| 1. |
- Ahlgren, Karin, et al.
(författare)
-
De stora restaureringarna : Från Uppsala domkyrka till Skokloster
- 2004
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- De stora restaureringarna har varit årets tema. Genom att dokumentera och analysera teori och praktik i några av 1800- och 1900-talets största restaureringar - från genomgripande stilrestaureringar till ett mer återhållsamt och tekniskt skonsamt synsätt. Därmed får vi också ett bättre underlag även för dagens ställningstagande.Föremål för våra studier är Uppsala domkyrka, Gripsholms slott, Vreta klosterkyrka, Gustav 11I:s paviljong i Haga, Kungapalatset i Vadstena och Skoklosters slott. Vi hoppas att denna utställning skall bidra till en kritisk hållning och en ökad kunskap om restaureringskonsten, som kvalificerad yrkesuppgift, tidsspegel för historiesyn och som gestaltningsideal.
|
|
| 2. |
- Björklund, Patrik, et al.
(författare)
-
Västerås slott : Slott och borgar
- 2000
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- En majoritet av dagens byggnadsuppgifter gäller att hantera det redan byggda. När vi står inför situationen att restaurera en befintlig byggnad är det viktigt att förstå olika tidsperioders stilideal liksom byggnadsteknik och material. Först då kan vi göra en väl avvägd analys, som tar tillvara och utvecklar de kvaliteter som byggnaderna själva besitter. Därför är utbildningen upplagd som ett växelspel mellan föreläsningar, seminarier, exkursioner och en för året vald studieuppgift.Slott och borgar har varit läsårets tema. Vi har valt att arbeta med Västerås och Örebro slott - två ganska bortglömda Vasaslott som är väl värda att lyfta fram. Särskilt har vi studerat de senaste 300 årens förändringar, som inte tidigare ägnats lika stora forskarmöda som medelitden och Vasatiden. I dessa två exempel finns en provkarta på estetiska, praktiska och tekniska ingrepp från Carl Hårlemans tid och fram till idag.Studierna har således omfattat både gestaltning, funktion och byggnadsteknik. Avsikten är att visa på kvaliteter i de omvandlingar och restaureringar som skett, men också att peka på problem och analysera olika möjligheter inför framtiden. Arbetet har skett i samarbete med Statens fastighetsverk och är tänkt att utgöra ett underlag till vårdprogram och framtida restaureringsinsatser.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Jenny, 1975-, et al.
(författare)
-
New ways of collecting individual travel information : Evaluation of data collection and recruitment methods
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall purpose of the project is to conduct a demonstration study that shows how two data collection methods that have been developed to collect travel survey data perform in the field, and how they perform compared with traditional TS (i.e., postal questionnaires and/or telephone interviews). The project is also intended to provide a better understanding of the ways in which different recruitment methods of respondents can be used so that future TS can be more cost effective.The two collection methods tested consist of a mobile app and an online questionnaire with a map to assist the respondents to identify travel destinations. Three recruitment methods were used, i.e., recruitment via random sampling, a web panel, and crowdsourcing. The portion of the random sample that received an online questionnaire was divided into two groups. Half the group was given no incentive, while the other half received a gift card worth SEK 100 after answering the questioner. Those who were recruited via a web panel and were to use the mobile app were rewarded in the form of a gift card worth SEK 100 if, at minimum, they made corrections to trips made on one day registered in the mobile app. A nonresponse analysis was performed of the random sample for both the online questionnaire and the mobile app. Cost estimates for each collection method and recruitment method were also performed, as were uncertainty estimates.Overall, the study shows that the mobile app registered significantly more trips per respondent than did the online questionnaire, while the distances travelled were comparable. There are several possible interpretations of this. One is that people who responded to the online questionnaire either forget about and/or combined short trips (particularly trips made for the purposes of leisure or shopping, and using the travel modes walking and car). One presumable explanation for this is that it is easier to confirm/correct the trips that the mobile app suggests than it is to recall and enter all trips in an online questionnaire. Another possible interpretation is that people responding to different data collection methods have different travel patterns. Yet another explanation is connected to technique issues regarding the different data collection methods.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Jenny, 1975-, et al.
(författare)
-
Nya sätt att samla in individuell resvaneinformation : Utvärdering av insamlings- och rekryteringsmetoder
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom samverkansprogrammet Nästa generations resor och transporter, som Trafikanalys är huvudansvarig för, har man identifierat ett behov av att finna och utveckla nya lösningar för resvaneundersökningar (RVU:er). Bakgrunden till detta är bland annat sjunkande svarsfrekvenser med dagens metoder, vilket skulle kunna ge problem med representativiteten. Det anses som mycket angeläget att utveckla nya metoder för datainsamling för framtidens RVU:er, både på kort och lång sikt.Det övergripande syftet med projektet är att göra en demonstrationsstudie som visar hur två datainsamlingsmetoder som har utvecklats för att samla in resevaneundersökningsdata presterar i fält, samt hur de presterar jämfört med ”traditionell” RVU (postal enkät och/eller telefonintervjuer). Projektet syftar också till att få bättre förståelse för hur olika rekryteringsmetoder kan användas för att framtida RVU:er ska kunna bli mer kostnadseffektiva. De två insamlingsmetoder som testats är webbenkät med karta och mobilapp. Tre rekryteringsmetoder har använts och dessa är rekrytering via slumpmässigt urval, webbpanel och crowdsourcing.
|
|
| 5. |
- Järnberg, Ulf, et al.
(författare)
-
Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön - Andra och avslutande året av screeningundersökningen : Slutrapport
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Högfluorerade organiska ämnen har på senare tid uppmärksammats internationellt som potentiellt miljöstörande ämnen. Deras kemiska och biologiska persistens medför att de är mycket långlivade i miljön. Perfluoralkylsulfonsyror och perfluoralkylkarboxylsyror innefattar ett flertal isomera föreningar med mellan 4 och 12 kol i strukturen. De förekommer dels som rena ämnen i produkter, men även som delstrukturer i derivat och polymera produkter. Några ämnen, perfluorooktansyra (PFOA) och perfluoroktansulfonsyra (PFOS) har också visats innebära toxikologiska risker genom deras leverskadande och reproduktionsstörande egenskaper. Ämnena bioackumulerar och biomagnifierar och återfinns i kraftigt förhöjda koncentrationer hos toppkonsumenter som t.ex. säl och rovfågel, samt i blod från människa. Sammantaget med deras produktionsvolymer och spridda användningsområden har detta gett anledning att undersöka spridningen av dessa ämnen i den svenska urbana miljön. På grund av det mångsidiga användningsområdet av perfluoralkylsyror som derivat och i polymer form är användningen svår att kartlägga. Några användningsområden som identifierats i Sverige är ytbehandling, industriell textil- och läderbehandling, skumsläckningsmedel samt konsumentprodukter för textil och lädervård. Användningen av PFOS-baserade produkter har troligen minskat kraftigt sedan 2002 efter att den största tillverkaren 3M frivilligt dragit ned produktionen. ITM påbörjade 2001 ett undersökningsprogram på uppdrag av Naturvårdsverket för att kartlägga användning och spridning av PFOS och PFOA i Sverige. Det har visat sig att PFOS finns spritt i måttliga koncentrationer i den urbana miljön, men även återfinns i låga halter i biota i prover från opåverkade miljöer. PFOA däremot kunde ej påvisas i mätbara halter i något biologiskt prov. Som en följd av dessa resultat beslutade Naturvårdsverket om en fortsatt studie av tidsutvecklingen av dessa typer av ämnen i den svenska miljön. Denna rapport beskriver resultaten av den andra delen av screeningprojektet och innefattar data på biologisk spridning för PFOS i gädda, abborre och sillgrissleägg och en tidstrend för PFOS i sillgrissleägg. Undersökningen ger ett underlag för vidare monitorering av halter av PFOS och liknande substanser i Sverige.
|
|
| 6. |
- Perers, Bengt, et al.
(författare)
-
Solceller 1996
- 1996
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Sävenstrand, Andreas, et al.
(författare)
-
Pärlbandsprojekt : projekt som verktyg i en långsiktig utvecklingsstrategi
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom Socialfonden förekommer ibland projekt som upplevs som repriser – de har setts förut. Men det är inte repriser utan nytänkande som Socialfonden ska finansiera. Forskning har visat att många projekt är välskötta, genomför en rad aktiviteter och visar på goda resultat, men de ger inga långsiktiga effekter. Kombinationen av goda resultat och avsaknad av effekter kan leda projektägare in på spåret att söka ett liknande projekt igen. Men detta kommer aldrig leda till långsiktig utveckling. Effekter uppnås istället då projektägare återkommer med en idé som bygger vidare på en tidigare satsning där resultaten tagits tillvara och utvecklats. Projekten utgör en del i en långsiktig utvecklingsstrategi som pärlor på en tråd – pärlbandsprojekt. Denna rapport innehåller fyra exempel på projektägare som har bedrivit flera utvecklingssatsningar över tid och där verksamheten visar tecken på kontinuerlig progression. Vi har utgått från en analysmodell för hållbart utvecklingsarbete som inkluderar aktivt ägarskap, samverkan och ett utvecklingsinriktat lärande. Med detta som grund har vi studerat i vilken mån de fyra exemplen har haft ett lärande över tid, har ökat ambitionsnivån, utvecklat nya samverkansformer, stärkt ägarskapet och bidragit till kunskapsbärare på flera nivåer. Rapporten riktar sig främst till ESF-rådet, projektägare och andra utvecklingsansvariga. Syftet med rapporten är att tydliggöra skillnaden mellan repriser och pärlband. Om fler projektägare avser, och ges möjlighet, att använda projekt som verktyg i en långsiktig utvecklingsstrategi så följer sannolikt fler långsiktiga effekter.
|
|
