att fordra en bred samhällelig uppslutning för att bli lyckosam.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ley, David, et al.
(författare)
-
Extremt förtidig födelse – svåra utmaningar trots stora framsteg [Extremely preterm birth in Sweden - clear progress but remaining challenges]. : Överlevnaden till 1 års ålder är hög, men allvarlig neonatal sjuklighet är en utmaning
- 2019
-
Ingår i: Läkartidningen. - : Läkartidningen förlag AB. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 116
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The recently documented high survival of extremely preterm infants in Sweden is related to a high degree of centralization of pre- and postnatal care and to recently issued national consensus guidelines providing recommendations for perinatal care at 22-24 gestational weeks. The prevalence of major neonatal morbidity remains high and exceeded 60 % in a recent study of extremely preterm infants born at < 27 gestational weeks delivered in Sweden in 2014-2016 and surviving to 1 year of age. Damage to immature organ systems inflicted during the neonatal period causes varying degrees of functional impairment with lasting effects in the growing child. There is an urgent need for evidence-based novel interventions aiming to prevent neonatal morbidity with a subsequent improvement of long-term outcome.
|
|
| 8. |
- Ley, David, et al.
(författare)
-
Extremt förtidig födelse – svåra utmaningar trots stora framsteg - Överlevnaden till 1 års ålder är hög, men allvarlig neonatal sjuklighet är en utmaning
- 2019
-
Ingår i: Lakartidningen. - 0023-7205. ; 116:41
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The recently documented high survival of extremely preterm infants in Sweden is related to a high degree of centralization of pre- and postnatal care and to recently issued national consensus guidelines providing recommendations for perinatal care at 22-24 gestational weeks. The prevalence of major neonatal morbidity remains high and exceeded 60 % in a recent study of extremely preterm infants born at < 27 gestational weeks delivered in Sweden in 2014-2016 and surviving to 1 year of age. Damage to immature organ systems inflicted during the neonatal period causes varying degrees of functional impairment with lasting effects in the growing child. There is an urgent need for evidence-based novel interventions aiming to prevent neonatal morbidity with a subsequent improvement of long-term outcome.
|
|
| 9. |
- Ley, David, et al.
(författare)
-
Extremt förtidig födelse – svåra utmaningar trots stora framsteg: överlevnaden till 1 års ålder är hög, men allvarlig neonatal sjuklighet är en utmaning : [Extremely preterm birth in Sweden - clear progress but remaining challenges]
- 2019
-
Ingår i: Läkartidningen. - : Läkartidningen förlag. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 116
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The recently documented high survival of extremely preterm infants in Sweden is related to a high degree of centralization of pre- and postnatal care and to recently issued national consensus guidelines providing recommendations for perinatal care at 22-24 gestational weeks. The prevalence of major neonatal morbidity remains high and exceeded 60 % in a recent study of extremely preterm infants born at < 27 gestational weeks delivered in Sweden in 2014-2016 and surviving to 1 year of age. Damage to immature organ systems inflicted during the neonatal period causes varying degrees of functional impairment with lasting effects in the growing child. There is an urgent need for evidence-based novel interventions aiming to prevent neonatal morbidity with a subsequent improvement of long-term outcome.
|
|
| 10. |
|
|
