| 1. |
- Hagberg, Johan, 1973, et al.
(författare)
-
Konsumtionsrapporten 2023
- 2023
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I Konsumtionsrapporten 2023 sammanfattas och analyseras konsumtionen i Sverige under 2022. I den första delen, ”Hushållens konsumtion” ges en översikt över den privata konsumtionen i Sverige och hur den förändrats. Här beskrivs även skillnader mellan olika hushållstyper och konsumentgrupper, hållbarhetsaspekter på konsumtionen samt hushållens framtidsförväntningar på den egna ekonomin. I andra delen, ”Detaljhandeln” beskrivs försäljning och utveckling inom detaljhandeln under 2022 med fokus på olika delbranscher, kanaler och platser, inom e-handeln respektive den butiksbaserade detaljhandeln. Den andra delen avslutas med handelns framtidsförväntningar. Årets Konsumtionsrapport innehåller två fördjupningsdelar som var en och analyserar aktuella teman inom konsumtion. I den första av fördjupningsdelarna analyserar Emma Björner digitalisering inom turism, besöksnäring och upplevelseekonomi. I den andra fördjupningsdelen analyserar och diskuterar Benjamin Hartmann olika exempel på nostalgisk konsumtion.
|
|
| 2. |
- Edvardsson, Johannes, et al.
(författare)
-
Old wood in a new light : an online dendrochronological database
- 2023
-
Ingår i: International Journal of Wood Culture. - : Brill Academic Publishers. - 2772-3194 .- 2772-3186. ; 3:1-3, s. 442-463
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Old Wood in a New Light database project focuses on the digitization and accessibility of the results of dendrochronological samples analyzed and archived at four Swedish university-based tree-ring laboratories at Lund University, Stockholm University, University of Gothenburg, and the Swedish University of Agricultural Sciences. Collaboration with the Environmental Archaeology Laboratory and Humlab at Umeå University enables long-term open access to data, raw data, and metadata. In this project, we (1) systematically undertake large-scale entry and open access publication of results from wood samples scientifically analyzed and archived by Swedish laboratories and the associated metadata, into the Strategic Environmental Archaeology Database (SEAD; www.sead.se) research data infrastructure, and (2) actively promote the database as a resource for new and ongoing interdisciplinary research initiatives. Including dendrochronological data in SEAD infrastructure allows interdisciplinary studies that combine major scientific and societal questions. Building on a pilot study of construction timber from southern Sweden and adaptation of SEAD digitization workflows, more than 70 000 samples archived at the four dendrochronological laboratories are now being handled in the project. The broad coverage of research networks, stakeholder interaction, and strategic support from the cultural heritage community is guaranteed owing to the ongoing collaboration between laboratories and an established international and multidisciplinary reference group.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Hansson, Johan, 1974-
(författare)
-
Educational Activities at the Sami Folk High School 1942-1982
- 2015
-
Ingår i: Creative Education. - : Scientific Research Publishing, Inc.. - 2151-4755 .- 2151-4771. ; 6:9, s. 880-897
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Sami folk high school started in 1942 as a school for young Sami that needed more education that the Swedish folk school or nomadic school offered its pupils. The school was managed by the Swedish mission society, an organization within the Swedish church. The school was successful but struggled with financial problems. The result was that a foundation with Sami representation managed the school instead after 1972. The following year was even more successful. The number of students increased, and the management could offer more courses and their curriculum had more Sami elements than earlier. However, there was also some conflicts during the 1970s. The largest one being the language boycott addressing the issue of Sami languages at the Sami folk high school as a subject in the school, and as an important part of the Sami culture and identity. This article describes the education of the Sami folk high school’s first 40 years with the help of a model for Sami pedagogy developed by Keskitalo and Määttä. The model shows that the education is to a large extent affected by outer factors—self determination, as well as inner factors—language issues and the curriculum.
|
|
| 6. |
- Hansson, Johan, 1974-
(författare)
-
Samernas folkhögskola och de samiska språken 1942–1990
- 2016
-
Ingår i: Nordic Journal of Educational History. - Umeå : Umeå University Library. - 2001-7766 .- 2001-9076. ; 3:1, s. 95-119
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Sami folk high school and the Sami languages 1942–1990The Swedish Mission Society – SMS (Svenska missionssällskapet – SMS), wanted to improve the opportunities’ for Sami youth in Sweden and therefore they started a folk high school (folkhögskola) for the Sami in 1942. One of the aims of SMS was to help the Sámi to preserve and develop the Sami culture and languages. Over time Sami themes, the languages being one, became more prominent at the school. However some of the problems regarding the language teaching remained: the students wanted to learn different Sami languages, their linguistic skills varied a lot, and there was not that many students who wanted to learn Sami. Despite these problems, the teaching improved over the years and the Sami folk high school remained important for the Sami people during the researched period.
|
|
| 7. |
- Hansson, Johan, 1974-
(författare)
-
Svenska Missionssällskapet och Samernas folkhögskola
- 2016
-
Ingår i: De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna. - Skellefteå : Artos & Norma. - 9789175807959 - 9789152635858 ; , s. 439-467
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- År 1942 startades Samernas folkhögskola (SF) av Svenska Missionssällskapet (SMS). Från år 1945 var verksamheten förlagd till Jokkmokk. Skolans mål: förbereda unga samer för det moderna Sverige och förse dem med fördjupade kunskaper i den samiska kulturen och fostran i kristna värderingar. SMS ordförande var boiskop i Luleå och organisationen var integrerad i Svenska kyrkan. Den prästvigde Lennart Wallmark tillsattes vid starten som rektor, en tjänst som han hade i nästan 30 år. Wallmarks uppfattning om vad de unga samerna behövde påverkade undervisningen. Där fanns allmänna skolämnen, och stora inslag av praktiska skolämnen främst slöjd. Efter några år anpassades mer efter planen för folkhögskolornas allmänna linje. Det innebar mer tid till med mer tid till teoretiska skolämnen. Samisk slöjd hade detta till trots ett stort utrymme i timplanen. Undervisningen i samiska var problematisk med få elever och dålig tillgång på lärare i de olika språken. Utöver undervisningen ordnades gästföreläsningar, studiebesök och skolresor. Den religiösa närvaron vid SF var stark och tog sig bland annat uttryck i strikta ordningsregler och deltagande i gudstjänster. På 1960-talet minskade elevantalet, trots åtgärder som att tillåta icke-samiska elever. Detta tillsammans med att Svenska kyrkan inte längre gav bidrag till verksamheten gjorde att SMS lämnade SF i början av 1970-talet. Då trädde i stället en stiftelse in som huvudman, där såväl samiska organisationer som företrädare för Jokkmokks kommun var representerade, en ordning som består än i dag.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
