| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hagell, Peter, et al.
(författare)
-
Manual for translation and cultural adaptation of the Minimal Eating Observation and Nutrition Form – Version II (MEONF-II)
- 2015
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report describes the procedure for translation and cultural adaptation of the Minimal Eating Observation and Nutrition Form – Version II (MEONF-II) from Swedish or U.K. English for use in other languages and countries, including adaptations from Swedish and U.K. English to other Swedish (e.g., Finland) and English speaking regions (e.g., United States, Canada, Australia), respectively. The prescribed methodology is based on the dual-panel approach for patient-reported rating scales, but modified for clinical assessment tools used by health care professionals. The approach emphasises the importance of achieving conceptual rather than linguistic equivalence, as well as ease and immediacy of the translation. The procedure comprises three main steps: (1) A panel of 3-7 bilingual health care professionals work together to produce a first draft target language version; (2) Review the first draft target language version by a second panel of 3-7 monolingual nurses and/or final year student nurses native in the target language; (3) Clinical field-testing of the new target language version by 15-30 hospital ward nurses/final year student nurses using the MEONF-II with at least five patients each to evaluate its user-friendliness and appropriateness. Following a written report including all major discussions and difficulties experienced by the panels and during field-testing, there is a need for evidence of the equivalence of the translated MEONF-II relative to the original version, before it can be recommended for general implementation into clinical practice. This final step is not covered in any detail here, but only outlined in summary. The procedures described here provide an easy to follow step-by-step practically oriented manual to facilitate the production of high quality translations and adaptations of the MEONF-II into new linguistic and cultural settings. This will ease the process for nurses and others who are interested in implementing the MEONF-II as a means of improving nutritional care for hospital inpatients.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Timpka, Jonathan, et al.
(författare)
-
Apomorphine in Parkinson’s disease : 4th edition
- 2020
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Apomorphine is one of the oldest and, at the same time, most potent drugs for the treatment of Parkinson s disease. Its use was for decades inhibited by the occurrence of dopaminergic side effects and the lack of practical equipment for its delivery. But we learned how to reduce the side effects of apomorphine. And the subsequent development of suitable injection pens and portable pumps has made apomorphine a practically useful therapeutic option.With the fourth edition of this book, the authors give a compact and comprehensible overview of apomorphine in Parkinson s disease and practical guidelines for its use associated with the hope that this fascinating drug and excellent therapy can be made available to more Parkinson patients.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Westergren, Albert, et al.
(författare)
-
Smärta : en studie genomförd med hjälp från studenter i sjuksköterskeprogrammet
- 2014
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomst och grad av smärta hos vårdtagare och att jämföra två metoder för skattning av smärta, verbal skattning av smärta samt skattning med hjälp av VAS (Visuell Analog Skala). Vidare är syftet att sjuksköterskestudenterna ska få träna sig med hjälp av olika bedömningsinstrument identifiera problem med smärta samt reflektera över Metod: Sjuksköterskestudenter från första och sista året i utbildningen genomförde skattningar på vårdtagare vid den praktikplats där de genomförde sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) på sjukhus eller i särskilda boenden (SB, här även inkluderat avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)). Vårdtagare gav sitt informerade samtycke till att medverka i studien som genomfördes under en dag. Vårdtagarna fick skatta sin smärta med verbal skattning samt med VAS. Totalt ingick 1769 vårdtagare i studien varav 1432 var på sjukhus och 1337 i SB/ASIH. På sjukhus var 54.3% kvinnor och 45.7% män, inom SB/ASIH var fördelningen 63.8% respektive 35.9%. Resultat: På sjukhus upplevde 48.4% av respondenterna sin grad av sjukdom som "svår" respektive 30.1% vid SB/ASIH. Vid sjukhus angav 27.8% någon form av smärta när den "var som värst", respektive 31.8% vid SB/ASIH. När smärtan "var som minst" var det 39.9% vid sjukhus som uppgav "ingen smärta" och inom SB/ASIH var det 43.1%. Vad gäller smärta "i genomsnitt" var det 22.1% som uppgav "ingen smärta" vid sjukhus, och 22.3% vid SB/ASIH. Slutsats: Smärta var väldigt vanligt både på sjukhus och i SB/ASIH.
|
|
| 9. |
- Westergren, Albert, et al.
(författare)
-
Sömnsvårigheter inom vård och omsorg : en studie genomförd med hjälp av studenter i sjuksköterskeprogrammet
- 2012
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien var att undersöka förekomsten av sömnsvårigheter bland personer på sjukhus, särskilt boende samt inom hemsjukvård/kvalificerad vård i hemmet (KVH), samt att jämföra sömnen hemma och på sjukhus för de personer som befann sig på sjukhus. Vidare var syftet att högskolestudenter inom sjuksköterskeprogrammet skulle få träning i kritiskt tänkande, reflektion och att introducera evidensbaserade verktyg/instrument för att underlätta beslut rörande patientsäkerhet. Metod: Datainsamlingen utfördes av sjuksköterskestudenter i kurs 6 och 16 under deras verksamhetsförlagda utbildning på sjukhus, särskilt boende, hemsjukvård och KVH, 2011. Även kliniska adjunkter/kliniska lärare och personal i verksamheterna medverkade till genomförandet. Studenterna fick genom datainsamlingen träning i att ge information till personal och patient/ vårdtagare, sammanställa resultat från enheten/avdelningen, samt att återrapportera och reflektera över resultaten. Screening avseende störd nattsömn (insomni) och dagsömnighet gjordes baserat på bedömninsinstrumenten The Pittsburgh Sleep Quality Index (PSQI), Minimal Insomnia Symptom Scale (MISS), Scales for Outcomes in PArkinson’s disease – Sleep (SCOPA-Sleep), Parkinson’s Disease Questionnaire-39 (PDQ-39) och Epworth Sleepiness Scale (ESS). Varje sjuksköterskestudent tillfrågade cirka fyra patienter/vårdtagare om att medverka i studien. Resultat: De på sjukhus och inom hemsjukvård/KVH sover i snitt färre timmar per natt jämfört med de på särskilt boende. Det vanligaste sömnproblemet för alla tre grupper var att vakna under natten och insomni var vanligare på sjukhus och inom hemsjukvård/KVH än på särskilt boende. Det vanligaste problemet under dag- och kvällstid för de på sjukhus och inom hemsjukvård/KVH var att somna under tiden när man tittat på TV eller läst. För de på särskilt boende var det vanligaste problemet att plötsligt somna under dag- eller kvällstid. Vid jämförelse av sömntimmar per natt hemma och på sjukhus bland de deltagare som befann sig på sjukhus skiljde sig sömntimmarna inte markant åt. En något större andel bedömde sin sömnkvalitet som ganska dålig eller mycket dålig under sjukhusvistelsen i jämförelse med sömnkvaliteten hemma. Även insomni var något vanligare att uppleva på sjukhus än hemma. Merparten av deltagarna använde ungefär lika mycket eller mer sömntabletter på sjukhuset än hemma. Majoriteten av medverkande studenter ansåg sig ha fått en bättre vetenskaplig förståelse efter genomförd studie, med en särskilt stor andel hos kurs 16 studenterna. En något större andel avkurs 6 studenterna ansåg sig ha ökat sina kunskaper om sömnvanor/sömnproblem i jämförelsemed kurs 16 studenterna. Åtgärder för att underlätta sömnen hos patienter/vårdtagare som föreslogs utav studenterna fokuserade på personalens bemötande, dokumentation och utvärdering samt miljö och hjälpmedel. Majoriteten av studenterna var positiva till genomförandet av studien, samt upplevde att även patienter och vårdtagare förhöll sig positiva till studien. Det var många som däremot kritiserade att frågorna i frågeformuläret var snarlika och att det saknas frågor om vad eventuella sömnsvårigheter berodde på. Konklusion: Sjukhusvistelse var delvis associerad med negativ påverkan på sömnen. Generellt rapporterar äldre personer på särskilt boende att de sover ganska bra. Att vara delaktiga i FUSS-projekt bidrar till en bättre vetenskaplig förståelse hos flertalet sjuksköterskestudenter.
|
|
