| 1. |
|
|
| 2. |
- Evertsson, Jakob, 1975-
(author)
-
"En damm mot tidens ström" : kritiken mot biskoparna i det svenska stånds- och enhetssamhället vid mitten av 1800-talet
- 2002
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Ända sedan medeltiden och in på 1800-talet var biskoparna i Sverige självskrivna ledamöter av riksdagen. Under förra hälften av 1800-talet började politiska liberaler och företrädare för religiösa väckelser framföra krav på att avskaffa denna rätt. Samtidigt diskuterades en förändring av riksdagens ståndsrepresentation. Biskoparna var huvudsakligen konservativa försvarare av status quo och motsatte sig förändringar. Detta ledde till en allt starkare kritik. Biskoparna ansågs vara mer intresserade av politik än av kyrkligt arbete. Biskopsämbetet började av somliga betraktas som en onödig statslyx som borde avskaffas, då biskoparna hade blivit en "damm mot tidens ström". Jakob Evertsson visar i denna avhandling hur diskussionen om biskopsämbetet vid mitten av 1800-talet egentligen var ett led i ståndssamhällets upplösning. På basen av källstudier avslöjar han hur man i kritiken mot biskoparna inte drog sig för att använda falska argument. Han visar också hur representationsreformen, som genomfördes 1866, tystade kraven på att avskaffa biskopsämbetet.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ytreberg, Agnes, et al.
(author)
-
God havsmiljö 2020 : Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 3: Övervakningsprogram
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Havsmiljöförordningens övergripande mål är att upprätthålla eller uppnå en god miljöstatus i de svenska förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön till år 2020. En av uppgifterna i den första förvaltningsperioden är att fastställa övervakningsprogram.God miljöstatus baseras på ett ramverk av så kallade deskriptorer som anges i havsmiljödirektivet, det vill säga det EU-direktiv som i Sverige genomförs genom havsmiljöförordningen. Deskriptorerna beskriver god miljöstatus på en övergripande nivå för elva temaområden. Till varje deskriptor hör en rad kriterier som anger vad som ska ingå i en bedömning av miljöstatus. Utifrån de elva deskriptorerna har Sverige fastställt 13 övervakningsprogram. Sex program utgår ifrån olika biodiversitetsteman som berörs av en upp till tre deskriptorer, medan de övriga sju programmen utgår ifrån de deskriptorer som är mer inriktade mot belastning och miljöförändring.För varje program har ett antal underprogram föreslagits baserat på den nuvarande övervakningen och/eller planerad övervakning. Övervakning som ingår i programmen ska vara pågående och data ska vara tillgängliga. I programmen ingår nationell och regional miljöövervakning inklusive verksamhetsutövares recipientkontroll. Dessutom ingår annan typ av datainsamling som till exempel inventeringar av tumlare och uppgifter om omfattningen av mänskliga aktiviteter som orsakar belastning och miljöförändringar. Enligt havsmiljödirektivet ska övervakningen fånga upp tillstånd och miljöförändringar, belastning och omfattning av aktiviteterna som orsakar belastningen samt effekter av åtgärder. Eftersom nästa steg i havsförvaltningscykeln är att fastställa åtgärdsprogram kommer övervakning för att följa upp åtgärder att läggas till övervakningsprogrammen först under nästa förvaltningscykel.I beskrivningarna av programmen framgår hur den nuvarande övervakningen motsvarar de krav som ställs på dataunderlag genom havsmiljödirektivets bilaga III samt genom deskriptorer, kriterier, indikatorer och beslutade miljökvalitetsnormer. I dagens övervakning saknas bland annat tillräcklig övervakning för uppföljning av livsmiljöers tillstånd och utbredning. För marint avfall, buller och främmande arter saknas nationellt samordnad övervakning, men det görs regionala insatser och ett antal projekt har genomförts eller påbörjats för att öka kunskapen om hur övervakning bäst ska utformas. För de program som har pågående övervakning beskrivs utvecklingsbehoven för att förbättra underlaget för de återkommande tillståndsbedömningarna.Övervakningsprogrammet som fastställs under 2014 utgör således inte ett fast program för kunskapsinhämtning. Bristerna kommer att beaktas i det fortsatta genomförandet av havsmiljöförordningen där utveckling av indikatorer och övervakning kommer att ske kontinuerligt.
|
|
