| 1. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena, 1949-, et al.
(författare)
-
Lika villkor? Det innebär att det blir olika!
- 2010
-
Ingår i: Specialpedagogisk tidskrift - att undervisa. - Stockholm : Svenska Förbundet för Specialpedagogik SFSP. ; :4, s. 14-18
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Jeppsson-Grassman, Eva, 1944-, et al.
(författare)
-
A long life with a particular signature : life course and ageing for people with disabilities
- 2012
-
Ingår i: Journal of gerontological social work. - : Routledge. - 0163-4372 .- 1540-4048. ; 55:2, s. 95-111
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- What does it mean to live a long life and grow old with disabilities? Or to be an aging parent and still be a caregiver to a disabled adult child? These are questions discussed in this article, the aim of which is to show how a life course perspective adds insight to the lived experience of disability and ageing of adults with disabilities. It is argued that the time concept is fundamental to the understanding of the lives of disabled people. Results are presented which challenge established knowledge regarding disability policies, autonomy, body, biographical disruption and prerequisites of active aging.
|
|
| 6. |
- Jeppsson Grassman, Eva, et al.
(författare)
-
Ett långt liv med särskilda förtecken : Livslopp och åldrande hos människor med funktionsnedsättningar
- 2011
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 18:2, s. 107-125
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad innebär det att åldras med funktionsnedsättningar som man fått redan i tidig ålder eller som yngre vuxen? På vilket sätt formar funktionshinder livet över tid? Och hur är det att vara en till åren kommen förälder och fortfarande vara central som hjälpgivare till ett vuxet, funktionshindrat barn? Vilken betydelse har epoken och reformerna? I artikeln diskuteras dessa frågor med utgångspunkt i ett brett upplagt forskningsprojekt ”Funktionshinder, livslopp och åldrande”
|
|
| 7. |
- Lassila, Riitta, et al.
(författare)
-
Practical Viewpoints on the Diagnosis and Management of Heparin-Induced Thrombocytopenia
- 2011
-
Ingår i: Seminars in Thrombosis and Hemostasis. - : Georg Thieme Verlag KG. - 1098-9064 .- 0094-6176. ; 37:3, s. 328-335
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Heparin-induced thrombocytopenia (HIT, type II) is an immune-mediated disorder due to antibodies formed against heparin platelet factor 4 complexes, usually appearing at days 5 to 14 after initiation of heparin. It is important to recognize HIT because heparin prophylaxis or treatment paradoxically associates with new venous and/or arterial thrombosis. Early clinical suspicion and diagnosis together with proper pharmacotherapy and close laboratory monitoring are the cornerstones for successful management. This includes monitoring of Thrombocytopenia, its Timing to heparin administration, appearance of new Thrombosis or resistance to treatment, and differential diagnosis by exclusion of oTher causes (the 4T's). Specific attention should be paid to the absence or presence of thrombosis and to tailoring thromboprophylaxis or anticoagulant therapy with a nonheparin alternative. Even in the absence of HIT-associated thrombosis, an active policy for prolonged thromboprophylaxis is demanded. Rapid and reliable assays should be developed for diagnosis and anticoagulation monitoring to secure safe management with nonheparins. Semiquantitative testing for on-call hours should be available and later confirmed as clinically needed. Alternative therapeutic options are available, but because their use is infrequent, experienced coagulation treatment centers should provide guidance in the treatment and in laboratory monitoring. Most of the evidence in HIT is grade IC, and thus the best evidence is provided by clinical experience. New anticoagulants and platelet inhibitors may offer future alternatives in the management of HIT, but the current treatment options provide the best experience and benefit. The joint clinical and laboratory guidelines provided in this article along with two practical case scenarios were prepared by a Nordic expert panel. They will be valuable for hematologists and colleagues who do not routinely encounter HIT.
|
|
| 8. |
- Lindqvist, Henrik, 1978-, et al.
(författare)
-
Elevassistenter i skolan : En forskningsöversikt
- 2020
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Svensk Förening för Pedagogisk Forskning. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 25:2-3, s. 114-137
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vi har studerat forskning som handlar om elevassistenters arbete för elever i behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att undersöka elevassistenters arbete i en allmän och friare roll som resurs i skolan och om det finns forskningsstöd för den typen av insats. Genom sökningar identifierades 16 artiklar och resultaten i artiklarna användes för att genomföra en tematisk analys. Resultaten visar att elevassistenter i en fri roll agerar som (1) Undervisare av elever i behov av särskilt stöd, (2) Experter på elever i behov av särskilt stöd, (3)Stödfunktion till lärare och (4) Upprätthållare av en särskild elevsuppmärksamhet. Temana diskuteras, i ett relationellt perspektiv, utifrån riskeroch möjligheter med elevassistenters arbete med elever i behov av särskiltstöd. En slutsats vi drar av den granskade forskningen är att det är tveksamtom elevassistenter ska användas som primära undervisare för dessa elever.
|
|
| 9. |
- Lindqvist, Henrik, 1978-, et al.
(författare)
-
Resurspersonal i skolan : vad visar forskningen?
- 2020
-
Ingår i: Venue. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 2001-788X. ; :18
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I skolan ökar användningen av resurspersonal för elever i behov av särskilt stöd. ”Resurserna” innefattar främst elevassistenter, lärarassistenter och fritidshemspersonal, men även andra personalkategorier. Det gemensamma för personalgruppen är att den generellt sett har liten eller ingen utbildning för att möta elever i svårigheter. Trots det är det vanligt att resurspersonal, särskilt elevassistenter, anställs för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, men arbetsuppgifterna är sällan tydligt formulerade.
|
|
| 10. |
- Westerholm, Kristin, et al.
(författare)
-
En komplett och nyanserad karta: Om eleveri pedagogiska kartläggningar
- 2023
-
Ingår i: Venue. - 2001-788X.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Skollagstiftningen är tydlig: De elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd har rätt att fådet. Och detta stödbehov ska ses i relation till att elever inte når - eller riskerar att inte nå -kunskapskraven. Till grund för beslutet om särskilt stöd ligger den pedagogiskakartläggningen. Denna kartläggning har alltså en central roll för det specialpedagogiskaarbetet och kan vara avgörande för elevens lärande och utveckling.Studien bygger på en tematisk innehållsanalys av tjugo pedagogiska kartläggningar av elever,vilka, trots extra anpassningar, bedöms inte nå kunskapskraven. Kartläggningarna gällerelever i grundskolan, av varierande ålder och kön. I fokus för analysen står skolpersonalenssätt att beskriva elever och hur elevers behov av stöd framträder.Resultaten visar att skolan är mer än bara kunskap. Beteenden som anses vara viktiga för attlyckas i skolan, oavsett ämne, beskrivs relativt utförligt av skolpersonalen i de pedagogiskakartläggningar som har analyserats i studien. Elevernas karaktärsdrag och egenskaperbeskrivs utifrån vad de är eller inte är, och vad de gör eller inte gör, på ett kategoriskt sätt.När det gäller att lyckas i skolan kan beskrivningarna av insatser sägas utgå från ettrelationellt perspektiv. Kartläggningarna vittnar om skolor som aktivt arbetar med att geelever särskilt stöd genom att anpassa
|
|
