| 1. |
|
|
| 2. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Hantverkares och omsorgspersonals resor i tjänsten : Fokus på arbetsmiljö och säkerhet
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie var att öka kunskapen om arbetsmiljö, hälsa och trafiksäkerhet för hantverkare och personal inom omsorgen (hemtjänst och hemsjukvård) i samband med resor till och från uppdrag inom tjänsten.I studien har den dagliga verksamheten kartlagts dels med objektiva mätningar av körsträckor, tid på dygnet, körtider, hastigheter, lastsäkring etcetera (delstudie A), dels utifrån subjektiva upplevelser (enkäter och djupintervjuer; delstudie B respektive C).Resultaten visar på att hantverkare och omsorgspersonal hade olika förutsättningar avseende säkra resor i samband med uppdrag inom tjänsten.Hantverkare reste längre, men hade färre resor per dag och överskred hastighetsgränserna oftare jämfört med omsorgspersonalen. Omsorgspersonalen hade högre subjektiv sömnighet och stress vid uppvaknandet än hantverkarna. Det var dock ingen skillnad i antal personer som rapporterade höga värden på sömnighet och stress under arbetsdagen. Av hantverkarna var det 30 procent som rapporterade att de led av måttliga eller stora besvär av värk och muskelspänningar, det var 30 procent som hade ont i nedre delen av ryggen. Bland omsorgspersonalen var det 49 procent som led av värk och muskelspänningar och 46 procent som led av värk i nedre delen av ryggen. Vidare var det 37 procent av hantverkarna som rapporterade att de fick otillräckligt med sömn, motsvarande siffra för omsorgen var 58 procent. Av hantverkarnas bilar var det totalt 64 procent som hade förutsättningar för säker förankring. De cyklar som användes i omsorgen hade brister avseende reflexer, bromsar etcetera. Det var endast 30 procent av de som cyklade som instämde i att de ganska eller mycket ofta använder hjälm.Med en utgångspunkt i resultaten från de tre delstudierna har vi formulerat ett antal rekommendationer. Dessa omfattar områden: Stärkt kompetens, Cyklar/el-cyklar; inköp och underhåll, Motorfordon; inköp och utrustning, Lastning/förankring samt Förtydligat arbetsmiljöansvar. Dessutom har några ytterligare områden för fortsatt forskning identifierats.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Book, Karin, et al.
(författare)
-
Kollektivtrafikens roll i resenärens vardagsliv : En litteraturöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 2015 startade ett nytt forsknings- och utvecklingsområde vid K2 som med olika metoder och angreppssätt ska arbeta med studier som har perspektiv på resenärerna i kollektivtrafiken. Föreliggande litteraturöversikt visar på i första hand bredden i tidigare och pågående forsknings- och utredningsarbete om resenärer. Den gör inte anspråk på att vara heltäckande, men resultatet är ändå relativt omfattande. Översikten tar avstamp med ett kapitel om studier av resenärers beteende, preferenser och attityder. Där beskrivs studier av beteendevetenskaplig karaktär om bland annat kvalitet i kollektivtrafiken och om välbefinnande hos resenärer, baserade på resenärers utsagor och beteenden. Därefter kommer ett kapitel som beskriver studier om resandet och vardagslivets komplexitet, vilket bland annat handlar om resande och tid, samt aktiviteter i samband med kollektivtrafikresor och vad människor gör när de reser med kollektivtrafik (utöver att förflytta sig från en plats till en annan). Vidare beskriver vi i ett kapitel studier om tillgänglighet. Dels handlar det om fysisk tillgänglighet med fokus på fordon, stations- och hållplatsmiljöer; dels handlar det om sociala aspekter på tillgänglighet och om resenärers upplevelser och erfarenheter av tillgänglighet i och till kollektivtrafiken. Ett kapitel beskriver olika resenärsgrupper och deras erfarenheter, vilket är ett omfattande område där flera olika sätt att kategorisera resenärer går att skönja i tidigare studier; såsom ålder (barn, unga, äldre), kön (jämställdhet), resenärer med funktionsnedsättningar, pendlare, arbetsresor, skolresor, fritidsresor. Vidare följer ett kapitel om studier av trygghet och säkerhet i kollektivtrafiken och dess miljöer samt ett kapitel om metoder och prognosmodeller som används i planeringen. I ett avslutande kapitel diskuterar vi vad som framträder via den forskning och utredningsverksamhet som kartlagts i litteraturöversikten. Vad behöver beforskas mer och hur ser kunskapsluckorna ut? Hela resan är ett område som vi ser har utvecklingspotential i förhållande till tidigare studier, detta vill vi prioritera i vårt forsknings- och utvecklingsområde. Likaså tror vi att man inom kollektivtrafiken behöver öka kunskapen om resenärerna för att kunna möta behoven i deras vardagsliv. Utvecklingen av komplementära metoder och modeller för prognoser i planeringen är också ett angeläget område, liksom att planera för hållbart resande (premiera resande med kollektivtrafik i kombination med till exempel gång och cykel).
|
|
| 6. |
- Book, Karin, et al.
(författare)
-
Kollektivtrafikens roll i resenärens vardagsliv : Litteraturöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande litteraturöversikt visar på i första hand bredden i tidigare och pågående forsknings- och utredningsarbete om resenärer i kollektivtrafiken. Översikten tar avstamp med ett kapitel om studier av resenärers beteende, preferenser och attityder. Där beskrivs studier av beteendevetenskaplig karaktär om bland annat kvalitet i kollektivtrafiken och om välbefinnande hos resenärer, baserade på resenärers utsagor och beteenden. Därefter kommer ett kapitel som beskriver studier om resandet och vardagslivets komplexitet, vilket bland annat handlar om resande och tid, samt aktiviteter i samband med kollektivtrafikresor och vad människor gör när de reser med kollektivtrafik (utöver att förflytta sig från en plats till en annan). Vidare beskriver vi i ett kapitel studier om tillgänglighet. Dels handlar det om fysisk tillgänglighet med fokus på fordon, stations- och hållplatsmiljöer; dels handlar det om sociala aspekter på tillgänglighet och om resenärers upplevelser och erfarenheter av tillgänglighet i och till kollektivtrafiken.Ett kapitel beskriver olika resenärsgrupper och deras erfarenheter, vilket är ett omfattande område där flera olika sätt att kategorisera resenärer går att skönja i tidigare studier; såsom ålder (barn, unga, äldre), kön (jämställdhet), resenärer med funktionsnedsättningar, pendlare, arbetsresor, skolresor, fritidsresor. Vidare följer ett kapitel om studier av trygghet och säkerhet i kollektivtrafiken och dess miljöer samt ett kapitel om metoder och prognosmodeller som används i planeringen.I ett avslutande kapitel diskuterar vi vad som framträder via den forskning och utredningsverksamhet som kartlagts i litteraturöversikten. Vad behöver beforskas mer och hur ser kunskapsluckorna ut? Hela resan är ett område som vi ser har utvecklingspotential i förhållande till tidigare studier. Likaså tror vi att man inom kollektivtrafiken behöver öka kunskapen om resenärerna för att kunna möta behoven i deras vardagsliv. Utvecklingen av komplementära metoder och modeller för prognoser i planeringen är också ett angeläget område, liksom att planera för hållbart resande.
|
|
| 7. |
- Book, Karin, et al.
(författare)
-
Sustainable transport planning : finding nexus
- 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper discusses challenges, contradictions and progress from a transdisciplinary case study taking place in the municipality of Uddevalla, Sweden. The aim is to develop a ´living lab´ to support planners in their work and extend stakeholder engagement and public participation in the development of a sustainable public transport strategy. The stakeholders represent different sectors within the public and private sector at local as well as regional level. The living lab therefore becomes an arena for negotiation between different geographical levels and interests. As part of the main aim, we'll also identify and gain understanding of different meanings regarding attractive public transport, the needs of the users of public transport and urgent questions among the stakeholders and citizens. The theoretical perspective is drawn from studies that emphasise the need for new participatory practices, to address social sustainability in transport planning and to prevent social exclusion and isolation and studies highlighting relational spaces of participation. Three workshops will be held during spring 2016 in order to develop a nexus strategy based on key questions identified by the participants. The workshops will show how pluralism will be handled by the participants and whether the strategy will be based on consensus or conflicting interests.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Erlandsson, Lena-Karin, 1963-
(författare)
-
101 Women's patterns of daily occupations : Characteristics and realtionships to health and well-being
- 2003
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis investigated the concept of balance in daily occupations. The overarching aim was to explore women’s patterns of everyday occupations and to investigate relationships between different aspects of patterns of daily occupations and health and well-being. The participants were working, cohabitant women with pre-school children. The methods used focused on exploring patterns of daily occupations and assessing sociodemographic aspects, self-rated health, and well-being. The results imply methodological development for documenting patterns of daily occupations, measuring occupation-related experiences associated with daily occupations, and categorising patterns of daily occupations according to complexity. This thesis identified the building blocks of patterns of daily occupations as main, hidden and unexpected occupations. Women’s hassling experiences associated with daily occupations were generated mainly by the social environment and their uplifting experiences resulted primarily from performing occupations. Moreover, typical patterns of daily occupations with respect to complexity were identified, and relationships of complexity in patterns of daily occupations to health and well-being were investigated. The result indicated that more hassles in combination with low control and high complexity in pattern of daily occupations mean an increased risk of experiencing low health and well-being. The findings contribute to the knowledge base of occupational science by further illuminating the concept of pattern of daily occupations: its constituents and its complexity. The results contribute to research on women’s total workload in relation to a sense of well-being and give implications for occupational therapy intervention for people who have taken ill due to imbalance in their pattern of daily occupations.
|
|
| 10. |
|
|
