| 1. |
- Haglind, Therése, 1976
(författare)
-
Collaboration and Use of LMS in Lesson Design
- 2015
-
Ingår i: Proceedings from Hawaii International Conference on Education 2015.. ; , s. 1299-1306
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- During the spring of 2013, an intervention study about lesson design was conducted at a 1:1 upper secondary school. The school had an ongoing 1:1 initiative, in which the school distributed computers to the teachers and the students (1 to 1). A collaboration space on the LMS (Learning Management System) of the school was created for sharing and designing material. The objective of this study is two-fold: (1) to analyze the use and the role of the LMS for the teachers working together on a lesson design; (2) to analyze how the teachers perceived the cooperation within the group working with the lesson design.
|
|
| 2. |
- Haglind, Therése
(författare)
-
Digitalisering av gymnasieskolans verksamhet : tillgång och användning
- 2015
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skolan är en del av samhället och den digitala utvecklingen ger upphov till både möjligheter och utmaningar för skolans verksamhet. Denna licentiatuppsats handlar om digitaliseringen av svensk gymnasieskola och tar sin utgångspunkt i en verksamhet där tillgången till digitala verktyg på flera sätt är tillgodosedd. Syftet med detta arbete att undersöka användningen av digitala verktyg för skolarbete, samt förutsättningar för denna användning, i en miljö med god tillgång till digitala teknologiska resurser och en utbyggd infrastruktur. Tre forskningsfrågor är i fokus: (1) Hur ser användningen av skoldatorer och mobiltelefoner ut för skolarbete, både inom och utanför skolan? (2) Vad är elevernas och lärarnas uppfattning om digitala verktyg och deras användbarhet för pedagogiska syften? och (3) Vilka funktioner har skolans lärplattform i lärares gemensamma lektionsplanering? Forskningen har bedrivits nära praktiken och datainsamlingen har genomförts på två 1:1 gymnasieskolor i en medelstor stad i Sverige. Elevenkäter, enskilda lärarintervjuer, grupputvärdering med lärare och loggning av lärares aktivitet på LMS:et har genomförts under åren 2013-2015. Arbetet utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och grundtankar är att lärandet är socialt och sker i interaktion med andra och omvärlden (Sutherland et al., 2009; Säljö, 2014). Delstudie 1 handlar om elevers användning av skoldatorn och den egna privata mobiltelefonen (Haglind, 2014c). Texten baseras på enkätundersökningar och fokusgruppintervjuer med elever genomförda på två 1:1 gymnasieskolor 2013. Delstudie 2 undersöker elevers uppfattningar om mobiltelefonen som ett verktyg för skolarbete. Texten baseras på en enkätundersökning genomförd 2014 (Ott, Haglind & Lindström, 2014). Delstudie 3 undersöker relationen mellan elevers tillgång och användning av digitala verktyg för skolarbete (Haglind, Godhe & Lindström, 2015) och delstudie 4 fokuserar på användningen av ett LMS under ett kollegialt samarbete samt hur detta samarbete har uppfattats (Haglind, 2015). Delstudie 3 bygger på material från fokusgruppintervjuer, två enkätundersökningar och lärarintervjuer. Delstudie 4 använder material från lärarintervjuer, muntlig grupputvärdering med lärare och loggad LMS-aktivitet. Resultaten i delstudierna visar att digitaliseringen av gymnasieskolan är en komplex fråga där flera faktorer spelar roll. Trots god tillgång till digitala verktyg i skolmiljön så är användningen relativt låg och det finns en skillnad mellan elever ifråga om både användning av och uppfattning om digitala verktyg i skolan. Vidare indikerar resultaten att eleverna på de högskoleförberedande programmen har en annan uppfattning om digitala verktyg som redskap för skolarbete än elever på yrkesförberedande program samt att elever därmed ges olika förutsättningar att bemästra IKT för att lära baserat på programinriktning. Resultaten visar att eleverna i hög uträckning tar med sig sina privata mobiltelefoner till skolan. En del elever använder dessa för skolarbete både i skolan och hemma, men majoriteten av eleverna gör det inte utan identifierar både hinder och begränsningar med att använda mobiltelefonen för skolarbete. Dessa resultat tyder på att mobiltelefonen inte utmanar de etablerade verktygen för skolarbete eftersom den inte i någon större utsträckning används för skolarbete. Men det finns elever som använder mobiltelefonen och datorn för att utföra olika typer av uppgifter. De använder till exempel mobiltelefonen för att översätta ord och kommunicera med sms och datorn för att exempelvis skriva texter och anteckna (Ott, Haglind & Lindström, 2014). Dessa resultat indikerar att en del elever använder de olika digitala verktygen för olika ändamål och att de på eget initiativ kan välja bland de tillgängliga digitala verktygen. Delstudie 4 visar att LMS får olika funktioner i lärares gemensamma undervisningsplanering. Förutom att vara en plats att dela och förvara material så visar studien att LMS skapar lärtillfällen för lärarna när de på egen hand ”bläddrar” igenom materialet för att se vilket material de kan använda sig av; det blir det ett tillfälle för reflektion över både sin egen och andras undervisning (Haglind, 2015). Generellt sett är tillgången till digitala verktyg hög i svensk gymnasieskola, men resultaten visar att det finns ett glapp mellan tillgång och användning. Det räcker därmed inte att undersöka tillgång utan andra faktorer såsom elever och lärares uppfattningar om digitala verktyg är viktiga att undersöka och förhålla sig till. Detta arbete visar också vikten av det kollegiala samarbetet och en central fråga här är vilka stödstrukturer som blir viktiga i den digitaliserade skolan. Avslutningsvis så betonas här att det behövs bedrivas vidare forskning om gymnasieskolans digitalisering, med fördel genom studier där den beprövade erfarenheten ges möjlighet att grundas i vetenskap.
|
|
| 3. |
- Haglind, Therése, 1976
(författare)
-
Digitalisering av gymnasieskolans verksamhet: tillgång och användning : Digitalization of upper secondary school: access and use.
- 2015
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skolan är en del av samhället och den digitala utvecklingen ger upphov till både möjligheter och utmaningar för skolans verksamhet. Denna licentiatuppsats handlar om digitaliseringen av svensk gymnasieskola och tar sin utgångspunkt i en verksamhet där tillgången till digitala verktyg på flera sätt är tillgodosedd. Syftet med detta arbete att undersöka användningen av digitala verktyg för skolarbete, samt förutsättningar för denna användning, i en miljö med god tillgång till digitala teknologiska resurser och en utbyggd infrastruktur. Tre forskningsfrågor är i fokus: (1) Hur ser användningen av skoldatorer och mobiltelefoner ut för skolarbete, både inom och utanför skolan? (2) Vad är elevernas och lärarnas uppfattning om digitala verktyg och deras användbarhet för pedagogiska syften? och (3) Vilka funktioner har skolans lärplattform i lärares gemensamma lektionsplanering? Forskningen har bedrivits nära praktiken och datainsamlingen har genomförts på två 1:1 gymnasieskolor i en medelstor stad i Sverige. Elevenkäter, enskilda lärarintervjuer, grupputvärdering med lärare och loggning av lärares aktivitet på LMS:et har genomförts under åren 2013-2015. Arbetet utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och grundtankar är att lärandet är socialt och sker i interaktion med andra och omvärlden (Sutherland et al., 2009; Säljö, 2014). Delstudie 1 handlar om elevers användning av skoldatorn och den egna privata mobiltelefonen (Haglind, 2014c). Texten baseras på enkätundersökningar och fokusgruppintervjuer med elever genomförda på två 1:1 gymnasieskolor 2013. Delstudie 2 undersöker elevers uppfattningar om mobiltelefonen som ett verktyg för skolarbete. Texten baseras på en enkätundersökning genomförd 2014 (Ott, Haglind & Lindström, 2014). Delstudie 3 undersöker relationen mellan elevers tillgång och användning av digitala verktyg för skolarbete (Haglind, Godhe & Lindström, 2015) och delstudie 4 fokuserar på användningen av ett LMS under ett kollegialt samarbete samt hur detta samarbete har uppfattats (Haglind, 2015). Delstudie 3 bygger på material från fokusgruppintervjuer, två enkätundersökningar och lärarintervjuer. Delstudie 4 använder material från lärarintervjuer, muntlig grupputvärdering med lärare och loggad LMS-aktivitet. Resultaten i delstudierna visar att digitaliseringen av gymnasieskolan är en komplex fråga där flera faktorer spelar roll. Trots god tillgång till digitala verktyg i skolmiljön så är användningen relativt låg och det finns en skillnad mellan elever ifråga om både användning av och uppfattning om digitala verktyg i skolan. Vidare indikerar resultaten att eleverna på de högskoleförberedande programmen har en annan uppfattning om digitala verktyg som redskap för skolarbete än elever på yrkesförberedande program samt att elever därmed ges olika förutsättningar att bemästra IKT för att lära baserat på programinriktning. Resultaten visar att eleverna i hög uträckning tar med sig sina privata mobiltelefoner till skolan. En del elever använder dessa för skolarbete både i skolan och hemma, men majoriteten av eleverna gör det inte utan identifierar både hinder och begränsningar med att använda mobiltelefonen för skolarbete. Dessa resultat tyder på att mobiltelefonen inte utmanar de etablerade verktygen för skolarbete eftersom den inte i någon större utsträckning används för skolarbete. Men det finns elever som använder mobiltelefonen och datorn för att utföra olika typer av uppgifter. De använder till exempel mobiltelefonen för att översätta ord och kommunicera med sms och datorn för att exempelvis skriva texter och anteckna (Ott, Haglind & Lindström, 2014). Dessa resultat indikerar att en del elever använder de olika digitala verktygen för olika ändamål och att de på eget initiativ kan välja bland de tillgängliga digitala verktygen. Delstudie 4 visar att LMS får olika funktioner i lärares gemensamma undervisningsplanering. Förutom att vara en plats att dela och förvara material så visar studien att LMS skapar lärtillfällen för lärarna när de på egen hand ”bläddrar” igenom materialet för att se vilket material de kan använda sig av; det blir det ett tillfälle för reflektion över både sin egen och andras undervisning (Haglind, 2015). Generellt sett är tillgången till digitala verktyg hög i svensk gymnasieskola, men resultaten visar att det finns ett glapp mellan tillgång och användning. Det räcker därmed inte att undersöka tillgång utan andra faktorer såsom elever och lärares uppfattningar om digitala verktyg är viktiga att undersöka och förhålla sig till. Detta arbete visar också vikten av det kollegiala samarbetet och en central fråga här är vilka stödstrukturer som blir viktiga i den digitaliserade skolan. Avslutningsvis så betonas här att det behövs bedrivas vidare forskning om gymnasieskolans digitalisering, med fördel genom studier där den beprövade erfarenheten ges möjlighet att grundas i vetenskap.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Haglind, Therése, 1976, et al.
(författare)
-
Resources and Filters – Analysing the Digital Divide in a 1:1 Environment.
- 2015
-
Ingår i: International Journal for Infonomics. - 1742-4712. ; 8:1/2, s. 999-1008
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Digital literacy is a priority of the European Commission and it is a priority for schools [17]. To bridge digital divides, schools have ongoing projects implementing ICT and developing digital skills. One way of implementing the use of ICT in education is through lesson designs that integrate ICT. The findings in this paper come from an intervention study conducted in a Swedish upper secondary school in 2013; a group of teachers designed and implemented an ICT-rich lesson design. The school have an ongoing 1:1 project i.e. every student has an individual laptop. The laptop is identified as a tool for learning in accordance to The Ecology of resource Model [10]. For this paper focus group interviews, teacher interviews and results from two student surveys were used. The results are consistent: there is a difference in frequency of use of the computer between different types of programmes, i.e. between students attending higher education preparatory programmes and vocational programmes. 34% of the students attending a higher education preparatory program answered that they use their computer at school for schoolwork every day, the corresponding percentages for the vocational programs were 3%. These results raise questions about access, use and digital divide.
|
|
| 7. |
- Haglind, Therése, 1976
(författare)
-
Student Use of Digital Technologies for Schoolwork in Upper Secondary.
- 2014
-
Ingår i: In M. Searson & M. Ochoa (Eds.), Proceedings of Society for Information Technology & Teacher Education International Conference 2014. Chesapeake, VA: Association for the Advancement of Computing in Education (AACE).Society for Information Technology & Teacher Education International Conference, Mar 17, 2014 in Jacksonville, Florida, United States. - 9781939797070 ; , s. 2123-2129
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The selected findings of two studies of the use of digital technologies at two upper secondary schools in 2013 are presented in this paper. Both qualitative and quantitative methods were used to collect the data, using surveys and focus group interviews with students in their first year at upper secondary school. Three findings are presented. The first is that the use of digital technologies differs between the students in a vocational program and students in a preparatory program for higher education. The second is that students use their mobile phones for school work, both in school and at home. Considering that the schools in the studies were 1:1 schools, this indicates that students use more than one technical solution for school work, both in school and at home. The third is that the range of use in these studies coincides with the results in other studies, both national and international.
|
|
| 8. |
- Haglind, Therése, et al.
(författare)
-
When technology is taking place and taking over : Practices for learning in changing times
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The upper secondary school's transition to digital education in spring 2020 showed Swedish schools'preparedness to redirect to distance learning (The Swedish Schools Inspectorate, 2020; The SwedishNational Agency for Education, 2020; ifous, 2020). The processes during the transition revealed thattechnology not only occupied the physical space and replaced the walls of the classroom, but also tookover every day learning practices. In this situation the teachers´ “cultural capital” (Bourdieu 2011) regarding technology became crucial to develop teaching that matched a context that wascharacterized by a high degree of digitalization.In order to create in-depth knowledge of the conditions and practices that facilitated the transition,a data set has been constructed based on upper secondary school teachers’ stories about theirpersonal experiences of the transitional period. In total, the analysis is based on 52 stories. A surveywith partly open questions regarding the transition to distance education, answered by 1745 students,functions as a “mirroring” tool to these stories. The narrative approach (Riessman, 1993)methodologically serves to access qualitative aspects and different dimensions of practice in change.Theoretically, Kemmis (2019) describes the importance of paying attention to practices in motion andto provide for and support practices in the making, since human development and the individual'slearning are based on constantly changing practices.The data material has been collected in two Swedish regional upper secondary school settings andhave been analyzed thematically based on the principle of researcher triangulation (Cohen et al, 2011;Lincoln & Guba, 1986). The results reveal three overarching thematic practices, collaborative,communicative, and creative, as crucial in the development work with digital and distance learning.The results offer indications that if these three practices work together satisfactorily for the teachers,the quality of the teaching, and, consequently, of the learning, will also develop.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
