| 1. |
- Gillberg, Daniel, et al.
(författare)
-
Urban Cultures: Fallet Kommersen
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Urban Cultures: Fallet Kommersen (Case Kommersen) This project builds upon knowledge derived from our previous work with Urban Cultures (se Gillberg et al 2012), which was a summary of both theoretical (cultural) perspectives on the city as well as cultural everyday doings within the city. Our conclusion then, which is our point of departure now, was that urban cultures needed the city to be an enabling city. This time we want to further explore this topic by investigating the city in real life. Our intention is modest and based on the humble thought of a possibility to add some positive insights from adding culture – as a methodological and analytic perspective, a concept and an empirical given – into the mix of ingredients commonly associated with the notion of sustainability. One way of reaching the sustainable city is thought to be by making the city dense. Therefore one of the aims of this project is to investigate what the concept cultural densification would consist of and what it would mean to use it within city planning. To do so we have chosen the flea market Kommersen at Masthuggstorget, Gothenburg as our case study. We argue that markets, and in this case an urban flea market, are important phenomena that contribute to sustainable urban cultures in specific ways depending on particular market mechanisms, organizational features and socio-cultural dimensions of the flea market. In conclusions we present the concept of sustainable cultural densification defined as: urban cultures are drivers of complex processes of layering of values over time. These values could be seen as solutions to different problems residing in cities, and a lens through which to perceive of sustainable urbanity.
|
|
| 2. |
- Hagberg, Johan, 1973, et al.
(författare)
-
Konsumtionsrapporten 2022
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Konsumtionsrapporten 2022 sammanfattas och analyseras konsumtionen i Sverige under 2021 och merparten av 2022. I den första delen, ”Hushållens konsumtion” ges en översikt över den privata konsumtionen i Sverige, hur den har förändrats i såväl kortare som längre perspektiv samt hushållens framtidstro avseende sin egen och Sveriges ekonomi. I andra delen, ”Detaljhandeln” beskrivs försäljning och utveckling inom detaljhandeln under 2021 och inledningen av 2022 med fokus på olika delbranscher, kanaler och platser, e-handeln respektive den butiksbaserade detaljhandeln. Den andra delen avslutas med handelns framtidsförväntningar. Den tredje delen ”Framtidsutsikter” tar avstamp i konsumenters och handelns framtidsförväntningar från de två första delarna och fördjupar analysen av framtidsutsikter utifrån publicerade prognoser och uttalanden från ekonomiska bedömare. Årets rapport innehåller tre fördjupningsdelar som var en och analyserar aktuella teman inom konsumtion. Under lång tid har det skett en ökad digitalisering av konsumtionen och inte minst under pandemin har många konsumtionsbeteenden förskjutits mot en allt större användning av internet och olika digitala gränssnitt som till exempel webshopar, social media och strömningstjänster. I takt med detta har det också väckts många frågor som berör säkerhet och personlig integritet online. I den första av fördjupningsdelarna analyserar Jeanette Carlsson Hauff konsumenters upplevda fördelar och risker avseende digital integritet vid användning av olika digitala tjänster. I den andra fördjupningsdelen visar Niklas Sörum på konsumenters olika förhållningssätt till datainsamling och datadriven marknadsföring. Andra konsumtionsbeteenden som aktualiserats under de senaste åren är olika typer av reaktioner på eller förberedelser inför kriser i termer av bunkring, hamstring och prepping. I den tredje delen analyserar och diskuterar Elias Mellander olika exempel på kriskonsumtion och hemberedskap.
|
|
| 3. |
- Hagberg, Johan, 1973, et al.
(författare)
-
Konsumtionsrapporten 2024
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Konsumtionsrapporten 2024 sammanfattas och analyseras konsumtionen i Sverige under 2023. I den första delen, ”Hushållens konsumtion” ges en översikt över den privata konsumtionen i Sverige och hur den förändrats. Här beskrivs även hållbarhetsaspekter på konsumtionen samt hushållens framtidsförväntningar på den egna ekonomin. I andra delen, ”Detaljhandeln” beskrivs försäljning och utveckling inom detaljhandeln under 2023 med fokus på olika delbranscher, kanaler och platser, inom e-handeln respektive den butiksbaserade detaljhandeln. Den andra delen avslutas med handelns framtidsförväntningar. Årets Konsumtionsrapport innehåller två fördjupningsdelar som var en och analyserar aktuella teman inom konsumtion. I den första av fördjupningsdelarna diskuterar Magdalena Petersson McIntyre och Emma Björner lyxkonsumtionens utveckling, status, hållbarhet och moral. I den andra fördjupningsdelen belyser Karin M. Ekström kulturkonsumtion med fokus på konstutställningar.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Roos, John Magnus, 1976, et al.
(författare)
-
Konsumenters information om och val av leverantörer på sex omreglerade marknader. Fast telefoni, mobil telefoni, bank, försäkring, el och tandvård.
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Magnus Roos, Ulrika Holmberg och Niklas Hansson har på uppdrag av Konsumentverket gjort en undersökning om hur konsumenter förhåller sig till valmöjligheter på marknaderna för fast telefoni, mobil telefoni, bank, försäkring, el och tandvård. Syftet har varit att få svar på hur information om valmöjligheter når konsumenter samt vilka åtgärder på informationsområdet som skulle kunna innebära att konsumenterna får bättre intresse för och möjligheter att göra rationella och hållbara val på de aktuella marknaderna.
|
|
| 7. |
- Rydén, Bo, 1957, et al.
(författare)
-
Fjärrvärmens Affärsmodeller: Slutrapport för Fjärrsynprojekt
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fjärrvärmen är en integrerad del av det framtida hållbara energisystemet, med ambitionen att i än högre grad bidra till de samhälleliga målen om låga utsläpp från uppvärmning, minskad användning av primärenergi och synergier med andra sektorer, exempelvis energiåtervinning från avfall, industrier och avloppsrening. Som produkt och bransch har fjärrvärmen gjort en betydande resa sedan starten för mer än 50 år sedan och den har genomgått en omfattande utveckling, framför allt inom teknikområdet. Nya utmaningar och förändrade omvärldsförhållanden ställer dock nya och ökade krav på fjärrvärmeaffären och fjärrvärmeföretagens affärsmodeller. Fjärrvärmens Affärsmodeller är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som genomförts inom ramen för forskningsprogrammet Fjärrsyn. Projektet har pågått under 2010-2013. Målsättningen har varit att generera ny kunskap och bättre verktyg för att konkurrenskraftiga affärsmodeller skall kunna utvecklas. Syftet är att stärka fjärrvärmen, att uppmuntra affärsutveckling och att skapa resurseffektiva lösningar för framtidens hållbara energisystem, till nytta för fjärrvärmebranschen, kunderna, miljön och samhället i stort. Inom ramen för olika delstudier har vi bland annat undersökt hur fjärrvärmeföretag skapar och levererar värde, möter sina kunder, använder sina nyckelresurser, hur intäkter uppstår och hur väl organisationen utnyttjas. Vi har även analyserat de utmaningar företagen står inför, fjärrvärmeaffärens möjligheter att tackla dagens komplexa problem, liksom dess förutsättningar för att utvecklas och generera långsiktigt uthålligt värde. Denna slutrapport redovisar projektets forskningsresultat och slutsatser, samt beskriver det breda tvärvetenskapliga arbetssättet och den aktiva och omfattande kommunikation som tillämpas mellan forskningsprojektet och dess intressenter. I tre lättlästa temaböcker har projektet också redovisat resultat och metoder om hur dagens prismodeller kan utvecklas, hur kunddialogen och kundens förtroende kan stärkas och hur fjärrvärmeaffären som helhet kan utvecklas.
|
|
