| 1. |
- Almung, Magnus, et al.
(författare)
-
I solitärens skugga : Nyttobyggnadens kreativa restaurering
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ekonomibyggnader har alltid behövts för de huvudbyggnader som finns inom våra bevarade kulturmiljöer. Några nyttobyggnader uppskattas och används fortfarande, andra betraktas som problematiska överloppsbyggnader, många rivs. Alltför få har dokumenterats eller fått sin historia klarlagd vilket undanhållit viktig kunskap om samhällets framväxt. Vi vill synliggöra och betona vikten av att bevara och utveckla hela bebyggelsemiljöer, ofta med ett antal hus utöver huvudbyggnaden och tillhörande yttre miljö i staden eller på landet. Denna rapport visar kursdeltagarnas projektarbeten om nyttobyggnader. De har dokumenterat med traditionella och nya arbetsmetoder, inventerat och intervjuat, läst och besökt arkiv, värderat, analyserat och därefter föreslagit hur man ska ta hand om och utveckla nyttobyggnaderna i sina kulturmiljöer.
|
|
| 2. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Hantverkares och omsorgspersonals resor i tjänsten : Fokus på arbetsmiljö och säkerhet
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie var att öka kunskapen om arbetsmiljö, hälsa och trafiksäkerhet för hantverkare och personal inom omsorgen (hemtjänst och hemsjukvård) i samband med resor till och från uppdrag inom tjänsten.I studien har den dagliga verksamheten kartlagts dels med objektiva mätningar av körsträckor, tid på dygnet, körtider, hastigheter, lastsäkring etcetera (delstudie A), dels utifrån subjektiva upplevelser (enkäter och djupintervjuer; delstudie B respektive C).Resultaten visar på att hantverkare och omsorgspersonal hade olika förutsättningar avseende säkra resor i samband med uppdrag inom tjänsten.Hantverkare reste längre, men hade färre resor per dag och överskred hastighetsgränserna oftare jämfört med omsorgspersonalen. Omsorgspersonalen hade högre subjektiv sömnighet och stress vid uppvaknandet än hantverkarna. Det var dock ingen skillnad i antal personer som rapporterade höga värden på sömnighet och stress under arbetsdagen. Av hantverkarna var det 30 procent som rapporterade att de led av måttliga eller stora besvär av värk och muskelspänningar, det var 30 procent som hade ont i nedre delen av ryggen. Bland omsorgspersonalen var det 49 procent som led av värk och muskelspänningar och 46 procent som led av värk i nedre delen av ryggen. Vidare var det 37 procent av hantverkarna som rapporterade att de fick otillräckligt med sömn, motsvarande siffra för omsorgen var 58 procent. Av hantverkarnas bilar var det totalt 64 procent som hade förutsättningar för säker förankring. De cyklar som användes i omsorgen hade brister avseende reflexer, bromsar etcetera. Det var endast 30 procent av de som cyklade som instämde i att de ganska eller mycket ofta använder hjälm.Med en utgångspunkt i resultaten från de tre delstudierna har vi formulerat ett antal rekommendationer. Dessa omfattar områden: Stärkt kompetens, Cyklar/el-cyklar; inköp och underhåll, Motorfordon; inköp och utrustning, Lastning/förankring samt Förtydligat arbetsmiljöansvar. Dessutom har några ytterligare områden för fortsatt forskning identifierats.
|
|
| 3. |
- Book, Karin, et al.
(författare)
-
Kollektivtrafikens roll i resenärens vardagsliv : En litteraturöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 2015 startade ett nytt forsknings- och utvecklingsområde vid K2 som med olika metoder och angreppssätt ska arbeta med studier som har perspektiv på resenärerna i kollektivtrafiken. Föreliggande litteraturöversikt visar på i första hand bredden i tidigare och pågående forsknings- och utredningsarbete om resenärer. Den gör inte anspråk på att vara heltäckande, men resultatet är ändå relativt omfattande. Översikten tar avstamp med ett kapitel om studier av resenärers beteende, preferenser och attityder. Där beskrivs studier av beteendevetenskaplig karaktär om bland annat kvalitet i kollektivtrafiken och om välbefinnande hos resenärer, baserade på resenärers utsagor och beteenden. Därefter kommer ett kapitel som beskriver studier om resandet och vardagslivets komplexitet, vilket bland annat handlar om resande och tid, samt aktiviteter i samband med kollektivtrafikresor och vad människor gör när de reser med kollektivtrafik (utöver att förflytta sig från en plats till en annan). Vidare beskriver vi i ett kapitel studier om tillgänglighet. Dels handlar det om fysisk tillgänglighet med fokus på fordon, stations- och hållplatsmiljöer; dels handlar det om sociala aspekter på tillgänglighet och om resenärers upplevelser och erfarenheter av tillgänglighet i och till kollektivtrafiken. Ett kapitel beskriver olika resenärsgrupper och deras erfarenheter, vilket är ett omfattande område där flera olika sätt att kategorisera resenärer går att skönja i tidigare studier; såsom ålder (barn, unga, äldre), kön (jämställdhet), resenärer med funktionsnedsättningar, pendlare, arbetsresor, skolresor, fritidsresor. Vidare följer ett kapitel om studier av trygghet och säkerhet i kollektivtrafiken och dess miljöer samt ett kapitel om metoder och prognosmodeller som används i planeringen. I ett avslutande kapitel diskuterar vi vad som framträder via den forskning och utredningsverksamhet som kartlagts i litteraturöversikten. Vad behöver beforskas mer och hur ser kunskapsluckorna ut? Hela resan är ett område som vi ser har utvecklingspotential i förhållande till tidigare studier, detta vill vi prioritera i vårt forsknings- och utvecklingsområde. Likaså tror vi att man inom kollektivtrafiken behöver öka kunskapen om resenärerna för att kunna möta behoven i deras vardagsliv. Utvecklingen av komplementära metoder och modeller för prognoser i planeringen är också ett angeläget område, liksom att planera för hållbart resande (premiera resande med kollektivtrafik i kombination med till exempel gång och cykel).
|
|
| 4. |
- Book, Karin, et al.
(författare)
-
Kollektivtrafikens roll i resenärens vardagsliv : Litteraturöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande litteraturöversikt visar på i första hand bredden i tidigare och pågående forsknings- och utredningsarbete om resenärer i kollektivtrafiken. Översikten tar avstamp med ett kapitel om studier av resenärers beteende, preferenser och attityder. Där beskrivs studier av beteendevetenskaplig karaktär om bland annat kvalitet i kollektivtrafiken och om välbefinnande hos resenärer, baserade på resenärers utsagor och beteenden. Därefter kommer ett kapitel som beskriver studier om resandet och vardagslivets komplexitet, vilket bland annat handlar om resande och tid, samt aktiviteter i samband med kollektivtrafikresor och vad människor gör när de reser med kollektivtrafik (utöver att förflytta sig från en plats till en annan). Vidare beskriver vi i ett kapitel studier om tillgänglighet. Dels handlar det om fysisk tillgänglighet med fokus på fordon, stations- och hållplatsmiljöer; dels handlar det om sociala aspekter på tillgänglighet och om resenärers upplevelser och erfarenheter av tillgänglighet i och till kollektivtrafiken.Ett kapitel beskriver olika resenärsgrupper och deras erfarenheter, vilket är ett omfattande område där flera olika sätt att kategorisera resenärer går att skönja i tidigare studier; såsom ålder (barn, unga, äldre), kön (jämställdhet), resenärer med funktionsnedsättningar, pendlare, arbetsresor, skolresor, fritidsresor. Vidare följer ett kapitel om studier av trygghet och säkerhet i kollektivtrafiken och dess miljöer samt ett kapitel om metoder och prognosmodeller som används i planeringen.I ett avslutande kapitel diskuterar vi vad som framträder via den forskning och utredningsverksamhet som kartlagts i litteraturöversikten. Vad behöver beforskas mer och hur ser kunskapsluckorna ut? Hela resan är ett område som vi ser har utvecklingspotential i förhållande till tidigare studier. Likaså tror vi att man inom kollektivtrafiken behöver öka kunskapen om resenärerna för att kunna möta behoven i deras vardagsliv. Utvecklingen av komplementära metoder och modeller för prognoser i planeringen är också ett angeläget område, liksom att planera för hållbart resande.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Henriksson, Gunilla, et al.
(författare)
-
Benchmarking av gödselsamrötning med avloppsslam mot förbränning av häst- och djurparksgödsel
- 2015
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Owners of stables and owners of zoos have difficulty finding an economically sustainable deposition of their produced manure. More than two million tons of horse manure are produced in urban environments in Sweden every year. If the manure cannot be used as fertilizer on farm land it is classified as a waste fraction and should be handled according to current regulations. The manure is a valuable waste fraction that contains both energy and nutrients. If the manure cannot be spread on farm land more applications need to be identified, where the energy and nutrients in the manure can be used. The focus in this study is to investigate possible applications for the usage of horse and zoo manure within Borås municipality where, among other things, a waste water treatment plant and a combined heat and power plant are available. Horse and zoo manure have been investigated in the following applications: co-digestion with sewage sludge at a waste water treatment plant (lab experiments), co-digestion with food waste (theoretical), co-incineration with waste (full scale) and co-incineration with biomass (theoretical). Potential quantity of manure and economical and legal aspects have been studied as well. There is no compilation of the number of horses in the country which makes it hard to estimate the true quantity of manure. The quantity of manure from the zoos are somewhat easier to estimate since the zoo owners are fewer and have knowledge of their manure production. The co-digestions experiments in this study showed that addition of horse manure to digestion can be of interest in many ways, among other things it can give a more stable biogas production and a possible decrease in the Cd/P-ratio in the end product. Horse manure turned out to have a faster degradation rate compared to zoo manure, however the degradation rate was lower than that of sewage sludge. Zoo manure gave a relatively low biogas production compared to horse manure at thermophilic conditions. The co-incineration trial with waste and manure gave no negative effect with regard to emissions and operation. However, the amount of manure added to the incineration trial was low. The theoretical studies regarding the co-incineration with biomass, showed two potential alternatives that need to be investigated further. Interesting aspects to look further upon, based on this study, are for example: • Laws and regulations in the EU regarding manure. • Co-digestion of manure and sewage sludge in a larger scale. • Laws and regulations and costs regarding incineration of manure with biomass.
|
|
| 7. |
-
Kollektivtrafik i storstadens skugga : Krönikor från Living lab i Uddevalla
- 2019
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna skrift innehåller ett antal korta texter som summerar resultaten från forsknings- och samverkansprojektet Living lab Uddevalla med syftet att utforska, problematisera och peka på utvecklingsriktningar för kollektivtrafiken i Uddevalla. Vi hoppas att skriften ska kunna inspirera också läsare som verkar i andra städer med liknande förutsättningar.Uddevalla är en kommun med många trafikutmaningar. Det finns en lång rad frågor att ta tag i för att få en attraktiv och välfungerande trafiksituation, med hållbara transporter snarare än bilen i fokus. Detta är nödvändigt inför framtiden. Och Uddevalla är inte alls unikt, denna skrift drivs av övertygelsen att det finns lärdomar härifrån som är giltiga i många andra städer bortom de stora metropolerna.
|
|
| 8. |
- Rutberg, Stina, et al.
(författare)
-
Prövning och analys av barnets bästa när det gäller nationella rekommendationer för aktiva skolresor : en barnkonsekvensanalys
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige saknas en nationell rekommendation gällande aktiva skolresor. Samtidigt vet vi att barn och unga i Sverige rör på sig för lite. Aktiva resor till och från skolan är ett effektivt sätt att öka den fysiska aktiviteten och det är ett prioriterat område i WHO global action plan om fysisk aktivitet. Det aktiva resandet i dagens transportsystem har större positiva hälsoeffekter än de negativa effekterna av buller, luftkvalitet och trafiksäkerhet tillsammans. Det bidrar positivt till uppfyllelsen av flera mål i Agenda2030. Att barn själva så långt det är möjligt utifrån ålder, mognad och funktionsförmåga får ta ansvari sitt resande är en förutsättning för identitetsskapande och välbefinnande. Tyvärr förväntas de aktiva resorna minska ytterligare om inte riktade åtgärder sätts in.Barns aktiva resor är beroende av trafikmiljön och varierar mellan platser och situationer vilket gördet svårt att basera en rekommendation på ålder. Att det förekommer uttryck såsom ”att barn inteär mogna att cykla i trafikmiljöer förrän vid 12-års ålder” i olika policydokument ökar behovet av nyarekommendationer för att guida vårdnadshavare, skolor, samhällsplanerare och väghållare.I denna barnkonsekvensanalys prövas rekommendationen mot barns behov. En prövning och analys av barnets bästa är ett underlag för att synliggöra och stärka barnrättsperspektivet i beslut som fattas i frågor som rör barn direkt eller indirekt. För att säkerställa att barnets bästa tillgodoses ska en prövning göras inför varje beslut som berör barn. FN:s barnrättskommitté nämner bl.a. utarbetande av policyer och rekommendationer som exempel på sammanhang där en barnkonsekvensanalys ska göras. En barnkonsekvensanalys är ett verktyg för att omsätta barnrättslagen i handling och synliggöra barnets bästa.
|
|
| 9. |
- Sandberg, Karin, et al.
(författare)
-
IPOS - Innovations in wood-based building materials and products
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IPOS Swedish wood- Innovation POtential for the biobased Society, is a coordination project within Bioinnovation Construction & Design. The coordination project IPOS has been led by Karin Sandberg RISE Research Institutes of Sweden. This report consists of results from four subprojects (SP) within IPOS compiled by the project leaders. Innovations and development of new wood-based products to increase the value of the raw material have been in focus in the four subprojects. Common for the subprojects are the effort for developing new materials, processes, products and manufacturing methods as well as market and product development DeProtion -Design, Product development & Communication (SP1) The purpose has been to collaboratively develop a general innovative product development model that supports the wood industry's development of products with value-adding design and/or with the support of design automation. Compiled by Fredrik Henriksson, Linköping University in chapter 2. Demand driven finishing of Swedish wood (SP2) The purpose has been to ensure efficient processes that can deliver the right wood material for continued processing within the value chains for industrial wood construction, as well as exterior and interior carpentry products. Compiled by Bror Sundqvist Luleå University of Technology in chapter 3. The Facade of the city Swift, Stylish, Smart (SP3) The purpose has been to increase the market for wooden facades and therefore develop a concept for an attractive functional facade system of pine adapted for urban environment with regards to design, fire, competitive cost and environmental profile. Compiled by Karin Sandberg Research Institutes of Sweden in chapter 4. Outdoor load-bearing timber structures (SP4) The purpose has been to extend the scope of chemically modified wood (acetylation) for load-bearing outdoor structures and Scandinavian wood species, pine and birch. Compiled by Erik Serrano, Lund University in chapter 5. In all sub-projects work has aimed at developing new materials, processes and products and at the same time taking into account market- and communication aspects. The sub-projects have in various ways developed and improved products made from Swedish wood species, primarily Scots pine and spruce, but also birch. Through collaboration, via IPOS, the sharing of knowledge between the projects has contributed to strengthening the wood value chain more than the individual projects could have done. The main conclusions are below summarized under the three headings “Renewal for the pine market”, Development of innovative products” and “New businesses and markets”.
|
|
| 10. |
- Selander, Helena, et al.
(författare)
-
Säker mobilitet på cykel för ett hållbart åldrande
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är en stor variation bland äldre cyklister avseende deras funktionsförmåga. Det som påverkar cykling är inte bara ålder utan även den egna fysiken (exempelvis muskelstyrka, rörlighet och balans) samt vanan att cykla. Syftet med projektet var att bidra till ökad och säker cykling bland äldre. Totalt deltog 21 personer (12 kvinnor, 9 män) i åldrarna 67-81 år (medelålder 74 år). Deltagarna fick provcykla tre sorters cyklar; en vanlig damcykel, en elcykel och en elmanövrerad trehjuling. Med hjälp av ett antal olika övningar fick deltagarna testa och utvärdera cyklarnas funktion och stabilitet i olika hastigheter, exempelvis hur lätt/svårt det var att stiga på/av cyklarna, hålla balansen eller att cykla med en tyngre last. Den 2-hjuliga elcykeln och den konventionella cykeln var lika ur prestationssynpunkt på alla områden som undersöktes. Den 3-hjuliga elcykeln fick genomgående sämre omdömen. Förutom cykelövningarna intervjuades deltagarna för att diskutera cykling generellt och vilka barriärer som finns för att öka cyklingen samt vad som krävs för att cykling ska kännas säker. Flera av de mer vana cyklisterna som var uppemot 80 år upplevde inga problem alls vare sig med balans, svårigheter att stiga av och på cykeln, eller trafiksituationen. Andra hade anpassat sin cykling genom att gå över till damcykel, elcykel eller undvek att cykla i stadsmiljö. Alla var överens om att cykling bidrar till fysisk aktivitet och bättre folkhälsa. Deltagarna uppskattade framför allt elcykeln, som ett bra komplement till bilkörning; med elmotor skulle det underlätta att få med sig matvaror och annat till/från hemmet.
|
|
