| 1. |
- Arvidson, Mats, et al.
(författare)
-
Introduktion : kulturvetenskapliga perspektiv på kris
- 2013
-
Ingår i: Kris och kultur : kulturvetenskapliga perspektiv på kunskap, estetik och historia - kulturvetenskapliga perspektiv på kunskap, estetik och historia. - 9789187199097 ; , s. 9-27
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
- Arvidson, Mats, et al.
(författare)
-
Den apolliniska drömmen om en lycklig framtid. Kris i kultur och konstmusik i svensk efterkrigstid
- 2013
-
Ingår i: Kris och kultur. Kulturvetenskapliga perspektiv på kunskap, estetik och historia. - 9789187199097 ; , s. 87-111
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Den typ av krisbegrepp som detta kapitel utgår ifrån är processuell; denna betonar den allmänna karaktären av situationer, men utan hänsyn till specifika kriser. Den allmänna situation som analyseras handlar om den svenska välfärdsstaten som mytbildning (ca 1945–1960): Vilka medel krävs för att skapa ett bättre fungerande samhälle, och utgör dessa medel ett hinder snarare än en möjlighet för den enskilda individen att nå ”drömmen om en lycklig framtid”? Genom att använda filosofen Friedrich Nietzsches två principer, det apolliniska (det rationella och det drömska), och det dionysiska (det irrationella och det passionerade) som tankefigur avtäcks en alltmer tydlig kulturell kris i mytbildningen kring välfärdsstaten. Den hypotes som undersöks är om orsaken till denna kulturella kris grundar sig på att det apolliniska och det dionysiska har glidit isär. Samhälls- och teknikutvecklingen tycks motverka individuell frigörelse; det finns en otillräcklig politisk och social organisation i det materiella överflödets och teknikens överlägsenhets tid. Människan tvingas in i ett ”maskineri”, och i en ”apparatens” stat, som gör henne ofri. Detta drömmande slår tillbaka på individen själv; samtidigt som hon blir alltmer bekväm med det materiella överflödet, riskerar detta att göra henne både avtrubbad och intellektuellt, emotion-ellt och estetiskt orörlig. Särskilt problematiskt blir det för de individer som inte hinner med i den teknologiska förändringens tidevarv. Vem bär ansvar för dem när samhället inte klarar av att ta hand om dem? Ja, en möjlig lösning är att införa det irrationella momentet (det dionysiska) i kulturen som motvikt till det kyligt rationella (det apolliniska). Ett sådant moment som lyfts fram är den avancerade konstmusiken, som kan fungera som en motvikt till det som gör individen avtrubbad. Konstmusikens uppgift blir här att synliggöra den falska harmonin som råder i samhället – mytbildningen. Samtidigt framträder det en ”dubbel kris”. Den avancerade konstmusiken förmår inte att nå fram till lyssnaren – kanske på grund av lyssnarens estetiska orörlighet, eller på grund av musikens obegriplighet – utan isolerar sig från dem och samhället. Genom en ”Exkurs” om författaren Thomas Manns musikerroman Doktor Faustus problematiseras ytterligare relationen mellan kulturens kris och den avancerade konstmusiken i ett svenskt perspektiv.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Arvidson, Mats, et al.
(författare)
-
Inledning : Kulturvetenskapliga perspektiv på kris
- 2013
-
Ingår i: Kris och kultur. - Lund : Universus Press. - 9789187199097 ; , s. 9-27
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- De ämnen som är representerade i antologin har ingått i en kulturvetenskaplig forskarmiljö. Ämnena är museologi, idé- och lärdomshistoria, musik vetenskap, etnologi, biblioteks- och informationsvetenskap, kulturarbete och intermedialitet samt konsthistoria och visuella studier. Denna mångfald av ämnen föranleder frågan om det finns något specifikt kulturvetenskapligt som förenar dem. Och mer precist hur kulturvetenskaperna har närmat sig studiet av kris. I detta inledande kapitel diskuterar vi hur de olika författarna har närmat sig sina studieobjekt. En central utgångspunkt är att det finns ett kulturvetenskapligt perspektiv för hur olika krisfenomen kan studeras, och att antologin med sin mångfald av ämnen står som representant för ett sådant perspektiv. Naturligtvis finns det många angränsande relationer till andra ämnesdiscipliners studier av kris än de representerade i antologin. Dessa angränsande relationer kommer vi att diskutera framöver. Men först något om det kulturvetenskapliga perspektivet.
|
|
| 6. |
- Geisler, Ursula, et al.
(författare)
-
Med sången in i framtiden. Den tyska ungdomsmusikrörelsen och kris på 1920-30-talen
- 2013
-
Ingår i: Kris och kultur. Kulturvetenskapliga perspektiv på kunskap, estetik och historia. - Lund : Sekel Bokförlag. - 9789187199097 ; , s. 69-86
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Bidraget behandlar ungdomsmusikrörelsen i Tyskland under 1920- och 30-talen, och hur denna förhöll sig till begreppet kris. Krisen är av utommusikalisk karaktär; det rör sig om ”ungdomens, kulturens, världsåskådningens och samhällets kris”, inte primärt om musiken i sig. Med idéer hämtade från 1800-talet, som folktanken, lades grunden till musikaliska reformer som gav avtryck i musik- och sångundervisningen i såväl Tyskland som Norden långt in på 1900-talets andra hälft. Ungdomsmusikrörelsen påverkade den musik- och sångpolitiska utvecklingen under 1920-talet, och kännetecknas framför allt av gemenskapstanken, en ledare- och följareprincip samt ett uppmärksammande av naturen. Genom att sammanföra sången med människans bildningsuppgift ansågs mekaniseringen kunna övervinnas, genom att gemenskap förklarades till en ”struktureringsprincip”.
|
|
| 7. |
-
Kris och kultur : kulturvetenskapliga perspektiv på kunskap, estetik och historia
- 2013
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dagligen nås vi av nyheter om olika kriser: ekonomiska kriser, långdragna konflikter, länder som hamnat i förhandlingskriser, kändisar som intervjuas om sina senaste kriser mitt i livet, politiska ledare som handlat tvivelaktigt och försatt sitt parti eller sitt land i kris. Det kan upplevas som om vi idag befinner oss mitt i krisernas tid. Det korta 1900-talet vittnar också om krisernas ständiga närvaro. Men i själva verket är krisen varken något unikt för vår egen samtid eller för 1900-talet. I denna antologi synliggör ett antal forskare och doktorander krisen som begrepp och hur kriser tar plats i olika sammanhang. Bokens författare presenterar också perspektiv på hur kris används inom den egna forskningen, som ett sätt att benämna fenomen och möjliggöra dramatisering, kritik och förståelse. Kris är inte bara ett fenomen att studera, utan också en metod för undersökning.
|
|
