| 1. |
- Ackum, Susanne, et al.
(författare)
-
Vi tar fram en handfast plan för en omstart av Sverige
- 2020
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - 1101-2447. ; :27 april
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det är /.../ fullt möjligt att tänka strategiskt och systematiskt även i brinnande kris. Omstartskommissionen hoppas kunna bidra till fokus, analys och konkreta policyförslag för att stödja Sveriges långsiktiga inriktning. Vi kommer att under våren och sommaren anordna seminarier och hearings om vårt arbete, delrapporter ska läggas fram – och när budgetarbetet börjar och Riksdagen öppnar, vill vi kunna bidra med en rejäl och handfast plan för hur vi omstartar Sverige.
|
|
| 2. |
- Blennow, Kaj, et al.
(författare)
-
Blodtest – fönster till hjärnan vid Alzheimers sjukdom
- 2024
-
Ingår i: Lakartidningen. - 0023-7205. ; 121
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Technical developments have paved the way for the development of ultrasensitive analytical methods that allow for precise quantification of brain-specific proteins in blood samples. Plasma levels of amyloid β, specifically the Aβ42/40 ratio, are reduced in Alzheimer's disease (AD) and show concordance with brain amyloidosis assessed by PET, but the overlap with normal elderly may be too large for reliable use in clinical applications. Plasma phosphorylated tau (P-tau), especially a variant called P-tau217, is markedly increased in the early symptomatic stages of AD but remains normal in other neurodegenerative disorders. Total tau (T-tau) is measurable in blood and shows most promise as a biomarker for acute neuronal injury (e.g. acute traumatic or hypoxic brain injury), where T-tau shows a fast and dramatic increase but does not work well as an AD biomarker due to contributions to blood levels from peripheral tissues. Instead, a novel method for tau protein produced only in the CNS called brain-derived tau (BD-tau) shows promise as a biomarker for AD-type neurodegeneration. Neurofilament light (NFL) levels in blood correlate tightly with levels in CSF and reflect axonal injury irrespective of the underlying cause. Increased blood NFL concentration is found in several neurodegenerative disorders, including AD, but even more so in disorders such as motor neuron disease and frontotemporal dementia. Glial fibrillary acidic protein (GFAP) is expressed with activation of astrocytes, and is mildly increased in AD, but is also very high also in acute brain disorders. These blood tests show promise as tools to identify AD pathophysiology in the first assessment of patients with early cognitive symptoms, also in primary care, to guide clinical management and possible admission to the specialist clinic. A two-step model will result in a very high accuracy to either predict or exclude brain amyloidosis of the Alzheimer type.
|
|
| 3. |
- Bogdanovic, Nenad, et al.
(författare)
-
[Alzheimer's disease - the most common cause of dementia]. : Alzheimers sjukdom – diagnostik och behandling i dag och i framtiden.
- 2020
-
Ingår i: Lakartidningen. - 1652-7518. ; 117
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Alzheimer's disease is the most common cause of dementia. As many as 250,000 people in Sweden will have a dementia disease in 2050. The »amyloid cascade hypothesis« is a common model which explains how β-amyloid affects the function of the nerve cells. Alzheimer's disease has a long-lasting course and can present in typical and atypical forms. CSF analyses for »core AD CSF biomarkers« and synaptic proteins have been available for clinical diagnostics. PET scanning can detect either β-amyloid or tau aggregates in the brain of living humans. Current Alzheimer's disease therapy is based on two classes of cognition-enhancing drugs: acetylcholinesterase inhibitor and NMDA-receptor antagonist, which delays cognitive decline in most patients. The latest clinical development of potential therapy for Alzheimer's is active or passive immunotherapy against brain β-amyloid and tau, where several studies have shown varying but promising treatment effects. Non-pharmacological interventions in patients with AD aim to delay the loss of mental abilities, helping people to be independent in everyday life for as long as possible, and to increase their well-being and quality of life.
|
|
| 4. |
- Bogdanovic, Nenad, et al.
(författare)
-
Alzheimers sjukdom – diagnostik och behandling i dag och i framtiden
- 2020
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205. ; 117
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Alzheimer's disease is the most common cause of dementia. As many as 250,000 people in Sweden will have a dementia disease in 2050. The »amyloid cascade hypothesis« is a common model which explains how β-amyloid affects the function of the nerve cells. Alzheimer's disease has a long-lasting course and can present in typical and atypical forms. CSF analyses for »core AD CSF biomarkers« and synaptic proteins have been available for clinical diagnostics. PET scanning can detect either β-amyloid or tau aggregates in the brain of living humans. Current Alzheimer's disease therapy is based on two classes of cognition-enhancing drugs: acetylcholinesterase inhibitor and NMDA-receptor antagonist, which delays cognitive decline in most patients. The latest clinical development of potential therapy for Alzheimer's is active or passive immunotherapy against brain β-amyloid and tau, where several studies have shown varying but promising treatment effects. Non-pharmacological interventions in patients with AD aim to delay the loss of mental abilities, helping people to be independent in everyday life for as long as possible, and to increase their well-being and quality of life.
|
|
| 5. |
- Braunerhjelm, Pontus, 1953-, et al.
(författare)
-
Så startar Sverige om
- 2020
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Hansson, Kristofer, et al.
(författare)
-
Att ta plats med hjälp av rullstol : Ungdomar utarbetar strategier för att övervinna hinder
- 2010
-
Ingår i: Allt om hjälpmedel. - 1103-8063. ; :3, s. 20-21
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- För många unga är det självklart att kunna gå på bio, sitta och hänga hemma hos kompisen eller traska runt i staden och shoppa kläder. För ungdomar som använder rullstol är aktiviteterna förknippade med hinder som de måste överkomma om de ska kunna ta plats. Hindren klaras ofta av med hjälp av olika stategier.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Jonsson, Oskar, et al.
(författare)
-
Transformation av kunskap om åldrande och hälsa i samverkan med parter utanför akademin : erfarenheter från fyra forskningscentrum
- 2024
-
Ingår i: äic Vetenskapligt supplement. - : Stiftelsen Äldrecentrum. - 2003-9069. ; 4:1, s. 15-32
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- För att överbrygga gapet mellan forskning och praktik har initiativ för att transformera kunskap blivit allt viktigare. Med transformation av kunskap avser vi förhållningssätt och aktiviteter där forskare och andra samhällsaktörer samverkar för att syntetisera, utbyta, skapa, överföra och tillämpa kunskap för att öka den praktiska användningen av forskningsresultat och därmed främja hälsa och välfärd. Denna studie är genomförd inom programmet UserAge – ett samarbete mellan fyra forskningscentrum – och bygger på självgranskning, med syftet att beskriva erfarenheter av att transformera kunskap. Data utgjordes av dokument, intervjuer, återkoppling och seminarier med företrädare för de fyra forskningscentrumen och parter utanför akademin. Vi redogör för gynnsamma strategier för samordning av forskningssamverkan som främjar hälsa och välfärd: ömsesidighet, öppenhet och inkludering. Resultaten visar att det krävs mötesplatser, resurser, tid, vägledning och stöd, samt engagemang från både forskare och parter utanför akademin.
|
|
