| 1. |
- Munthe, Christian, 1962, et al.
(författare)
-
Etiska aspekter på att lyssna på barn i familjehem – mål, komplikationer och konflikter
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns goda skäl för att samla in upplevelser från familjehemsplacerade barn eftersom det är de som bäst kan berätta om sin egen situation och om hur familjehemsorganisationen fungerar. Men att samla in sådan information medför också en rad möjliga etiska konflikter som analyseras i den här rapporten. Syftet är att ge en grund för utvärdering och jämförelse av olika mer specifika och konkretiserade förslag på hur en modell för att lyssna på barn i familjehem ska utformas. När man tar fram en modell för informationsinhämtning måste syftet tydligt klargöras. Om flera syften ska gynnas är det viktigt att analysera potentiella målkonflikter. De etiska hänsyn som vi belyser är främst sådana som aktualiseras när barn är informationsförmedlare snarare än mottagare av vård. Utöver detta presenterar vi vägar att behandla begreppsliga och etiska grundfrågor om tolkningen och värderingen av barns intressen. Barn i allmänhet och familjehemsplacerade barn i synnerhet utgör en särskilt sårbar och värnlös grupp. Det är därför viktigt att lyssna på dem och att då vara extra varsam. Det är särskilt viktigt att dels ta hänsyn till barns växande förmåga till självbestämmande, dels att utforma modellen så att den hjälper barnen att kunna berätta om såväl positiva som negativa erfarenheter. Den modell som används för att inhämta information från familjehemsplacerade barn måste syfta till att förbättra deras situation i allmänhet, samtidigt som man måste se till att detta syfte inte kommer i konflikt med enskilda barns intressen. Det gäller i synnerhet när barnen är så små att de inte kan ge giltigt samtycke och där forskningsetiken föreskriver skarpa krav på riskfrihet. Med äldre barn följer krav på att respektera och främja barnens självbestämmande. En viktig fråga är hur modellen ska förhålla sig till den reguljära familjehemsvården. Det finns goda skäl att hålla isär dem, både på grund av modellens syfte och för att de som använder modellen inte ska missförstå den. Samtidigt kan det vara bra att ha kvar kopplingar mellan modellen och den reguljära familjehemsvården, även om det aktualiserar en rad etiska frågor som rör integritet, partiskhet och risker för barnen. De etiska aspekterna förankras dels i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och Helsingforsdeklarationen – Etiska principer rörande medicinsk forskning som involverar människor (Helsingforsdeklarationen), dels i en etisk och filosofisk bakgrundsdiskussion med stöd i internationell forskning. Rapporten avslutas med en checklista till hjälp för att systematiskt analysera etiska aspekter av olika modeller som kan användas för att lyssna på barn i familjehem.
|
|
| 2. |
- Munthe, Christian, 1962, et al.
(författare)
-
The Best Interest of Children and the Basis of Family Policy: The Issue of Reproductive Caring Units
- 2012
-
Ingår i: Cutas, D & Chan, S (eds.). Families: Beyond the Nuclear Ideal. - London and New York : Bloomsbury Academic. - 9781780930107
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The notion of the best interest of children figures prominently in family and reproductive policy discussions and there is a considerable body of empirical research attempting to connect the interests of children to how families and society interact. Most of this research regards the effects of societal responses to perceived problems in families, thus underlying policy on interventions such as adoption, foster care and temporary assumption of custodianship, but also support structures that help families cope with various challenges. However, reference to the best interest of children can also be applied to a more basic issue in family policy, namely that of what is to be considered a family in the first place. This issue does not raise any questions regarding the proper conditions for when society should intervene in or change the family context of a child. Rather, it is about what social configurations should be recognized as a potentially fitting context for children to enter into and (if all goes well) eventually develop into adulthood within /.../ such that society’s default institutional arrangements allow it to have (by sexual and artificial reproduction, adoption, and combinations of these), care for and/or guard children. [This] will frame any further discussion of /.../ policies having further implications for, for example, the practices of adoption and reproductive technology, as well as regulation of custody in the event of separation or parental disagreement.
|
|
| 3. |
- Salvén, Håkan, et al.
(författare)
-
”Gymnasieelever bör studera filosofi”
- 2023
-
Ingår i: Svenska dagbladet. - 1101-2412. ; :2023-04-16
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Filosofin har en särställning när det handlar om att stärka elevernas skydd mot desinformation och att utveckla deras kritiska tänkande. Därför bör ämnet vara obligatoriskt för elever på de teoretiska programmen i Gymnasiet.
|
|
| 4. |
- Hartvigsson, Thomas, 1985
(författare)
-
Between Punishment and Care: Autonomous Offenders Who Commit Crimes Under the Influence of Mental Disorder
- 2023
-
Ingår i: Criminal Law and Philosophy. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1871-9791 .- 1871-9805. ; 17:1, s. 111-134
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this paper is to present a solution to a problem that arises from the fact that people who commit crimes under the influence of serious mental disorders may still have a capacity to refuse treatment. Several ethicists have argued that the present legislation concerning involuntary treatment of people with mental disorder is discriminatory and should change to the effect that psychiatric patients can refuse care on the same grounds as patients in somatic care. However, people with mental disorders who have committed crimes and been exempted from criminal responsibility would then fall outside the scope of criminal justice as well as that of the psychiatric institutions if they were to refuse care. In this paper, I present and develop a solution to how society should deal with this group of people, called Advance criminal responsibility. The basic idea being that if a person with a potentially responsibility exempting psychiatric condition refuses care, that person is responsible for any future criminal acts which are due to the mental disorder.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Hartvigsson, Thomas, 1985
(författare)
-
Barns deltagande och föräldrars ansvar
- 2014
-
Ingår i: SKL:s nätverksträff för att stärka barnets rättigheter. Stockholm 2014-11-13.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Hartvigsson, Thomas, 1985, et al.
(författare)
-
Etiska aspekter
- 2023
-
Ingår i: Psykosociala insatser för att förebygga och minska gängkriminalitet bland barn och unga vuxna. SBU Utvärderar 369.. - Stockholm : Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). - 9789198755466 ; , s. 60-66
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Huvudbudskap Forskning visar att det finns insatser som involverar socialtjänst eller motsvarande som kan minska skjutvapenvåld, medlemskap i gäng och fortsatt kriminalitet bland unga personer. Slutsatser Efter att ha gått igenom den samlade vetenskapliga litteraturen har SBU dragit följande slutsatser: Färdighetsträning i skolan för elever på mellanstadiet (t.ex. konfliktlösning) kan förebygga medlemskap i gäng och bärande av vapen. Insatser av typen fokuserad avskräckning1 bland gängkriminella minskar skjutvapenvåld med en fjärdedel, över en tid av i genomsnitt cirka tre år. Psykosociala insatser till gängkriminella under frivård (t.ex. missbruksbehandling, stöd att söka arbete) kan minska fortsatt kriminalitet med knappt hälften upp till ett år efter avslutad insats. Insatser mot öppna drogmarknader i form av fokuserad avskräckning kan minska narkotikabrottslighet med cirka en tredjedel, över en tid av i genomsnitt ett och ett halvt år. Insatser med osäker effektivitet eller osäkra risker i form av stigmatisering och urholkat förtroende för viktiga samhällsfunktioner behöver utvärderas. 1. För att minska våld riktar samhället sina resurser mot de mest våldsdrivande individerna och de gäng de tillhör. De informeras om att våldet måste upphöra, vilka konsekvenser fortsatt våld kommer att ge samt erbjuder stöd till de som vill lämna det kriminella livet. Hur kan de viktigaste resultaten förstås? Nästan alla studier är genomförda i USA. Det kan påverka resultatens relevans i Sverige. Det enda säkra sättet att avgöra om insatserna fungerar även här är genom att låta införa och utvärdera insatserna i Sverige. I rapporten redovisas tre typer av insatser för att motverka gängrelaterad kriminalitet. Universella insatser ges brett till många personer, till exempel till alla elever vid en skola. Selektiva insatser erbjuds personer med en förhöjd risk för gängrelaterad kriminalitet. Indikerade insatser är inriktade mot gängkriminella personer. Det kan handla om kriminalvård, insatser mot öppna drogmarknader, och fokuserad avskräckning. Insatserna kan vara frivilliga eller ske med tvång. Resultaten tyder på att de indikerade insatserna är lika i flera avseenden. Framför allt förekommer samverkan mellan organisationer. Totalt förekommer tio olika delar, så kallade komponenter, som i varierande omfattning utgör de indikerade insatserna. Den vanligaste komponenten är psykosocialt stöd från socialtjänst, som förekom i alla utom en insats. Andra vanliga komponenter är tydliga förväntningar på gängmedlemmar och tydliga sanktioner. Underlaget är för litet för mer riktade analyser om några komponenter är viktigare än andra. Vad handlar rapporten om? Det primära syftet är att utvärdera psykosociala insatser som ska motverka barns och ungas medlemskap i gäng, attityder till gäng och gängrelaterad kriminalitet. Insatserna kan ges av socialtjänst eller andra relevanta aktörer (t.ex. kriminalvård, skola, polis, civilsamhälle). Rapporten belyser också etiska aspekter som kan vara aktuella när insatserna används. Det finns insatser där det inte har gått att vetenskapligt bedöma effekterna. Det gäller insatser som enbart ges på fångvårdsanstalt, familjebaserade insatser för antisociala tonåringar, medling, och insatser mot öppna drogmarknader för att minska skjutvapenvåld. Vilka studier ligger till grund för resultaten? Resultatet baseras på 43 studier om psykosociala insatser till barn och unga vuxna under 30 år. Studierna har publicerats mellan år 2001 och april 2023 i vetenskapliga tidskrifter. Endast studier med en jämförelsegrupp i form av standardbehandling har inkluderats.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Munthe, Christian, 1962, et al.
(författare)
-
Questioning the patient in person centred care: ethical aspects: children, forensic psychiatry, and public health
- 2017
-
Ingår i: Medical Argumentation and Patient Centred Care, University of Amsterdam, October 26-27, 2017..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The paper explores the room, both conceptually and ethically, for questioning, contradicting and adapting positions to patients in three specific areas: care of patients with vulnerable cpapcities for taking responsibility (adolescents and psychiatry), contexts of constrained autonomy (forensic care), and public health (antobiotic resistance stewardship and vaccination). These areas in various ethically relevant ways exhibit non-standard settings, compared to usual assumptions about the nature of patients and institutional contexts made when person centredness and shared decision-making are held out as primarily emancipating concepts. The paper probes to what extent that ethical idea may be maintained also in such non-standard settings.
|
|
