| 1. |
- Hansson, Kristofer
(författare)
-
Agneta Kanold: Vårdens ordningar. Tvångsvård av normöverträdare med bristande begåvning. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet 2004. 274 s., ill. English summary. ISBN 91-7265-777-4.
- 2005
-
Ingår i: RIG. - 0035-5267 .- 2002-3863. ; 88:1, s. 33-35
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vårdens ordningar. Tvångsvård av normöverträdare med bristande begåvning är en aktuell avhandling skriven av pedagogen Agneta Kanold. Under de senaste åren har det diskuterats flitigt hur samhället skall vårda personer med psykisk sjukdom eller utvecklingsstörning, som på ett eller annat sätt begått brott. Debatten är infekterad och det har givits en tämligen polariserad bild av både vårdens roll och de människor som är tänkta för denna vård. Kanold har riktat sitt intresse mot de människor med bristande begåvning som har begått någon form av brott eller normöverträdelse och därefter blivit tvångsvårdade. Avhandlingen sätter fokus på de konstruktionsprocesser som definierar vad en normöverträdelse är och vilka konsekvenser detta får för vårdgivare respektive vårdtagare.
|
|
| 2. |
- Hansson, Kristofer
(författare)
-
Analysis of a Childfree Life.
- 2010
-
Ingår i: Ethnologia Scandinavica. - 0348-9698. ; 40, s. 151-152
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Hansson, Kristofer
(författare)
-
Analysis of a Childfree Life : Tove Ingebjørg Fjell, Å si nei til meningen med livet? En kulturvitenskapelig analyse av barnfrihet. Tapir Akademisk Forlag, Trondheim 2008. 110 pp. Ill. ISBN 978-82-519-2352-1.
- 2010
-
Ingår i: Ethnologia Scandinavica. - 0348-9698. ; 40, s. 151-152
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the preface to the book “Saying No to the Meaning of Life? A Culture Analysis of Childfree Life”, Tove Ingebjørg Fjell points out why she became interested in studying women who had decided not to become mothers. In her previous work she had studied reproduction and interviewed women who were involuntarily childless. Many of them told her that they did not understand why other women could choose not to have children of their own. This made Fjell interested in women who had decided not to have children. In her new book she has now focused on the childfree life in general and, more specifically, Norwegian women’s experience of choosing a childfree life. This very interesting topic can say something about contemporary views of both heteronormativity and the cultural meaning of having children.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Hansson, Kristofer
(författare)
-
Att studera sjukdomskulturer
- 2014
-
Ingår i: Socialmedicinsk tidskrift. - 0037-833X. ; 91:3, s. 314-316
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Recension av boken: Problemet utan namn? : neuroser, stress och kön i Sverige från 1950 till 1980. Författare: Maria Björk 2011. Uppsala: ActaUniversitatis Upsaliensis. Uppsala Studies in History of Ideas 43. 306 s. ISBN 978-91-554-8079-0.
|
|
| 6. |
- Hansson, Kristofer
(författare)
-
Att studera sjukdomskulturer
- 2014
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X .- 2000-4192. ; 91:3, s. 314-316
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Jag vill till och med hävda att den humanistiska hälsoforskningens huvuduppgift, en av dem i alla fall, är att synliggöra, problematisera och nyansera samtidens och historiens ständigt skiftande sjukdomskulturer. En som genomför detta perspektiv på ett mycket tilltalande sätt är idéhistorikern Maria Björk när hon i sin avhandling Problemet utan namn? Neuroser, stress och kön i Sverige från 1950 till 1980 analyserar talet om neuroser och stress i en tid när den svenska välfärdsstaten byggdes upp. I denna studie hämtas begreppet sjukdomskulturer från historikern Roy Por¬ter och blir i avhandlingen ett teoretiskt begrepp för att studera ”ett samhälles transfereringssystem för hur sjukdomskänsla uttrycks och tolkas” (s. 18).
|
|
| 7. |
- Hansson, Kristofer
(författare)
-
Carola Skott, Lisen Dellenborg, Margret Lapp och Kristina Nässén: Människan i vården. Etnografi, vård och drama. Carlsson Bokförlag, Stockholm 2013. 239 s. ISBN 978-91-7331-612-5.
- 2015
-
Ingår i: RIG. - 0035-5267 .- 2002-3863. ; 98:4, s. 229-232
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I boken Människan i vården. Etnografi, vård och drama återfinns en stark argumentation för etnografins, som författarna skriver, uppdrag i vården. Antologin är skriven av Carola Skott, Lisen Dellenborg, Margret Lapp och Kristina Nässén, alla med en forskningsbakgrund i socialantropologi alternativt pedagogik, samt tre av dem också legitimerade sjuksköterskor.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hansson, Kristofer
(författare)
-
Cultural Analysis of the Brain : Michael Andersen, A Question of Location – Lifewith Fatigue after Stroke. Det Humanistiske Fakultet, University of Copenhagen, Copenhagen 2014.187 pp. Diss.
- 2016
-
Ingår i: Ethnologia Scandinavica. - 0348-9698. ; 46, s. 152-154
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The brain has received little attention in ethnology. Yet it is the brain that in many ways both shapes our actual lives, and today, through neuroscience, shapes the way we look at ourselves. Knowledge produced by neuroscientists is to a large extent shaping our understanding of the Self. In simple terms we could say that we have gone from seeing the man with a Soul to seeing the man with a Brain. This is knowledge in constant transformation, which should be of ethnological interest as regards how knowledge is produced and reproduced in people’s everyday lives. It can be neuroscientists’ work in the laboratory or living with, for example, Parkinson’s disease, a degenerative disorder that results from the death of dopamine-generating cells in the midbrain. But the reverse perspective is also of interest for the cultural analysis of the brain. Even if the brain is absent in our everyday lives and we don’t need to think on or with the brain, it is part of our bodies’ being-in-the-world. This becomes clear when a person gets a brain disease and the symptoms become something that defines the features of our being. From this perspective the brain becomes a thing that an individual starts relating to, but also something that the individual no longer can control. For a person with Parkinson’s disease the brain is the uncontrollable factor that rapidly changes the perception of the everyday life of eating, walking and dressing oneself. The experiences of the brain, the everyday with an illness and the neuroscientific knowledge will together create and affect what we can call beingin-the-world. Ethnology should be more progressive when it comes to research questions that relate to these field because it is rapidly changing.
|
|
| 10. |
|
|
