| 1. |
- Hedenborg, Susanna, 1964-, et al.
(författare)
-
From glamour to drudgery - changing patterns in the equine sector : A comparative study of Sweden and Great Britain in the 20th century
- 2013
-
Ingår i: Gender and equestrian sport. - Dordrecht : Springer. - 9789400768246 - 9789400768239 ; , s. 15-36
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The aim of this chapter is to analyse changing gender and social class patterns in equestrian sports in Sweden and Great Britain during the twentieth century. One hundred years ago, equestrian sports were strongly connected to men and masculinity. Men worked together with and used horses in agriculture, forestry, in the transport sector and in the army. A real man was a ‘horse man’. In Sweden horse riding was connected to the army and to the upper class. In today’s Sweden equestrianism is strongly connected to women, girls and femininity on all levels. Furthermore, the contemporary equestrian sector is of great economic importance to the Swedish economy, and horse riding is popular and not only restricted to members of the upper class. Less is known about the development in Great Britain, despite the fact that Great Britain has since long been seen as a very important place for the development of equestrian sports. In order to understand the process of changing gender codes and the growth of the sector in Sweden and to explore and understand the development in Great Britain in the twentieth century, this chapter examines articles on the equestrian competitions of the Olympic Games in 1912, 1948, 1952, 1956 and 1964 in Swedish and British magazines.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hedenborg, Susanna, 1964-
(författare)
-
Det gåtfulla folket : Barns villkor och uppfattningar av barnet i 1700-talets Stockholm
- 1997
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Children are the "little people" and during the childhood it may be said that the child is supposed to acquire the attributes that will enable him or her to qualify for and enter adulthood. The purpose of this thesis is to illustrate the attributes that defined a child as a "proper" child of its times with particular reference to 18th century Stockholm. The definition of children and childhood used is based upon both the prevailing social and cultural constructions and children's physical and psychological development.An understanding and awareness of these conceptions can be reached through studying the then expressed ideas about what a proper childhood should entail and through studying the treatment of children. In order to arrive at and define the conceptions of childhood four questions were posed:Were children seen as a separate group in relation to adults?Were distinctions made between the group defined as children?Were children ascribed certain responsibilities?What did the socialization process include?In order to answer the questions several different source materials have been used: laws, population registers, school books, children's literature and enrolment lists and examination papers from public schools. Children have been treated differently from adults by the legal system (criminal law and the civil law) at least since the middle ages. In some areas the age limits marking the transition from child to adult have remained the same while others were raised. Economic regulations have been subject to the greatest change. A general trend is that childhood as a period of few rights and responsibilities, has been prolonged over time.The conceptions of children and childhood vary considerably, even within a particular society and period. Despite the fact that distinctions (based on age, sex and social class) were made between children, at least one group in society expressed a conception of children as being alike emphasising instead differences between children and adults. Here children were defined according to their cognitive and affective capacities.I argue that this continuity can in part be explained by the physical and psychological differences between children and adults. The changing conceptualization is more difficult to explain. A strict economic explanation based on extended resources or an increased demand for educated labour is not plausible as Stockholm's economy was stagnating between 1750-1850. It is more likely that difficulties within the labour market together with cultural changes (particularly secularization) influenced the conceptualization of children and childhood.
|
|
| 5. |
- Hedenborg, Susanna, 1964-, et al.
(författare)
-
Det svenska samhället 1720-2014 : böndernas och arbetarnas tid
- 2015. - 5
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här boken är en direkt fortsättning på Thomas Lindkvists och
Maria Sjöbergs Det svenska samhället 800–1720 och behandlar framväxten av
det moderna Sverige. Denna skildras i två större tidsavsnitt, benämnda Böndernas tid (1720–1866) och Arbetarnas tid (1866–2014). Beteckningarna är valda för att poängtera de grupper som socialt, politiskt, ekonomiskt och kulturellt var betydande för samhällsutvecklingen under dessa perioder. Författarna skildrar utvecklingen från både klass- och könsperspektiv.
Denna femte upplaga av boken är reviderad och uppdaterad.Det svenska samhället 1720–2014 är främst avsedd för studenter i historia
på universitet och högskolor.Till den här boken finns ett omfattande webbmaterial med miniföreläsningar, kartor, illustrationer, källtexter och diskussionsfrågor. Tillgång till detta får du genom en kod på omslagets insida.
|
|
| 6. |
- Hedenborg, Susanna, 1964-, et al.
(författare)
-
Hästsportens miljöarbete : Viljan finns – men också stora utmaningar
- 2023
-
Ingår i: Idrottsforum.org/Nordic sport science forum. - : Malmö universitet. - 1652-7224. ; :231024
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med den här artikeln är att kartlägga och analysera hur personer inom hästsporten i Sverige och Norge definierar hästsportens miljöutmaningar, samt att, enligt COM-B-modellen, identifiera förmågor, möjligheter och motivation för att utveckla en mer miljömässigt hållbar hästsektor. Undersökningen är baserad på en enkät som besvarats av 697 personer. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att hästsektorn utvecklat ett starkare miljöengagemang än man hade för 15 år sedan (jämf Svala 2008). Samtidigt upplever många att de saknar möjlighet att påverka. En analys av svaren med hjälp av COM-B-modellen (jämf Mitchie et al, 2011; Mitchie et al., 2014) visar att förmåga (Capability) till förändring och kunskap finns (även om det finns personer som önskar mer kunskap). Men om vi studerar komponenten möjlighet (Opportunity), ser det ut att finnas högre hinder för förändring. Fysiska möjligheter såsom plats, resurser och tid framstår som svåra att påverka för den enskilda aktören. Även ekonomiska faktorer pekas ut som hinder för förändring. Möjligheterna handlar även om kulturella normer. Här kan finnas en lösning. Stall och stallbacken utmärker sig inte som en nedskräpad plats om man exempelvis jämför med städer eller vägrenar, men nedskräpning skulle kunna innebära ett slags allmän oordning. I stallet förväntas alla hålla ordning på sina saker och på gemensamma utrymmen. Även om den här ordningssamheten inte i första hand berör det vi i vanliga fall menar med ekologiska utmaningar kanske den kan vara något att bygga på när det gäller miljöarbetet.
|
|
| 7. |
|
|
