2. |
- Persson, S, et al.
(author)
-
Undersökning av sälar insamlade 2016 och 2017
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sedan 1970-talet har gråsäl (Halichoerus grypus), knubbsäl (Phoca vitulina) och vikare (Pusa hispida botnica) insamlats och undersökts på Naturhistoriska riksmuseet (NRM). Majoriteten av de undersökta sälarna är gråsälar. Beroende på jakt under 1900-talet och nedsatt reproduktion under århundradets senare del så minskade sälpopulationerna i Östersjön. Under 1970-och 1980-talet noterades ett antal sjukliga förändringar som kallades Baltic Seal Disease Complex framför allt hos gråsäl och som misstänktes ha samband med höga halter av miljögifter som PCB och DDT. Förekomsten av flera av dessa förändringar liksom halterna av PCB och DDT har minskat sedan dess. Hos gråsäl har därefter förekomst av tarmsår ökat och minskat, späcktjockleken minskat och förekomst av leverparasiter ökat.Under år 2016 och 2017 insamlades och undersöktes sälar och prover från 188 gråsälar, 74 knubbsälar och 68 vikare. I övrigt inrapporterades 441 döda sälar funna på stränder av allmänheten och dödligheten verkade ligga på en normal nivå över året.Andelen gråsälshonor mellan 6-24 år gamla som var dräktiga var 88 % (2017). Dräktighetsfrekvensen under 2016 och 2017 var 70% för knubbsäl och 83% för vikare, men antalet honor i det åldersspannet var avsevärt få (10 respektive 12) vilket gör resultatet osäkert.De tre sälarterna har olika typer och grad av förändringar. De har exempelvis olika förekomst och skador av parasiter. Leverflundra och hakmask förekommer hos alla tre arter men infektionen är generellt värre och verkar göra mest skada hos gråsälen.
|
|