| 1. |
|
|
| 2. |
- Rosén, Gunnar, et al.
(författare)
-
Samverkan : förutsättningar och möjligheter till stärkt arbetsmiljöarbete genom regional samverkan.
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rosén G, Hedlund A, Andersson I, Antonsson A, Bornberger-Dankvardt S, Klusell L, Pontén P. Samverkan. Förutsättningar och möjligheter till stärkt arbetsmiljöarbete genom regional eller lokal samverkan. Inom ramen för Tema SMARTA vid Arbetslivsinstitutet har ett delprojekt utgående från forskningsfrågan ”Hur bör en regional samverkan utformas för att stödja arbetsmiljöarbete i en region?” genomförts. Projektet har varit uppdelat i två etapper där den första delen givit förslag till en modell som beskriver hur en regional samverkan kring arbetsmiljöfrågor kan utvecklas från det att ett initiativ tas till avslut. Syftet med den andra etappen i projektet som redovisas i denna rapport har varit att ge stöd till aktörer, såväl drivande som medverkande, som avser att genom regional samverkan i projekt förbättra arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete. Detta syfte nås genom att skapa underlag för utformning av stödmaterial. Den under första etappen beskrivna modellen för samverkan har använts som utgångspunkt för ett antal intervjuer av möjliga aktörer i en samverkan på en lokal nivå inom kommunen Borlänge och regionalt inom träbranschen i Bergslagen. Intervjuer har också gjorts på motsvarande sätt med centrala aktörer inom träbranschen och med personer som ingått i en referensgrupp. Förutom detta har också arbetsmöten genomförts tillsammans med centrala och regionala aktörer. Analysen av de samlade resultaten har genomförts i form av tre koncensusmöten där författarna deltagit. Den framtagna processmodellen ansågs av de intervjuade aktörerna ge en bra beskrivning av olika stadier i en samverkan. Intervjuerna av potentiella regionala och lokala aktörer visar på ett tydligt behov av och intresse för samverkan inom det aktuella området. Resultaten av dessa intervjuer tillsammans med övriga intervjuer och arbetsmöten visar vidare på vikten av att någon extern resurs kopplas in som drivande genom hela samverkan. De viktigaste förutsättningarna för en framgångsrik samverkan kan sammanfattas i åtta punkter: Förtroende och tillit; Gemensam värdegrund och tydliga mål; Egen nytta; Tydlighet; Interaktivitet; Tid; Resurser; Eldsjäl. Med utgångspunkt i resultaten bör ett fortsatt arbete inriktas mot att utveckla stödmaterial för intresserade aktörer samt att sprida kunskap genom kurser, seminarier etc.
|
|
| 3. |
- Andersson, Ing-Marie, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljö vid service- och reparation av skogsbränslemaskiner
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie är att ta fram underlag till en arbetsmiljöchecklista för service och reparationsarbete av skogsbränslemaskiner. Däri ingår maskiner för skördning, transport och sönderdelning av sortimenten GROT (grenar och toppar), stubbar respektive klenskog. En avgränsning har gjorts till service och reparationsarbete som görs ute i fält. Tjugotre riktade fallstudier har genomförts i Mellansverige med fokus på service- och reparationsarbete som skett ute i fält. Arbetsmiljöfaktorer har observerats och dokumenterats med foto, samtal har förts med förare och servicemän, och mätningar av buller och damm har genomförts. Vid samtal med förare har efterfrågats hur ofta service och reparationsarbete genomförs, vem som gör det, vilka moment som ingår samt var det vanligtvis utförs. Servicearbete ingår i förarens arbetsuppgifter och förekommer med olika intervall. Vissa arbetsmoment utförs dagligen, såsom byte av huggstål, smörjning av krannipplar och renblåsning av container. Andra sker med längre intervall, såsom byte av oljor och filter. I studien har tillvägagångssätt och arbetsmiljörisker vid omfattande, respektive mindre, service- ochreparationsarbete identifierats. Service- och reparationsarbete är ofta tungt och smutsigt.Arbetsmiljörisker samt goda exempel på lösningar för olika typer av maskiner har sammanställts.Baserat på studiens empiriska resultat, genomförda litteraturstudier och analyser harcheckpunkter som bör ingå i en arbetsmiljöchecklista identifierats. Identifierade checkpunkternahar grupperats utifrån målgrupp och typ av arbetsmoment med syftet att vara praktisktanvändbara. Målgrupperna är maskintillverkare/ägare som modifierar maskiner, respektiveservicemän och förare. Framtagna checkpunkter utgör en grund till en checklista för arbete medservice- och reparationsarbete av skogsbränslemaskiner.
|
|
| 4. |
- Andersson, Ing-Marie, et al.
(författare)
-
Branschråd inom Focus InnoWents profilområden : Turism/besöksnäring, Materialutveckling, Energi & Miljö, samt IT & Media
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport har skrivits på uppdrag av Focus InnoWent och är baserad på samtal med representanter för profilområdena Turism/besöksnäring, Materialutveckling, Energi & Miljö samt IT & Media vid Högskolan Dalarna. Syftena är att kartlägga aktuella branschrådskontakter inom respektive profilområde och att fånga upp respektive profilområdes önskade behov av nya projekt med inriktning mot området Attraktivt Arbete. Andra nätverk och näringslivskontakter har också dokumenterats. Undersökningen har genomfört i form av samtal utgående från en samtalsmall. Följande områden har berörts – branschråd, andra nätverk, alumni och Attraktivt Arbete. Arbetet har sammanfattats i några rekommendationer inom samma områden.
|
|
| 5. |
- Andersson, Ing-Marie, et al.
(författare)
-
PIMEX 2008 for the aluminium industry. Visualised training material and manual.
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- PIMEX in the aluminiumindustry. It is not always self-evident what should be done to minimize the elements that create problems in the work environment. Which initiatives are most effective in improving the air quality? How can we decrease noise and vibration? How should we work in order to decrease the risk of strain injuries? Often is it possible to significantly reduce these risks without bigger investments, simply by making these hazards visible. The PIMEX-method does this clearly by simultaneously filming and monitoring the workplace so that such hazards – air pollutants, for example – can be traced. PIMEX has shown itself to be an effective tool for implementing work environment improvements.
|
|
| 6. |
- Andersson, Ing-Marie, et al.
(författare)
-
Young People’s Attitudes to Attractive Work, During and After Upper Secondary School
- 2017
-
Ingår i: Nordic Journal of Working Life Studies. - : Det Kgl. Bibliotek/Royal Danish Library. - 2245-0157. ; 7:1, s. 55-68
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Attractive work has been defined as a job position which an individual wants, where the employee experiences job stability and where employee identification and dedication are fostered. The present study is aimed at increasing knowledge about attitude changes to work during young people’s transition from school to work-life. A closed cohort, consisting of 225 pupils from graduating classes in 10 upper secondary schools in Sweden, was studied. The most significant result was found in the pupils’ expectations regarding work attractiveness while they were still attending school and in the subsequent year, after they had finished school. During school attendance, there were no differences between the groups, while those who did not find employment after school greatly reduced their demands regarding attractive work.Those who managed to get a job maintained the same level of expectation as during their school years, in terms of requirements for an attractive job.
|
|
| 7. |
- Andersson, Ing-Marie, et al.
(författare)
-
Young peoples’ entrance to the workplace : Introduction to occupational health and safety
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Negative outcomes of a poor work environment are more frequent among young workers. The aim of the current study was to study former pupils’ conditions concerning occupational health and safety by investigating the workplaces’, safety climate, the degree of implementation of SWEM and the their introduction programs.Four branches were included in the study: Industrial, Restaurant, Transport and Handicraft, specialising in wood. Semi-structured dialogues were undertaken with 15 employers at companies in which former pupils were employed. They also answered a questionnaire about SWEM. Former pupils and experienced employees were upon the same occasion asked to fill in a questionnaire about safety climate at the workplace.Workplace introduction programs varied and were strongly linked to company size. Most of the former pupils and experienced employees rated the safety climate at their company as high, or good. Employers in three of the branches rated the SWEM implemented at their workplaces to be effective.The Industry companies, which had the largest workplaces, gave the most systematic and workplace introduction for new employees. There are no results from this study explaining the fact that young workers have a higher risk for workplace accidents.
|
|
| 8. |
- Andersson, Ing-Marie, et al.
(författare)
-
Ökad förståelse bland företagsledare för nyttan av utvecklingsinsatser inom arbetsmiljöområdet
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Föreliggande rapport avser en delstudie inom projektet Attraktiv Konkurrenskraft (AKK) Syftet med detta arbete är att utvärdera fem metoder som kan ”väcka insikt” om nyttan av att starta utvecklingsaktiviteter för att bättre ta tillvara de mänskliga resurserna i arbetet. Baserat på detta ska en metod väljas för fördjupade studier. Drivkrafterna för att skapa bra arbetsmiljöer är många. Den primära kan sägas vara den humanitära drivkraften. Förutom de överväganden som ligger till grund för arbetsmiljölagstiftning och avtal mellan arbetsmarknadens parter finns alltså goda skäl för företagare att prioritera arbetsmiljöarbete. Den fråga som berörs i detta arbete är i vad mån det är möjligt att genom enkla insatser påverka en arbetsmiljöansvarig chefs benägenhet att gå till beslut om att genomföra insatser för att utveckla förutsättningarna för att bättre nyttja de mänskliga resurserna i organisationen. Målet är att chefen bestämmer sig för att påbörja en beslutsprocess om utvecklingsaktiviteter för att ta tillvara de mänskliga resurserna i arbetet vilket ökar förutsättningarna att rekrytera, behålla och engagera kompetent personal. Som resultat av förstudien har fem olika insiktsmetoder utvecklats och anpassats. Dessa metoder har kallats GAP-analys, Fokusgrupper Attraktivt Arbete, Visit, Riskanalys och Scenario. De tio företagen som deltog hade mellan 11 och 39 anställda, och deras verksamheter var inom områdena tillverkning, reparation och underhåll. Resultat från användning av metoderna visar att alla metoderna uppfyller kriterierna att vara enkla att förstå och snabba att genomföra. Fokusgrupper, Visit och Riskanalys ger konkret vägledning för fortsatt utvecklingsarbete. Fokusgrupper ger ett brett underlag för en fortsättning som bygger på dialog, en djupare analys på individnivå samt har psykiska och sociala dimensioner. Därmed sågs Fokusgrupper som den mest intressanta metoden att gå vidare med. Denna studie indikerar att det finns möjlighet att påverka ledare att ta beslut om aktiviteter för att utveckla den mänskliga resursen. Det finns därmed anledning att ytterligare studera ett antal företag där en och samma metod används. Valet har fallit på Fokusgrupper, även om andra metoder skulle vara tänkbara. Abstract This report concerns a sub-study of the project attractive competitiveness (AKK). The aim of the work is to evaluate five methods that are supposed to” raise awereness” about the advantages of initiating activities to better utilize human resources at work. Based on that shall one method be elected for depend studies. The driving forces for creation of good work environments are many. The primary can be said to be the humanitarian driving force. Except for the considerations that are behind the work environment legislations and agreements between social partners is therefore good reasons for entrepreneurs to give priority to work environment work. The focus of this study is to which extent it is possible by a limited input influence the liability of a manager with responsibilities for the work environment to take decisions to start a process aimed at improving the use of the human resources in the company. The goal is that the manager decides to start such a process which also is supposed to recruit, retain and engage competent staff. In the sub-study have five insight methods been developed or adapted. Those methods have been named gap-analysis, focus groups attractive work, visit, risk analysis, and scenario. The ten participating companies employed between eleven and thirty-nine persons. The companies represented different branches as production, repair work and maintenance. The results from the test of the methods shows that they all meet the criteria’s to be simple to understand and quick to carry through. Focus groups attractive work, visit, and risk analysis gives substantial guidance for further development work. Focus groups attractive work gives a broad base for a continuation built on a dialogue, a deeper analyses of individual level as well as mental and social dimensions. Of that reason chosen for deepened studies. This study indicates that there are possibilities to influence managers to decide about activities aimed at better use of human resources. There are therefore reasons to make further studies in a number of companies where the elected method is used.
|
|
| 9. |
- Hedlund, Ann, et al.
(författare)
-
A (partly) new PIMEX strategy : To use the method for characterisation of exposure as a part of an epidemiological study
- 2009
-
Ingår i: 7:th Seminar on Worklife Development. - Lappeenranta and Ruokolahti, Finland.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The background to this study is the overall aim to learn more about health effects of exposure. At the fertilizer production factory in Herøya Industripark, Porsgrunn, Norway is the occurrence of chronic occupational pulmonary disease (COPD) 9%. Questions have been raised if there is a correlation between decline in lung function and working conditions in fertilizer production. Occupational aerosols are known risk factors for COPD and gas exposure and dust affects the lung function. The study has been performed at seven different work places at Herøya Industripark. Average measurements for a sample of workers show low exposure. Those low exposures are not seen as an explanation to the occurrence of COPD. Instead questions were raised about health effects of exposure peaks. The aim is to develop a method using PIMEX in epidemiological studies. More precisely is the aim to identify peaks of work place exposure and use the data to refine questionnaires in follow up studies on lung function. In focus are work tasks when workers accomplish rounds during 30-90 minutes in the plant to control and maintain the production. Measurements were conducted at 20 rounds during a week in May 2009. Two PIMEX equipments with telemetry equipment for wireless transmission of the monitoring signal were used. One person was recording working operations while another was carrying the laptop and handling the PIMEX program during the monitoring. In this study was for example peak exposure of ammonia identified in connection with filter cleaning. That information can be used as basis to better understand the correlation between exposure and health effects. One way is to combine the information about peak exposure with information about how often the worker perform work tasks causing the peak. That information can then be related to the occurrence of COPD and decline in lung function. The identification of peaks also gives the possibility to identify when health measurements shall be done. For example, doing spirometry measurements directly before and after the peak exposure. Another experience from this study was to walk around during the measurements. The camera person and the laptop person had to walk close together because of short cables between the camera and the laptop. The plant had several floors and the pair went up and down many stairs during the rounds. Some experiences are: - The pair, recording person and laptop person, must synchronies their movements. - The telemetry for the monitoring signal went well. - High battery capacity is needed. - It is difficult to record the worker all the time if he/she walks fast and the work place has many stairs and small passages. - It is good to have some kind of equipment to carry the laptop with when using it walking around.
|
|
| 10. |
|
|
