SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Hovland Anders) ;conttype:(popularscientific)"

Sökning: WFRF:(Hovland Anders) > Populärvet., debatt m.m.

  • Resultat 1-2 av 2
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Martinsen, Egil, et al. (författare)
  • Fysisk aktivitet vid depression
  • 2015
  • Ingår i: FYSS 2015. - Stockholm : Yrkesföreningen för fysisk aktivitet. ; , s. 1-12
  • Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Fysisk aktivitet kan förebygga insjuknande och återsjuknande i depression.Enbart fysisk träning har klart vetenskapligt stöd när det gäller behandling vid lindrig och måttlig depression.Fysisk träning som tillägg till sedvanlig behandling i form av samtal och mediciner ger en förstärkt effekt.Fysisk aktivitet har utöver effekt på depression också en gynnsam effekt på vanliga komorbida tillstånd, som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.Personer med depression bör rekommenderas fysisk aktivitet som tillägg till samtalsterapi och läkemedel.
  •  
2.
  • Taube, Jill, et al. (författare)
  • Levnadsvanor bör integreras i de nya riktlinjerna
  • 2017
  • Ingår i: Dagens medicin. - : Bonnier.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • ”Levnadsvanor bör integreras i de nya riktlinjerna”Vi är kritiska till att Socialstyrelsens olika riktlinjer tillåts krocka med varandra, skriver sju debattörer. Publicerad: 2017-03-23 07:00 Skriven av: Jill Taube, Ingibjörg H Jonsdottir, Bengt Kjellman, Anders Hovland, Carl Johan Sundberg, Eva Andersson och Egil W MartinsenDetta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna. Fysisk aktivitet som prevention och behandling har varit en naturlig del av hälso- och sjuk­vården sedan början av 2000-talet. År 2011 breddade Socialstyrelsen detta med riktlinjer för sjukdoms­förebyggande metoder där tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet inbegreps. Personer med psykisk ohälsa har här prioriterats av flera skäl, då man löper en stor risk för kroppslig ohälsa och förkortat liv.Nu uppdaterar Social­styrelsen riktlinjer om behandling av depression och ångest och uppmärksammar samsjuklighet som hjärt-kärlsjukdom och diabetes, men nämner inte levnadsvanor som en nödvändig del i omhändertagandet, vilket är olyckligt.Betydelsen av råd om fysisk aktivitet som en del av behandlingen av patienter med depression, framkommer tydligt i andra länder såsom Storbritannien med expertmyndigheten Nice. Här ses fysisk aktivitet som en viktig bas, oberoende av övrig behandling.“Här ses fysisk aktivitet som en viktig bas, oberoende av övrig behandling.”Riktlinjer från 2010 gav stöd för fysisk aktivitet som behandling av mild till måttlig depression. I de nya riktlinjerna som publicerades i december 2016, är detta i stort sett borta.Vi menar att det är kontra­produktivt att Social­styrelsen inom ramen för ett riktlinjearbete inte ser till övrigt arbete inom myndigheten.Socialstyrelsens föreslagna riktlinjer krockar med vad vi har redovisat i den helt nyligen upp­daterade versionen av Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, Fyss, avseende behandling av depression. I vårt arbete har ett stort antal vetenskapliga artiklar och meta-analyser granskats. I Social­styrelsens underlag redovisas endast sex vetenskapliga referenser.Vi är inte heller ensamma om att rikta kritik mot de nya rikt­linjerna. Skarp kritik framfördes också av tre sakkunniga inom psykoterapiområdet som själva varit en del av riktlinjearbetet. Där beskriver man en icke-transparent arbetsorganisation som i mycket hög grad har präglats av partiskhet till förmån för vissa insatser. Personer med kunskap om annat än KBT och läke­medels­behand­ling var i extrem minoritet, vilket påverkade omröstnings­förfarandet. Vi saknar insikt om hur denna process gått till, men blir oroade över den kritik som framförts.Sammanfattningsvis är vi kritiska till att Socialstyrelsens olika riktlinjer tillåts krocka med varandra. Socialstyrelsen bör ta ett större grepp och även integrera råd om levnadsvanor i de föreslagna nya riktlinjerna, gärna i samråd med andra myndigheter. Vi ifrågasätter också prioriteringsgruppens slutsats av evidensen för fysisk aktivitet som behandlingsalternativ för mild till måttlig depression.Vi har framfört dessa syn­punkter direkt till Social­styrelsen, i ett detaljerat remissvar. Vi hoppas att vårt inlägg ska upp­fattas som ett sätt att fortsätta den konstruktiva dialog vi redan har med myndigheten och därmed sakfrågan framåt. Jill Taube, specialistläkare i psykiatri, Ingibjörg H Jonsdottir, professor, institutionen för kost och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet, Bengt Kjellman, docent, specialist­läkare i psykiatri, Karolinska institutet och Akademiska sjukhuset i Uppsala, Anders Hovland, försteamanuens, psykolog, Solli distriktspsykiatriske senter och institutionen for klinisk psykologi, Universitetet i Bergen, Carl Johan Sundberg, professor, läkare, institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska institutet, Stockholm, Eva Andersson, docent, läkare, idrottslärare, Gymnastik- och idrottshögskolan och institutionen för neurovetenskap, Karolinska institutet, Stockholm, Egil W Martinsen, professor, specialistläkare i psykiatri, Universitetssjukhuset i Oslo. https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2017/03/23/levnadsvanor-bor-integreras-i-de-nya-riktlinjerna/ 
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-2 av 2

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy