| 1. |
- Hornborg, Anne-Christine, et al.
(författare)
-
Inledning: Ritual Studies som ett flervetenskapligt sätt att studera ritualer
- 2010
-
Ingår i: Den rituella människan: flervetenskapliga perspektiv. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789173933667 ; , s. 11-23
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Ritualer förknippas ofta med religiöst liv och därför har mycket av studier i ämnet utförts av teologer eller religionshistoriker. Men även inom etnografi och antropologi har riter och ritualer kommit att få en central plats i forskningen, eftersom de så tydligt visar upp en kultur. Här blottläggs maktstrukturer, centrala symboler visas upp, könsrollsmönster tydliggörs och utbytessystem skapas. Socialantropologen Clifford Geertz har liknat ritualen vid ett fönster, som åskådaren kan kika in i för att lära känna kulturens kärna. Fenomenet att formalisera vardagshandlingar till riter verkar vara universellt och det finns inget samhälle utan dessa. Däremot finns det en otrolig variation mellan kulturer hur riter skall iscensättas. De olika kapitelförfattarna i denna bok visar hur forskare inom olika discipliner har funderat över rituell praktik. Hur används rit och ritual i olika universitetsämnen, hur avgränsar man en rit från andra handlingar, vilka teorier behöver vi och hur kan vi nyttja varandras erfarenheter är några av de frågor som behandlas.
|
|
| 2. |
- Hornborg, Anne-Christine, et al.
(författare)
-
Marknadsföring av natur, hälsa och rituellt helande i det senmoderna Sverige
- 2010
-
Ingår i: Den rituella människan: Flervetenskapliga perspektiv. - 9789173933667 ; , s. 159-169
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Syftet med denna artikel är att undersöka hur plats, natur och hälsa lyfts fram i marknadsföringen av rituellt helande i det senmoderna Sverige. Att ”vara naturlig” har blivit ett framgångsrikt koncept inom nyskapade riter, vilka idag kan säljas och köpas som vilka varor som helst på marknaden.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
-
Den rituella människan : flervetenskapliga perspektiv
- 2010
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Riter och ritual är mångsidiga fenomen vilket gör att studiet av formaliserade handlingar återfinns inom flera ämnesdiscipliner. I Den rituella människan – flervetenskapliga perspektiv visar forskare inom arkeologi, etnologi, psykologi, teatervetenskap, religionshistoria och teologi hur de har funderat över den rituella praktiken. Varför använder människan sig av riter, hur kan rit och ritual studeras, hur avgränsas riten från andra handlingar, vilka teorier används och hur kan olika ämnens infallsvinklar befrukta varandra? Rituella handlingar är, trots sin bundenhet till specifika, kulturella kontexter också universella och ett flervetenskapligt samtal inbjuder i denna antologi en möjlig väg att förstå den mänskliga praktiken i alla dess former.
|
|
| 6. |
- Hornborg, Anne-Christine
(författare)
-
A Landscape of Left-Overs : Changing Conceptions of Place and Environment among Mi'kmaq Indians of Eastern Canada
- 2001
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation seeks to explore historical changes in the lifeworld of the Mi’kmaq Indians of Eastern Canada. The Mi’kmaq culture hero Kluskap here serves as a key persona in discussing issues such as traditions, changing conceptions of land, and human-environmental relations. In order not to depict Mi’kmaq culture as timeless, two important periods in its history are examined. The first study reviews historical evidence of the ontology, epistemology, and ethics – jointly labeled animism – that stem from a premodern Mi’kmaq hunting subsistence. This evidence dates from the period between 1850 and 1930, which is also the period when the Mi’kmaq were gradually being forced to settle in the reserves. The second study situates the culture hero in the modern world of the 1990s, when allusions to Mi’kmaq tradition and to Kluskap played an important role in the struggle against a planned superquarry on Cape Breton. This study discusses the ecocosmology that has been formulated by modern reserve inhabitants and that could be labeled a “sacred ecology”. If the premodern ecocosmologies have been favorably treated by Westerners, the modern Natives’ attempt to create a “sacred ecology” has been received with ambivalence. It has been welcomed by some as an alternative to Western ways of treating nature, which threaten our global survival. But it has also been criticized as a modern construction designed by Natives to gain benefits from Canadian society. In the example of the Mi’kmaq struggle against the superquarry, this critique is discussed, with a focus on how the Mi’kmaq are rebuilding their traditions and environmental relations in interaction with modern society. In this process, environmental groups, pan-Indianism, and education play an important role, but so does reserve life. By anchoring their engagement in reserve life the Mi’kmaq traditionalists have to a large extent been able to confront both external and internal doubts about their authenticity.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hornborg, Anne-Christine
(författare)
-
Arbetslösa erbjuds kosmisk energi
- 2009
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Artikel diskutera regeringens tremiljarderssatsning på jobbcoachning och kvalifikationerna för tjänsterna
|
|
| 10. |
- Hornborg, Anne-Christine
(författare)
-
Are We All Spiritual?
- 2011
-
Ingår i: Journal for the Study of Spirituality. - 2044-0243. ; 1:2, s. 249-268
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- 'I’m spiritual – not religious' has become a key expression of a new form of globalized religion focussing on a specific notion of spirituality, signifying a universal human essence, located deep inside each individual as a potential for wellbeing and personal transformation. The message is: Spirituality unites us into a single humanity, while religion, with its dogma and rituals, separates us. This new concept of spirituality works mostly in symbiosis with neoliberal ideas about the market, where neo-spiritual therapists and coaches offer to assist individuals in finding and developing their spirituality or 'inner potential'. In this article, I suggest that this contemporary view of spirituality is produced within a particular social context, and is thus not self-evidently adopted in other contexts. To illustrate this, I draw on my experience of fieldwork in Canadian Mi’kmaq reserves and examples of contemporary spirituality, mainly from Sweden; and consider whether Mi'kmaq notions of spirituality are congruent with those of the 'new spirituality'.
|
|
