| 1. |
- Isacson, Maths, Professor em. 1948-, et al.
(författare)
-
Folkareboken : En tidsresa genom Avesta, By, Folkärna, Grytnäs
- 2019. - 1
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I bokens inledning förklaras vad Folkare betyder och bygden sätts in i ett historiskt sammanhang med övriga Dalarna. Därefter följer en omfattande tidsresa från äldsta stenålder över järnåldern och medeltiden, med den viktiga bergshanteringen, och in i de senaste århundradenas utveckling inom jordbruk och industri. Även 1900-talets stadsomvandlingar i Avesta behandlas fram till idag och folkrörelser och folkbildning i bygden får en bred belysning med frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och idrottsrörelsen och skapandet av folkskolan. Det rika kulturlivet presenteras och läsaren kan ta del av ett stort antal personporträtt. Även det för många okända fäbodbruket i Folkare lyfts fram och jakt och fångst i äldre tider belyses. Mycket mera står att finna, men det får den intresserade upptäcka själv vid läsning av den innehållsrika boken.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Isacson, Maths, Professor em. 1948-, et al.
(författare)
-
Arbete & gemenskap : vardagsbilder från Uppsala 1985-1994
- 2020
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Under 1980-talet och början av 1990-talet gjorde jag ett drygt sjuttiotal uppdrag för tidningen Uppsala-Demokraten. Jag fotograferade med Nikon FE och Nikon F3, två kameror jag trivdes bra med och som var otroligt pålitliga. I kameraväskan fanns dessutom ett flertal objektiv, en stor Metz-blixt, mängder av Tri-X-filmer samt ett flertal batterier. Bara till en kameramotor behövdes åtta sådana. Väskan var tung att bära på, den slet på rygg och axlar. Uppdragen var alltid att skildra människor, såväl på arbetsplatser som i folkparker och på andra offentliga platser. Jag hade stor frihet att fotografera på mitt eget sätt och att närma mig människor efter egen förmåga. Det var sällan några var negativa till att bli fotograferade. När uppdragen skulle publiceras hade jag ett rikt material att utgå ifrån, och idag, nästan fyrtio år senare, ligger det till grund för denna bok.Många av bilderna har aldrig tidigare visats. Ett fotografi är knutet till en bestämd tid och verklighet samtidigt som det är tidlöst och kan ses om och om igen, när som helst. Som betraktare fyller vi bilden med innehåll, känslor och betydelser, såsom jag fyller bilderna i min fotobokssamling. Med hjälp av det skrivna ordet kan man sedan förankra det avfotograferade i tid och miljö och fördjupa dess sammanhang. Det har Maths Isacson, professor emeritus i ekonomisk historia, och Bo Larsson, förutvarande antikvarie på Upplandsmuseet, numera på Stadsmuseet i Stockholm, gjort. Jag tror att deras ord och mina bilder tillsammans kan öka förståelsen för människors liv och vardag i ett Uppsala som visserligen ligger nära i tiden, men som ändå är förgånget.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Isacson, Maths, Professor em. 1948-
(författare)
-
Vad gör en fackförening? : Den dagliga kampen för jobben 1975-2000 utifrån en klubbordförandes dagböcker
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under tjugo år som ordförande för verkstadsklubben på Hedemora Verkstäder noterade Sune Björkqvist i sina dagböcker alla ärenden som han och klubbstyrelsen dagligen tog sig an. När Sunes noteringar börjar hade MBL, Las och övriga arbetsrättslagar nyligen klubbats av riksdagen. Lagarna förstärkte fackföreningarnas möjligheter att agera för att trygga medlemmarnas jobb. Åren då Sune Björkqvist skrev i sina dagböcker var också en period i Sverige och övriga västvärlden då otaliga fabriker, verkstäder och gruvor stängdes eller fick nya ägare som skar ner och investerade inya metoder. Hedemora Verkstäder gick från mångsyssleri till ett specialiserat företag när ägaren Nordstjernan AB, en av landets största industrikoncerner, bytte inriktning på grund av ekonomiska svårigheter. Utifrån Sunes dagliga noteringar i tummade kollegieblock skildras i Vad gör en fackförening? hans och klubbstyrelsens dagliga kamp för jobben och det omfattande stöd han gav till medlemmar med problem av olika slag. Han hade återkommande möten med chefer, ägare, kunder, riksdagsmän, ministrar, lokala myndigheter, klubbstyrelsen, andra fackföreningar, Metall, banker samt medlemmar och deras familjer. Det innebar långa arbetsdagar med förhandlingar, resor och medial uppmärksamhet.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
