| 1. |
- Capobianco, Ivan, et al.
(författare)
-
Development and internal validation of the Comprehensive ALPPS Preoperative Risk Assessment (CAPRA) score : is the patient suitable for Associating Liver Partition and Portal vein ligation for Staged hepatectomy (ALPPS)?
- 2022
-
Ingår i: Hepatobiliary surgery and nutrition. - Hong Kong : AME Publishing Company. - 2304-3881 .- 2304-389X. ; 11:1, s. 52-66
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Preoperative patient selection in associating liver partition and portal vein ligation for staged hepatectomy (ALPPS) is not always reliable with currently available scores, particularly in patients with primary liver tumor. This study aims to (I) to determine whether comorbidities and patients characteristics are a risk factor in ALPPS and (II) to create a score predicting 90-day mortality preoperatively. Methods: Thirteen high-volume centers participated in this retrospective multicentric study. A risk analysis based on patient characteristics, underlying disease and procedure type was performed to identify risk factors and model the CAPRA score. A nonparametric receiver operating characteristic analysis was performed to estimate the predictive ability of our score against the Charlson Comorbidity Index (CCI), the age-adjusted CCI (aCCI), the ALPPS risk score before Stage 1 (ALPPS-RS I) and Stage 2 (ALPPS-RS2). The model was internally validated applying bootstrapping. Results: A total of 451 patients were included. Mortality was 14.4%. The CAPRA score is calculated based on the following formula: (0.1*age) - (2*BSA) +1 (in the presence of primary liver tumor) +1 (in the presence of severe cardiovascular disease) +2 (in the presence of moderate or severe diabetes) +2 (in the presence of renal disease) +2 (if classic ALPPS is planned). The predictive ability was 0.837 for the CAPRA score, 0.443 for CCI, 0.519 for aCCI, 0.693 for ALPPS-RS I and 0.807 for ALPPS-RS2. After 1,000 cycles of bootstrapping the C statistic was 0.793. The accuracy plot revealed a cut-off for optimal prediction of postoperative mortality of 4.70. Conclusions: Comorbidities play an important role in ALPPS and should be carefully considered when planning the procedure. By assessing the patients preoperative condition in relation to ALPPS, the CAPRA score has a very good ability to predict postoperative mortality.
|
|
| 2. |
- Carlsson, Per, et al.
(författare)
-
Prioritering och finansiering av läkemedel för behandling av patienter med sällsynta sjukdomar : Reviderad version
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I vilken utsträckning kan särskilda hänsyn tas vid prioritering av särläkemedel och läkemedel för behandling av sällsynta tillstånd? Bör man i vissa speciella situationer kunna acceptera sämre kostnadseffektivitet och lägre krav på vetenskapligt underlag? Om så, vad är det för villkor/kriterier som då bör vara uppfyllda? Hur stämmer ett sådant undantag med den etiska plattformen för prioriteringar? Finns det andra argument som talar för eller mot en särbehandling av sällsynta tillstånd? Detta är frågor som vi diskuterar i denna rapport som tagits fram på uppdrag av Läkemedels- och apoteksutredningen.I rapporten konstaterar vi att särläkemedel är en relativt heterogen grupp av läkemedel och att det finns andra läkemedel med motsvarande egenskaper som inte ansökt eller kunnat ansöka om status som särläkemedel. Ur prioriteringssynpunkt är det därför mer relevant att fokusera på alla typer av läkemedel, som används för sällsynta tillstånd, när vi diskuterar vilka principer för prioriteringar som bör gälla.Utifrån litteratur och erfarenheter i andra länder, som formulerat kriterier för en särskild hantering av läkemedel vid sällsynta sjukdomar, drar vi den preliminära slutsatsen att samhället bör kunna betala mer per hälsovinst (kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY)) och acceptera lägre krav på vetenskapligt underlag vid prioritering av läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar om samtliga följande villkor är uppfyllda:att behandlingen har en hög kostnad per hälsovinst som en konsekvens av att den omfattar endast få patienter,att det rör sig om ett tillstånd med mycket stor svårighetsgrad,att det behandlingsalternativ som övervägs på goda grunder ska antas ha en väsentlig effekt,att det inte finns någon alternativ behandling med en väsentlig effekt som förväntas förebygga, bota, fördröja försämring eller lindra det aktuella tillståndet.Om dessa kriterier anses uppfyllda kan läkemedlet bedömas i relation till ett förhöjt tröskelvärde för kostnadseffektivitet. Hur högt detta värde kan vara för att anses rimligt tar vi inte ställning till i rapporten, men en viktig ståndpunkt är att det måste finnas en övre gräns för hur hög kostnad per QALY samhället kan acceptera. Detta bör gälla även om ovanstående kriterier är uppfyllda, annars riskerar det uppstå oacceptabla undanträngningseffekter av andra prioriterade åtgärder. Även lägre krav på vetenskapligt underlag ska kunna accepteras.Denna preliminära slutsats prövas sedan mot den svenska etiska plattformen och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Våra slutsatser från den etiska analysen är att:Människovärdesprincipen tillåter att sällsynta tillstånd som ger upphov till höga behandlingskostnader kan särbehandlas och därmed kan vårt första kriterium accepteras utifrån den etiska plattformen. När ett högre tröskelvärde (kostnad per vunnen hälsovinst) för behandling av sällsynta tillstånd accepteras, så ges dessa patienter större likhet i tillgång till hälsa jämfört med andra patienter (under förutsättning att även andra kriterier är uppfyllda). Detta innebär dock inte automatiskt att alla sällsynta tillstånd som ger upphov till höga behandlingskostnader bör särbehandlas.Enligt behovs-solidaritetsprincipen bör samhället sträva efter att alla medborgare i så stor utsträckning som möjligt ges lika möjligheter till vård; men även att de uppnår en så lika nivå av hälsa som möjligt. Det senare förutsätter att vi i första hand prioriterar dem som ligger längst ifrån en sådan lika nivå, dvs. de med störst behov. För att vi ska kunna påverka möjligheter och utfall när det gäller hälsa krävs det att de åtgärder som används faktiskt kan påverka personer till att närma sig ett mer lika utfall, dvs. att dessa åtgärder har en väsentlig effekt på hälsan.Kostnadseffektivitetsprincipen säger att vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt eftersträvas. Det framgår att mycket svåra tillstånd ska gå före lindrigare tillstånd, även om åtgärderna gentemot de förra är förknippade med förhållandevis högre kostnader per hälsovinst. När ovanstående kriterier är uppfyllda för behandling av ett sällsynt tillstånd innebär det endast att behandlingen kan bli föremål för en bedömning av om ett höjt tröskelvärde kan accepteras. Det innebär alltså inte automatiskt att behandlingen bör erbjudas eller att ett läkemedel till exempel ska inkluderas i läkemedelsförmånerna. Även med dessa kriterier uppfyllda och att det därmed finns skäl för särbehandling av behandlingen, bör beslutfattaren även i det läget komma fram till vad som är en rimlig relation mellan kostnader och effekt, dvs. vilket som är ett acceptabelt tröskelvärde i den aktuella beslutssituationen.Sammanfattningsvis anser vi att dagens etiska plattform tillsammans med den modifiering av kostnadseffektivitetsprincipen, som finns i senare lagstiftning, ger möjlighet att ta särskilda hänsyn vid prioritering av läkemedel riktade till sällsynta och mycket svåra tillstånd. För att en särbehandling av ett läkemedel ska kunna övervägas bör det ha en väsentlig effekt på det aktuella tillståndet. Det är en skillnad mellan behandlingar som har dålig kostnadseffektivitet på grund av liten effekt respektive om de har det på grund av hög kostnad. Skillnaden motiveras utifrån att effektstorleken hos behandlingen påverkar dess möjlighet att bidra till ett utfall som ligger i linje med resten av befolkningens hälsa och livskvalitet, där en större effektstorlek närmar sig detta på ett bättre sätt. Vår tolkning är att om det finns två åtgärder med samma kostnadseffektivitetskvot och samma svårighetsgrad men där den ena har större effekt på tillståndet än den andra, så är den med störst effekt som ska ges företräde.Vi har även undersökt om det finns några argument utifrån samhällsekonomisk effektivitet som talar för eller emot en särbehandling av sällsynta tillstånd. Detta görs utifrån teoretisk och empirisk litteratur i ämnet och preliminära data från en svensk studie. Enligt vissa studier finns det ett samhälleligt värde i vetskapen om att människor blir omhändertagna oavsett situation och det skapar större trygghet och tillit till samhället utifrån dels ett egenintresse eftersom alla människor i ett samhälle löper en risk att drabbas av svåra tillstånd. Det finns också en altruistisk motivering som består i att människor i allmänhet kan påverkas positivt av att bara veta att de lever i ett barmhärtigt samhälle.Det finns dock inget stöd i renodlade empiriska studier för att människor i allmänhet anser att behandling av sällsynta sjukdomar, allt annat lika, ska särbehandlas. Med andra ord saknas empiriskt stöd för att sällsynthet i sig är ett relevant kriterium vid prioritering. Det var även slutsatsen av vår tidigare etiska argumentation kring detta (se Carlsson et al. 2012). Preliminära data från en pågående svensk studie kommer delvis fram till samma slutsats. När analysen i samma studie fördjupas och kompletteras med attitydfrågor och fokusgruppsintervjuer framträder dock en mer nyanserad bild, nämligen att om det rör sig om sällsynta tillstånd med hög svårighetsgrad, och det är den enda behandlingen, så kan stöd finnas för särbehandling.Efter att ha konstaterat att särskild hänsyn kan övervägas vid prioritering av läkemedel som ska användas vid svåra och sällsynta tillstånd utifrån den etiska plattformen och ur ett välfärdsekonomiskt perspektiv återstår att ta ställning till en rad praktiska överväganden vid utformning av procedurer för prioriteringar, nämligen:Utifrån målet att minska olikheter och garantera vård på lika villkor för sällsynta tillstånd är antagligen en modell med ett nationellt beslutsfattande att föredra. Samma principer för prioritering av läkemedel vid sällsynta och svåra tillstånd bör gälla oavsett hur läkemedlet når patienten, dvs. oavsett om detta sker som läkemedel på recept eller rekvisitionsläkemedel. Om prioriteringen görs av en eller flera instanser är en organisatorisk fråga som vi inte tar ställning till i denna rapport.Ur prioriteringssynpunkt bör det inte göras åtskillnad mellan särläkemedel och andra läkemedel som används för sällsynta tillstånd. När det gäller beslut om särläkemedel i allmänhet ska ingå i förmånssystemet bör de utvärderas och beslutas av Tandvård- och läkemedelsförmånsverket (TLV) på sedvanligt sätt medan vid sådana läkemedel som riktas mot tillstånd som både är mycket sällsynta och mycket svåra kan särskild hänsyn behöva tas och handläggas enligt en modifierad ordning. Detta bör avse såväl kostnaden per hälsovinst som hantering av osäkerhet i det vetenskapliga underlaget och bör gälla oavsett status som särläkemedel eller ej.I vissa situationer när det vetenskapliga underlaget är mycket osäkert uppstår problem vid ställningstagande om generell användning av dyra läkemedel för svår sjukdom på gruppnivå. Det förefaller i det läget rimligt att initialt ge visst avkall på evidensunderlaget för kostnadseffektivitet vid svåra sjukdomar när det av olika skäl inte ter sig möjligt av praktiska skäl att få fram ett sådant. Det kan dock finnas en konflikt i att både acceptera en högre betalningsvilja och dessutom acceptera en större osäkerhet i beslutsunderlaget. I sådana fall är det särskilt angeläget att sörja för en adekvat uppföljning för att så snart som möjligt försöka minska osäkerheten och eventuellt ompröva beslutet.De finns olika principer för hur en patientgrupp med mycket svåra och sällsynta tillstånd kan avgränsas. Gruppen kan dels
|
|
| 3. |
- Carlsson, Per, et al.
(författare)
-
Prioritering och finansiering av läkemedel för behandling av patienter med sällsynta sjukdomar : Reviderad version
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I ett tilläggsdirektiv till utredningen om vissa frågor om prissättning, tillgänglighet och marknadsförutsättningar inom läkemedels- och apoteksområdet (Dir. 2011:82) ingår att analysera behovet av särskilda lösningar vid beslut om subventionering för särläkemedel. Ett särläkemedel är ett läkemedel som uppfyller vissa villkor och därmed omfattas av särskilda stimulansåtgärder innan godkännande av läkemedelsmyndighet samt möjlighet, men inte rätt, till ensamrätt på marknaden under 10 år.I rapporten analyseras den etiska plattformen och läkemedelsförmånslagen, som är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) utgångspunkter för subventionsbeslut. En slutsats som dras är att dagens etiska plattform tillsammans med den modifiering av kostnadseffektivitetsprincipen, som finns i lagen om läkemedelsförmåner, ger möjlighet att komma till slutsatsen att samhället är berett att betala mer per hälsovinst för läkemedel riktade till mycket sällsynta och svåra sjukdomar/tillstånd.Människovärdesprincipen ger uttryck för att irrelevant grupptillhörighet eller gruppegenskap inte ska påverka en patientgrupps lika möjligheter och lika utfall när det gäller hälsa. Huruvida en patientgrupp är liten eller stor är en sådan irrelevant gruppegenskap och gruppens storlek eller tillståndets sällsynthet bör därmed inte påverka gruppens möjligheter till behandling eller till att kunna uppnå ett jämlikt hälsoutfall jämfört med andra större grupper eller grupper med mer vanliga sjukdomar. Däremot kan den konsekvens i form av höga kostnader för behandling som sällsynthet kan medföra, vara en grund för särbehandling.Behovs-solidaritetsprincipen ger dels uttryck för att alla medborgare bör ges lika möjligheter att uppnå god hälsa och dels uttryck för att vi bör uppnå ett så lika hälsoutfall som möjligt för medborgarna. Om vi låter utvecklingskostnaden för läkemedel mot sällsynta tillstånd påverka möjligheten att ta del av dessa läkemedel ges inte medborgarna lika möjligheter till att uppnå god hälsa. Utifrån detta drar vi slutsatsen att sällsynta och svåra tillstånd bör ges likartade möjligheter att uppnå god hälsa som vanliga och allvarliga tillstånd.Kostnadseffektivitetsprincipen. När en sämre kostnadseffektivitet främst beror på höga kostnader som framför allt är kopplade till storleken på den grupp som patienten tillhör dvs. storleken på marknaden för läkemedlet och inte på dålig effekt hos åtgärden finns det av rättviseskäl anledning att dels försöka påverka kostnadsaspekten av läkemedlet, dels i vissa fall acceptera en sämre kostnadseffektivitet. Kostnaden kan påverkas genom t.ex. prissättning på läkemedel efter särskilda avtal med det marknadsförande företaget. Det finns ett värde i att veta att man lever i ett barmhärtigt samhälle som tar hand om och försöker hjälpa de människor som befinner sig i livshotande eller andra svåra situationer. Detta värde består dels i att vetskapen skapar större trygghet och tillit till samhället utifrån ett egenintresse eftersom vi alla kan löpa risk att drabbas av svåra tillstånd, dels utifrån en mer altruistisk motivering som består i att vi påverkas positivt av att bara veta att vi lever i ett barmhärtigt samhälle. Detta är en faktor som därför även borde vägas in i kostnadseffektivitetskalkyler. Storleken på detta värde är oklart.Särläkemedel är en relativt heterogen grupp och det finns andra läkemedel med motsvarande egenskaper som inte ansökt om status som särläkemedel. Ur prioriteringssynpunkt är det mer relevant att istället fokusera på läkemedel som används för sällsynta och svåra sjukdomar. Läkemedel vid mycket sällsynta och svåra tillstånd, särskilt när annan behandling saknas, bör därför handläggas i sär- skild ordning oavsett status som särläkemedel eller ej. För att säkerställa jämlik tillgång, transparenta beslut och god vård är en modell med nationellt beslutsfattande för sådana läkemedel att föredra. Tre alternativa principer för beslut och finansiering diskuteras: staten som huvudman, samarbete mellan stat och landsting samt samarbete mellan landstingen.
|
|
| 4. |
- Hoffmann, Mikael, et al.
(författare)
-
Risk talk : rhetorical strategies in consultations on hormone replacement therap
- 2005
-
Ingår i: Health, Risk and Society. - Hants, UK : Carfax Publishing. - 1369-8575 .- 1469-8331. ; 5:2, s. 139-154
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- When analysing risk discussions in medical settings it is important to consider the specific activity type. In this qualitative study 20 first-time consultations by healthy women regarding hormone replacement therapy (HRT) in the menopause the risk discussion is asymmetrical with the doctors dominating. Despite being set up as a specific opportunity for women in the menopause to discuss problems and risks, it comes forth as a decision-making activity in a traditional medical setting. The consultations fulfil to a high extent the demands for informed decision making, but the risk discussions are recontextualised into a cost-benefit discourse with a typical implicit quantitative bias. The doctors use several different rhetorical strategies such as positive introduction of HRT, embedding drawbacks in positive introductions and/or exits thereby diminishing them. The word risk is avoided to a considerable extent and the term 'drawbacks' is used instead. The most obvious strategy is to move from the woman's symptoms to aspects of prevention, thus changing the discussion from the menopause and different strategies to cope with menopausal problems into a medically oriented discussion of pharmacological treatment alternatives. The 'change of life' in these talks is entirely conceptualised within a 'medical model'.
|
|
| 5. |
- Korenblik, R., et al.
(författare)
-
Dragon 1 Protocol Manuscript : Training, Accreditation, Implementation and Safety Evaluation of Portal and Hepatic Vein Embolization (PVE/HVE) to Accelerate Future Liver Remnant (FLR) Hypertrophy
- 2022
-
Ingår i: Cardiovascular and Interventional Radiology. - : Springer. - 0174-1551 .- 1432-086X. ; 45, s. 1391-1398
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Study Purpose The DRAGON 1 trial aims to assess training, implementation, safety and feasibility of combined portal- and hepatic-vein embolization (PVE/HVE) to accelerate future liver remnant (FLR) hypertrophy in patients with borderline resectable colorectal cancer liver metastases. Methods The DRAGON 1 trial is a worldwide multicenter prospective single arm trial. The primary endpoint is a composite of the safety of PVE/HVE, 90-day mortality, and one year accrual monitoring of each participating center. Secondary endpoints include: feasibility of resection, the used PVE and HVE techniques, FLR-hypertrophy, liver function (subset of centers), overall survival, and disease-free survival. All complications after the PVE/HVE procedure are documented. Liver volumes will be measured at week 1 and if applicable at week 3 and 6 after PVE/HVE and follow-up visits will be held at 1, 3, 6, and 12 months after the resection. Results Not applicable. Conclusion DRAGON 1 is a prospective trial to assess the safety and feasibility of PVE/HVE. Participating study centers will be trained, and procedures standardized using Work Instructions (WI) to prepare for the DRAGON 2 randomized controlled trial. Outcomes should reveal the accrual potential of centers, safety profile of combined PVE/HVE and the effect of FLR-hypertrophy induction by PVE/HVE in patients with CRLM and a small FLR.
|
|
| 6. |
- Pettersson, Billie
(författare)
-
Lipid‐modifying and glucose-lowering therapies in clinical practice : The impact of guidelines and changing reimbursement schemes
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- cardiovascular disease, which is still a major cause of death that creates large burdens to society in terms of costs and morbidity. Dyslipidemia and type 2 diabetes mellitus are the main risk factors for cardiovascular disease, and national and international guidelines recommend lipid-modifying and glucose-lowering treatments for prevention. In 2010, about 836,000 (9% of the population) and 372,000 patients respectively were treated with these therapies in Sweden.Various pharmaceutical policies aimed at improving the efficiency of drug use have been introduced over the years. Health technology assessment (HTA) was introduced in Sweden in 2002 as a foundation for informing pricing and reimbursement decisions by the Dental and Pharmaceutical Benefits Agency (TLV). Following HTA reviews, new reimbursement schemes for lipid-modifying and glucose-lowering therapies were introduced in 2009 and 2010 respectively. To assess the impact of the changing reimbursement schemes on the use and costs of these therapies, we analyzed data from the Swedish drug registry, using a quasi-experimental design and interrupted time series analyses.Our results showed that the new reimbursement scheme for lipid-modifying treatment had a major effect on use; following the implementation of this scheme, there was a substantial increase in both discontinuation and switching to higher doses. Conversely, the new reimbursement scheme for glucose-lowering therapies had overall only a minor effect on use. Larger savings in the lipid market were anticipated but not fully realized, while even the minor anticipated changes in costs in the glucose-lowering market were not realized due to increased costs for insulins. We found that changes in reimbursement schemes might lead to unintended effects, which should be considered before implementation. Softer demand-side policies, such as recommendations and guidelines, might be a better option under some circumstances.Clinical and national guidelines are other policies aimed at improving quality of care and drug use. We assessed the impact of guidelines on the quality of lipid-modifying therapies, defined as proportions of patients attaining goal/normal levels according to guidelines for lipid management. A longitudinal retrospective observational study was carried out, covering time periods before and after initiation of lipid-modifying treatment. The findings show that about 40% of the patients attained the recommended low-density lipoprotein cholesterol goals following treatment, but only 18% attained goals/normal levels in all lipid parameters. Improvement in triglycerides was moderate, and low levels of high-density lipoprotein cholesterol persisted, showing only modest improvement following therapy. Treatment patterns were found to have a better degree of adherence to guidelines regarding low-density lipoprotein cholesterol as compared to other lipid parameters.The overall objective of treatment of type 2 diabetes mellitus is to improve glycemic control without negatively affecting quality of life. Hypoglycemia is a common side effect of intensive blood glucose control, mostly seen in patients treated with insulins. Earlier studies have suggested that hypoglycemia has a negative impact on quality of life, even in patients treated with oral glucose-lowering therapies. We carried out a cross-sectional retrospective study to assess the impact of self-reported experience of hypoglycemia on quality of life in Swedish adult patients with type 2 diabetes mellitus treated with a combination of metformin and sulfonylureas. The results showed that about 40% of the patients achieved the goal of glycemic control. About 19% reported experience of moderate or more severe hypoglycemia, and these patients were found to have lower quality of life than those patients reporting no or mild hypoglycemia, as measured by EQ-5D, a generic quality of life instrument. This could be important to consider in clinical practice.
|
|
| 7. |
- Pettersson, Billie, et al.
(författare)
-
Utilization and Costs of Glucose‐ lowering Therapies following Health Technology Assessment for the new reimbursement scheme in Sweden
- 2012
-
Ingår i: Health Policy. - : Elsevier. - 0168-8510 .- 1872-6054. ; 108:2-3, s. 207-215
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Objectives: A new reimbursement scheme (RS) for glucose lowering therapies (GLT) was implemented in Sweden on March 1, 2010. Products on the market were retained, restricted, excluded or excluded for new courses in the new RS. The aim of this study was to compare utilization and costs of GLT for type 2 diabetes Mellitus (T2DM) before and after the implementation of the changed RS.Methods: This was a quasi-experimental study using data on dispensed GLT and costs from adatabase on dispensed individual based prescriptions in Sweden. Segmentedregression analyses were used to assess utilization and costs.Results: Following the changed reimbursement status, there was an accelerated increasing trend in number of patients treated with restricted (P=0.0007) or retained (P=0.0021) insulins, as well as in costs for insulin based GLT (P=0.0014). No impact was detected in the total number of patients treated with oral GLT, but a slightly negative trend in total costs for oral GLT was detected following the intervention (P=0.0177).Conclusions: The new reimbursement scheme had a minor impact on utilization and costs of oral GLT. Despite restricted reimbursement for patients with T2DM, the utilization of insulin based GLT and related costs increased faster following the intervention.
|
|
| 8. |
- Pettersson, Billie, et al.
(författare)
-
Utilization and costs of lipid modifying therapies following health technology assessment for the new reimbursement scheme in Sweden
- 2012
-
Ingår i: Health Policy. - : Elsevier. - 0168-8510 .- 1872-6054. ; 104:1, s. 84-91
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: A new reimbursement scheme (RS) for lipid modifying therapies (LMT) was implemented in Sweden in June 2009. Products on the market were continued, restricted or excluded in the new RS. The aim of this study was to compare utilization, costs and switching behavior in patients treated with LMT before and after the new RS. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanMaterials and methods: This is a quasi-experimental study using data on dispensed LMT and costs from a database on dispensed individual prescriptions in Sweden. Segmented regression analyses were used to assess utilization and costs of LMT. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanResults: Number of patients treated with products with restricted reimbursement increased in level (P=0.0336) following the changes in the scheme, while decreased in level (Pandlt;0.0001) for products excluded from the RS. Patients initially treated with products excluded from the RS discontinued to a greater extent, and switched to higher doses of the same substance or to generic simvastatin. The total annual costs decreased moderately. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanConclusions: The decreasing trend in utilization of low-dose atorvastatin and rosuvastatin was accelerated and so was the increasing trend in utilization of generic simvastatin following the new RS. Switching to higher doses and discontinuation increased and expected savings were overestimated.
|
|
| 9. |
- Reyes, Juan, et al.
(författare)
-
Accumulation of alpha-synuclein within the liver, potential role in the clearance of brain pathology associated with Parkinsons disease
- 2021
-
Ingår i: Acta neuropathologica communications. - : BMC. - 2051-5960. ; 9:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Alpha-synuclein (alpha-syn) aggregation is the hallmark pathological lesion in brains of patients with Parkinsons disease (PD) and related neurological disorders characterized as synucleinopathies. Accumulating evidence now indicates that alpha-syn deposition is also present within the gut and other peripheral organs outside the central nervous system (CNS). In the current study, we demonstrate for the first time that alpha-syn pathology also accumulates within the liver, the main organ responsible for substance clearance and detoxification. We further demonstrate that cultured human hepatocytes readily internalize oligomeric alpha-syn assemblies mediated, at least in part, by the gap junction protein connexin-32 (Cx32). Moreover, we identified a time-dependent accumulation of alpha-syn within the liver of three different transgenic (tg) mouse models expressing human alpha-syn under CNS-specific promoters, despite the lack of alpha-syn mRNA expression within the liver. Such a brain-to-liver transmission route could be further corroborated by detection of alpha-syn pathology within the liver of wild type mice one month after a single striatal alpha-syn injection. In contrast to the synucleinopathy models, aged mice modeling AD rarely show any amyloid-beta (Ass) deposition within the liver. In human post-mortem liver tissue, we identified cases with neuropathologically confirmed alpha-syn pathology containing alpha-syn within hepatocellular structures to a higher degree (75%) than control subjects without alpha-syn accumulation in the brain (57%). Our results reveal that alpha-syn accumulates within the liver and may be derived from the brain or other peripheral sources. Collectively, our findings indicate that the liver may play a role in the clearance and detoxification of pathological proteins in PD and related synucleinopathies.
|
|
| 10. |
- Reyes, Juan, et al.
(författare)
-
Binding of alfa-synuclein oligomers to Cx32 facilitates protein uptake and transfer in neurons and oligodendrocytes
- 2019
-
Ingår i: Acta Neuropathologica. - : SPRINGER. - 0001-6322 .- 1432-0533. ; 138:1, s. 23-47
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The intercellular transfer of alpha-synuclein (-syn) has been implicated in the progression of Parkinson's disease (PD) and multiple system atrophy (MSA). The cellular mechanisms underlying this process are now beginning to be elucidated. In this study, we demonstrate that the gap junction protein connexin-32 (Cx32) is centrally involved in the preferential uptake of -syn oligomeric assemblies (o-syn) in neurons and oligodendrocytes. In vitro, we demonstrate a clear correlation between Cx32 expression and o-syn uptake. Pharmacological and genetic strategies targeting Cx32 successfully blocked o-syn uptake. In cellular and transgenic mice modeling PD and MSA, we observed significant upregulation of Cx32 which correlates with -syn accumulation. Notably, we could alsodemonstrate a direct interaction between -syn and Cx32 in two out of four human PD cases that was absent in all four age-matched controls. These data are suggestive of a link between Cx32 and PD pathophysiology. Collectively, our results provide compelling evidence for Cx32 as a novel target for therapeutic intervention in PD and related -synucleinopathies.
|
|
