| 1. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
|
|
| 2. |
- Axelsson, Christer, et al.
(författare)
-
Nationella regler krävs för ambulanssjukvård
- 2011
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ambulanssjukvården i Sverige saknar nationella riktlinjer. En konsekvens av detta är brister i tillgängligheten vilket fått allvarliga konsekvenser för flera personer under den senaste tiden. En av dem är Maximilian och hans mamma som blev påkörda på trottoaren av en 23-årig förare som hade tappat kontrollen över sin bil. Det tog nästan en timme innan pojken flögs till sjukhus med helikopter från olycksplatsen på Tjörn utanför Stenungsund. Maximilian blev bara tio veckor.
|
|
| 3. |
- Axelsson, Christer, et al.
(författare)
-
Nationella regler krävs för ambulanssjukvård
- 2011
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412. ; :2011-11-15
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I Sverige är det upp till varje landsting att bestämma hur snabbt en ambulans ska vara på plats. I stället borde det finnas nationella riktlinjer kring hur tillgängligheten ska se ut, skriver flera ambulanssjuksköterskor.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Herlitz, Johan, et al.
(författare)
-
Fria en sjuk eller fälla en frisk
- 2007
-
Ingår i: Samverkan 112. - 1650-7487. ; :2, s. 56-57
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Herlitz, Johan, 1949-, et al.
(författare)
-
Prehospital akutsjukvård: ett potentiellt forskarutbildningsämne : populärvetenskaplig rapport från de första 82 doktorsavhandlingarna i Sverige
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Syfte: Att beskriva prehospital akutsjukvård som ett potentiellt forskarutbildningsämne utifrån avhandlingar som skrivits och försvarats i Sverige inom detta kunskapsområde.Metod: Systematisk och manuell sökning har gjorts via MEDLINE (PubMed) och kontakt med lärosäten.Resultat: Totalt har 80 doktorsavhandlingar och två licentiatavhandlingar identifierats inom kunskapsområdet prehospital akutsjukvård. Avhandlingarna har försvarats under tidsperioden 1982–2021. Produktiviteten har succesivt ökat med 31 avhandlingar som försvarats under den senaste femårsperioden. Flest avhandlingar har skrivits vid Göteborgs Universitet (n=27) Karolinska Institutet (n=22) och Umeå Universitet (n=9). Avhandlingarna har skrivits av 51 sjuksköterskor, 28 läkare, en statistiker, en socionom, en präst och en folkhälsovetare (en avhandling redovisade två professioner; sjuksköterska och läkare). Kvinnor har varit författare i 48%. Avhandlingarna har delats in i följande övergripande kunskapsområden med i några fall även tillhörande undergrupper: A. Akut sjukdom, A1) Prognostiska faktorer (n=25) samt A2) Patient och anhörigperspektiv (n=8); B. Katastrof (n=6); C. Etik och värderingar (n=3); D. Vård- och arbetsmiljö (n=2); E. Kompetens, lärande och utbildning, E1) Ambulanssjuksköterska (n=5) samt E2) Hjärt-lungräddning (n=2 ); F. Trauma och smärta, F1) Skador och räddning (n=4 ), F2) Smärta (n=1) samt F3) Hypotermi (n=4); G. Akuta vårdprocesser och prioritering, G1) Resursutnyttjande (n=1) samt G2) Larmcentral och samverkan (n=8); H. Vårdande bedömning och beslut, H1) Vårdande förhållningssätt (n=3), H2) Diagnostisk bedömning och beslutsstöd (n=6) samt H3) Identifikation av sjukdom och vårdnivå (n=4).Konklusion: Antalet doktorsavhandlingar inom prehospital akutsjukvård är i ökande. Majoriteten av författarna är sjuksköterskor. Avhandlingarna täcker ett brett spektrum av kunskapsområden, men prognostiska faktorer vid Akut sjukdom är dominerande. Könsfördelningen är acceptabel. Patient- och anhörigperspektivet är sparsamt belyst liksom vissa patientgrupper, t.ex. infektioner och trauma. Forskningen inom kunskapsområdet inleddes med fokus på överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhus. Under åren har forskningsområdet vidgats till allt bredare problemområden; vård på rätt vårdnivå är ett sådant exempel.
|
|
| 8. |
- Herlitz, Johan
(författare)
-
Secondary Prevention After Coronary Artery Bypass Graft Surgery
- 2004
-
Ingår i: Scandinavian Cardiovascular Journal. - : Informa Healthcare. - 1401-7431 .- 1651-2006. ; 38, s. 69-74
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- There is insufficient knowledge about secondary prevention after coronary artery bypass grafting (CABG). Most of it is gathered from patients suffering from myocardial infarction and angina pectoris, only a minority of whom have undergone CABG. Whereas it seems clear that these patients should give up smoking and reduce low‐density lipoprotein (LDL) cholesterol, there is uncertainty about the optimal antiplatelet regimen and antithrombotic treatment. There are some data indicating the benefit of behaviour modification. There is room for improvement and more knowledge when it comes to secondary prevention after CABG.
|
|
| 9. |
- Herlitz, Johan, et al.
(författare)
-
Så skapas världens bästa ambulanssjukvård
- 2011
-
Ingår i: Göteborgsposten. - 1103-9345. ; :2011-05-14
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Tiden från larm till dess att ambulans kommer har ökat dramatiskt de senaste tio åren i Västra Götaland. Samtidigt bedöms allt fler i behov av snabb utryckning. Kompetens finns att råda bot på detta – om den tillåts styra utvecklingen, skriver bland andra professor Johan Herlitz.
|
|
| 10. |
|
|
