| 1. |
|
|
| 2. |
- DICKINSON, JOANNA, et al.
(författare)
-
Hållbar transportplanering? : Jämförande studie av policy och planering i storstadsregionerna Stockholm, Vancouver och Hamburg
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport utgör en fallstudie med jämförelse av policy och planering för hållbara transporter i storstadsregionerna Vancouver, Hamburg och Stockholm. Dessa tre storstadsregioner är internationellt omtalade för sina respektive målsättningar för hållbara transporter och en hållbar stads- och regional utveckling.Studien är att betrakta som ett nedslag i respektive storstadsregions planeringskontext, och belyser viktiga aspekter i policy och planering för hållbara transporter. Slutsatser dras om vad och hur Stockholmsregionen kan lära av de båda övriga studerade storstadsregionernas planering för hållbara transporter.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Lignell, Sanna, et al.
(författare)
-
Polybrominated diphenylethers (PBDE) and hexabromocyclododecane (HBCD) in paired samples of blood serum and breast milk – a correlation study
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna studie analyserades de bromerade flamskyddsmedlen PBDE och HBCD i parade prover av blodserum och modersmjölk från 30 förstföderskor i Uppsala. Proverna samlades in ca 3 veckor efter förlossningen, och syftet var att undersöka korrelationer mellan blodserum- och modersmjölkshalter för att utvärdera om halter av PBDE/HBCD i modersmjölk är en bra indikator på mammans kroppsbelastning och möjligtvis också på barnets exponering under fosterperioden.PBDE (kongenerna BDE-28, -47, -66, -99, -100, -138, -153, -154, -183, -209) och HBCD analyserades med en metod baserad på gaskromatografisk separation och lågupplösande masspektrometisk detektion (ECNI-SIM). Halter under metodens kvantifieringsgräns (LOQ) användes i de statistiska analyserna eftersom de, trots större osäkerhet, ger värdefull information om spridningen i halter. I blodserum var medianhalten av BDE-209 högst (0,90 ng/g fett), följt av BDE-153 (0,72 ng/g fett) och BDE-47 (0,36 ng/g fett). I modersmjölk uppmättes de högsta halterna för BDE-153 (0,45 ng/g fett), följt av BDE-47 (0,46 ng/g fett), HBCD (0,22 ng/g fett) och BDE-100 (0,13 ng/g fett). Summan av de tio analyserade PBDE-kongenerna var ungefär dubbelt så hög i blodserum (median 2,8 ng/g fett) som i modersmjölk (median 1,5 ng/g fett).För BDE-66, BDE-99, BDE-138 och HBCD kunde inga korrelationer mellan blod- och mjölkhalter utvärderas eftersom halterna låg under LOQ i de flesta proverna. För övriga kongener var samtliga korrelationer signifikanta (p<0,05). Korrelationskoefficienterna (Pearson) för de tri- till hexabromerade kongenerna (BDE-28, -47, -100, -153) varierade mellan 0,83 och 0,98. Korrelationerna för de hexa-, hepta- och deka-brominerade kongenerna BDE-154, -183 och -209 var svagare (0,38-0,66). De svagare korrelationerna för vissa kongener beror åtminstone delvis på större osäkerhet i analysresultaten (låga halter och många prover med halter under LOQ i blodserum och/eller modermjölk).Generellt minskade fördelningen av PBDE till modersmjölk med ökande bromeringsgrad. Mediankvoten mellan serum och mjölk varierade från 0,83 (BDE-47) till 17 (BDE-209). BDE-209 överförs i mycket liten utsträckning till mjölk.Sammanfattningsvis var korrelationerna mellan PBDE-halter i serum och modersmjölk signifikanta för samtliga analyserade kongener och starka för de tri- till hexabromerade kongenerna. Modersmjölks-halter av PBDE kan alltså användas som mått på mammans kroppsbelastning och sannolikt också på exponeringen av barnet under fosterperioden. Skillnaderna i absoluta nivåer i serum och modersmjölk kan vara viktiga att ta hänsyn till vid exponeringsbedömningar.
|
|
| 5. |
- Ålander, Johan, et al.
(författare)
-
Tidstrender av tungmetalleroch organiska klorerademiljöföroreningar i baslivsmede
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett av Riksdagens 16 miljömål är ”giftfri miljö”. Mået innebä bland annat att kemiskaämnen i miljön inte hotar eller påverkar människors hälsa och ekosystemen. Konsumenternautsätts dock fortfarande för vissa föroreningar på en nivå som kan misstänkasleda till hälsoproblem. Livsmedel är ofta en viktig exponeringsväg för många av dessamiljöföroreningar.Livsmedelsverket har nu undersökt hur halterna av vissa miljöföroreningar har förändratsöver tiden i baslivsmedel (vete- och rågmjöl, vetekli) och livsmedelsproducerandedjur (nötkreatur, svin, lamm, odlad fisk, mjölk och ägg). Undersökningen har använtdata från Livsmedelsverkets livsmedelskontroll mellan 1976 och 2010. De ämnen somanalyserades var tungmetallerna kadmium, bly och kvicksilver och de svårnedbrytbaraklorerade organiska föreningarna α-hexaklorcyklohexan (α-HCH), polykloreradebifenyler (PCB), hexaklorbensen (HCB) och DDT-föreningen p,p'-DDE, även kalladePOP (persistent organic pollutants).Sammantaget visar resultaten att de riskreducerande åtgärder som hittills har vidtagitsmot kadmium- och kvicksilverförorening inte har haft någon markant effekt på halternai svenska livsmedel. För bly, HCH, PCB, HCB och DDT har dock åtgärderna i de flestafall haft positiv effekt på halterna.Kadmium.Halterna har mycket långsamt sjunkit i vete- och rågmjöl (halveringstid 80-120 år). I njure från nötkreatur, lamm och ren har halterna inte ändrats under denstuderade tidsperioden. I vetekli och svinnjure tycks kadmiumhalterna långsamt öka (fördubblingstid84 respektive 26 år). Resultaten för vetekli är dock osäkra på grund av relativtfå prover i undersökningen. Generellt sett är halterna högre i Skåne och Blekinge än iövriga delar av landet. Halterna i ren är klart högre i Västerbotten än i Jämtland och Norrbotten.De mycket långsamma förändringarna kan till viss del bero på ändrade produktionsmetoderi jordbruket, nya bearbetningsmetoder, samt ändrad foderproduktion.Bly.De riskreducerande åtgärderna har haft positiv effekt på halterna i de undersöktaproverna, med undantag för ren– där syns ingen trend. I mjölprodukterna halveradeshalterna vart 13-16 år, medan halterna i njure från nötkreatur och lamm minskadesnabbare (halveringstid 7-9 år).Kvicksilver.I odlad regnbåge var halterna oförändrade under åren 2001-2010.POP.Halterna av ämnena sjunker över tiden (halveras på 3,5-16 år). HCB i ren ochnötkreatur är dock ett undantag. I ren ökade halterna 2000 2010 med en fördubblingstidpå 10 år och i nötkreatur med en fördubblingstid på 17 år. Nötkreatur och mjölk frånSkåne och Blekinge har, generellt sett, högre halter av PCB och p,p´-DDE än i övrigalandet.
|
|
