| 1. |
- Hallgren, Karin, 1957-, et al.
(författare)
-
Musik och politik i svenskt 1970-tal : musikspridning, jämlikhet och kommersialism på de kungliga teatrarna och SVT?
- 2017
-
Ingår i: Musikforskning idag. - : Luleå University of Technology. ; , s. 26-27
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 1960- och 70-talen var debatten om kulturfrågor intensiv i Sverige. Beslutet om kulturpolitikens inriktning 1974 fick stor betydelse för kulturlivets organisering under de kommande decennierna. Den nya kulturpolitiken byggde bland annat på idéer om behovet av att sprida kultur jämlikt till alla invånare i Sverige, samt att ”Kulturpolitiken skall motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet” (Kulturutredningen 1995:62). Samtidigt hade svenska grupper inom populärmusiken stora internationella framgångar, med ABBA som det mest framgångsrika och mest kända exemplet. Kulturdebatten blev polariserad, med tydliga motsättningar mellan förespråkare för kulturpolitikens grundläggande värderingar å ena sidan och ”den kommersiella musikens” företrädare å den andra.Denna motsättning är fokus för vår studie. Hur påverkades olika institutioner av den nya kulturpolitiken och av de aktuella idéerna i debatten? I denna studie görs en jämförelse mellan några konkreta yttringar inom musiklivet. Exempel ges från de traditionstyngda scenerna Kungliga Operan och Dramaten i Stockholm samt från SVT:s verksamhet, där programmet ”Alternativ festival” från 1975 används som en fallstudie. Förutom utvalda program och föreställningar bygger studien på arkivmaterial från institutionerna. Vi använder en komparativ metod och genomför föreställningsanalys utifrån teatervetenskapliga metoder.1970-talets kulturdebatt inom musikens område är till vissa delar beskriven och analyserad i tidigare forskning (se exv. Arvidsson 2008; Thyrén 2009) men en jämförelse mellan institutioner av detta slag har inte gjorts tidigare. Här finns en möjlighet att visa hur kulturlivet i stort påverkades av de nya idéerna och hur både hög- och lågutbildade gavs tillfälle att ta del av detta.
|
|
| 2. |
- Kjellander Hellqvist, Eva, 1965-, et al.
(författare)
-
Ämnesspråk i klassrummet
- 2018
-
Ingår i: Musikforskning idag 2018, Uppsala 13–15 juni. - Uppsala : Uppsala University. ; , s. 8-8
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som en del i ett större projekt om ämnesspråk vid Centrum för ämnesdidaktisk forskning vid Linnéuniversitetet (CÄHL), studerar vi ämnesspråket i högstadiets klassrumsundervisning i musik. Studien är deskriptiv till sin karaktär, och syftet är primärt att beskriva hur ämnesspråket i musikundervisningen på högstadiet gestaltar sig. Studien baseras på filminspelningar av sex lektioner i musik runt om i södra Sverige.Två centrala utgångspunkter för studien är att det finns ett ämnesspråk i musikundervisningen och att det är multimodalt till sin karaktär. Det vill säga att ämnesspråket inte enkelt kan beskrivas som något som sägs (verbalt) eller gestaltas genom olika skriftliga strategier (exv. på tavlan, i textmaterial och liknande).Vid Musikforskning i dag vill vi ge en överblick över vilka olika former av ”språk” (vardagligt,skolspråk, ämnesspråk, ”musikerspråk”, vetenskapligt språk) som förekommer i de lektioner vihar dokumenterat. Därefter vill vi beskriva de delar av materialet som vi har kategoriserat som ämnesspråk och ge exempel på hur vi arbetat med dem utifrån ett multimodalt perspektiv i vår analys. Mer specifikt analyserar vi det insamlade materialet utifrån ett social-semiotiskt perspektiv med fokus på vilka semiotiska resurser som lärarna använder sig av i sin undervisning.Studiens preliminära resultat visar att olika semiotiska resurser såsom tal, skrift, sång, instrumentspelande, gestik och liknande, ofta samverkar för att framföra ett innehåll i undervisningen. Dessutom samsas musikundervisningens ämnesspråk, med språk från andra domäner, såsom skolspråk, vardagsspråk, ”musikerspråk”, vetenskapligt språk.
|
|
