| 1. |
|
|
| 2. |
- Bernitt Cartemo, Petty, 1984, et al.
(författare)
-
Building a generic voxel phantom ofIRINA for Monte Carlo simulations
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The human phantom IRINA, which is widely used for whole body counting calibrations, has been modelled using MATLAB. This document summa-rizes and explains the procedure that was applied for building voxel ver-sions of IRINA in standing position. All 6 sizes in standing positions were successfully modelled with the help of MATLAB and the files are ready to use for any MC simulation. The MC code GATE was used to verify the geometry of the IRINA phantom by comparing the placement of source tubes and scatterers in the Monte Carlo model to the original IRINA docu-mentation. The methodology can easily be used for building voxel phan-toms of IRINA in sitting and bending position, as well as any other geome-try that may be needed.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bosch-Sijtsema, Petra, 1971, et al.
(författare)
-
Hinder och drivkrafter for BIM i medelstora entreprenadföretag
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under senare år har det inom samhällsbyggnadssektorn förts en diskussion om att BIM (byggnadsinformationsmodellering) kan utveckla och effektivisera sektorn, genom att t ex. beställare börjar ställa krav på BIM som en del av projektleveransen. Idag använder de större entreprenadföretagen BIM i varierande omfattning under byggprocessen, men hur BIM- användningen ser ut bland medelstora entreprenadföretag är mindre känt. Mot denna bakgrund är syftet med projektet att undersöka vilka hinder och drivkrafter för BIM-användningen som medelstora entreprenadföretag upplever, samt förekomst och omfattning av BIM-användningen i dessa företag. Projektets övergripande mål är att visa på hur upplevda hinder för BIM- användningen kan överbryggas för öka företagens beredskap inför framtida beställarkrav på BIM. Data har samlats in via djupintervjuer och två enkätstudier för att bl a kartlägga omfattningen av BIM-användningen. Genom enkätstudierna har det var möjligt att få en tydlig bild av vad BIM används till, samt rangordningen på de upplevda hindren och drivkrafterna. Första enkätstudien, ”företagsenkäten”, riktades mot företagens ledning. Av de 32 företag som besvarade enkäten uppger 57 procent att de har varit involverade i något projekt där BIM/3D- modeller har använts i något skede. Det absolut vanligaste användningsområdet är visualisering och kollisionskontroller. Det största upplevda hindret var avsaknaden av beställarkrav på BIM, samt att samarbetspartners inte använder BIM. Bland de företag som hade erfarenhet av BIM upplevdes höga investeringar i hård- och mjukvara som det största hindret. Den klart starkaste drivkraften för att använda BIM är att företagen upplever att de kan hänga med i den tekniska utvecklingen, medan man inte lika starkt upplevde att BIM är en strategiskt viktig fråga. Den andra enkätstudien riktades mot företagens tjänstemän och besvarades av 194 personer. Av dessa hade 35 procent medverkat i projekt där BIM användes i något skede, 35 procent kände till BIM men hade inte medverkat i något projekt där BIM hade använts, medan 30 procent uppgav att de inte hade någon kännedom om BIM. Användningen av BIM för visualisering upplevdes som den främsta nyttan och var även det vanligaste användningsområdet. I likhet med företagsledningen ansåg tjänstemännen att BIM hjälpte företaget att hänga med i den tekniska utvecklingen, samt att BIM kan ge företaget en ökad konkurrenskraft. Avsaknaden av beställarkrav på BIM och höga investeringar i hård- och mjukvara upplevdes som de största hindren. Den omedelbara slutsatsen är att de största upplevda hindren ligger utanför de medelstora entreprenadföretagens kontroll och diskussionen om kommande beställarkrav på BIM har inte satt något större avtryck i företagens verksamhet. Vidare är det värt att notera att 30 procent av respondenterna i enkäten till tjänstemän uppger att de inte har någon kännedom om BIM. Men det finns starka skäl att anta att kännedomen om BIM kommer att öka i och med BIM ingår i utbildningen av ingenjörer på landets högskolor och universitet. Vidare är respondenterna väl medvetna om att det krävs förändring och utveckling av arbetssätt, upphandlingsformer, samt samarbetsformer med partners för att bättre utnyttja möjligheterna med BIM. Men detta är lite motsägelsefullt eftersom man samtidigt håller med i påståendet: ”Jag använder gärna BIM mer om det anpassas till vårt arbetssätt”. En annan slutsats är att icke-användarföretagen väntar på att någon annan skall kräva att de använder BIM, medan företagen som har använt BIM gör det för att de ser fördelar i sin egen verksamhet. Det är även värt att notera att icke-användarna av BIM i enkäten till tjänstemännen har i grunden en positiv inställning till BIM och dess olika användningsområden. När det gäller aktiviteter som företagen själva kan initiera och i synnerhet de företag som redan är involverade i projekt där BIM används, är att börja göra modellerna mera tillgängliga även i produktionsskedet. Slutligen, vad som både användar- och icke användarföretag skall dra nytta är att utnyttja de kunskaper nyutexaminerade byggnadsingenjörer har om BIM. Dessa nyutbildade byggnadsingenjörer kan få både formella och informella roller som BIM-facilitatorer.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- DICKINSON, JOANNA, et al.
(författare)
-
Hållbar transportplanering? : Jämförande studie av policy och planering i storstadsregionerna Stockholm, Vancouver och Hamburg
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport utgör en fallstudie med jämförelse av policy och planering för hållbara transporter i storstadsregionerna Vancouver, Hamburg och Stockholm. Dessa tre storstadsregioner är internationellt omtalade för sina respektive målsättningar för hållbara transporter och en hållbar stads- och regional utveckling.Studien är att betrakta som ett nedslag i respektive storstadsregions planeringskontext, och belyser viktiga aspekter i policy och planering för hållbara transporter. Slutsatser dras om vad och hur Stockholmsregionen kan lära av de båda övriga studerade storstadsregionernas planering för hållbara transporter.
|
|
| 7. |
- Eriksson, Helena, 1978-, et al.
(författare)
-
Strategier för höjd utbildningsnivå : Slutrapport från en studie i Falkenbergs kommun
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien är att undersöka och förstå den bristande utbildningsbenägenheten i Falkenbergs kommun utifrån de ungas perspektiv. Studiens frågeställningar är:– Hur definierar unga ett ”framgångsrikt” liv och vilka vägar har de för att nå dit?– Vad har unga för attityd till högre utbildning?– Vilken betydelse har omgivningen (hem, skola, arbetsmarknad) för de ungas utbildnings- och framtidsval?För att fånga studiens syfte så allsidigt som möjlig valdes ett upplägg med fyra delstudier där ett flertal olika aktörer fick möjlighet komma till tals, så som unga, skolpersonal, arbetsförmedlare och företrädare för arbetslivet. Den första delstudien består av en enkätstudie bland unga i tre åldersgrupper; grundskoleelever i årskurs nio, gymnasieelever i avgångsklasserna på tredje året och 25-åringar. I den andra delstudien fördjupas resultaten från enkätstudierna bland unga genom intervjuer med ett flertal 25-åringar med anknytning till Falkenbergs kommun. Den tredje delstudien består av intervjuer med föräldrar tillsammans med sina barn samt med lärare och studie- och yrkesvägledare. Den fjärde delstudien består av en enkätstudie bland företrädare från det privata och kommunala näringslivet i Falkenbergs kommun samt intervjuer med arbetsförmedlare.Resultatet av studien visar att den dominerande synen på högre utbildning i Falkenberg är att det är ett medel för att få ett arbete, även om det också i viss utsträckning framkommer perspektiv på högre utbildning som något som leder till personlig utveckling och mer kunskap. Det senare perspektivet står främst de unga som studerar eller har studerat på högskola eller universitet för. Den sammantagna bilden som ges av de unga, lärare, studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlare och näringslivet, är att Falkenberg är en kommun där högre utbildning inte värderas så högt och att Falkenberg inte är en kommun där högre utbildning är särskilt betydelsefullt. Högre utbildning ses inte av unga i Falkenberg som så betydelsefullt för att skapa sig vad man själv anser vara ett bra och framgångsrikt liv. De unga värderar främst fritid, vänner och trygghet i form av till exempel arbete med stabil inkomst för ett gott liv. Detta förefaller vara möjligt att uppnå utan högre utbildning för dem som bor i Falkenberg. Särskilt gäller detta för männen, vilka prioriterar att bygga upp ett kontaktnät för att erhålla ett arbete i Falkenberg. Denna strategi är gångbar då den del av näringslivet som inte värderar högre utbildning bland sin personal tenderar att rekrytera män i sitt eget kontaktnät. Kvinnor däremot ser i högre utsträckning vikten av att vidareutbilda sig, men har då svårt att se möjlighet till karriär i Falkenberg.Studien visar, liksom tidigare forskning, att socioekonomiska faktorer och kön påverkar motivation och benägenheten att studera vidare på högskola eller universitet. De unga som har föräldrar som har högre utbildning är mer benägna att själva studera på högskola eller universitet och flickor/kvinnor studerar i högre utsträckning på högskola eller universitet än pojkar/män. Utöver dessa faktorer har anknytning till Falkenberg en betydelse för de ungas motivation och utbildningsval. Har man minst en förälder som är född utanför Falkenberg ökar motivationen att studera vidare. De som är motiverade till högre studier vill i stor utsträckning flytta från Falkenberg och de (25-åringar) som har flyttat från Falkenberg har högre utbildningsnivå än de som bor i Falkenberg.Studien visar att unga som är engagerade i sina studier i grund- och gymnasieskolan ofta också uppger att de är motiverade till högre studier. De sammantagna resultaten synliggör att stödet från vuxna, speciellt föräldrar och lärare, i de ungas studier har avgörande betydelse för deras engagemang i studierna. Föräldrar med högre utbildning stöttar oftare sina barn i deras skolarbete än föräldrar utan sådan utbildning. Om föräldrarna inte har tillräckliga kunskaper för att stötta sina barn blir stödet från vuxna i skolan avgörande för deras studiemotivation. Resultaten visar att flickor inte är lika beroende av stödet i hemmet eftersom de i högre utsträckning än pojkarna svarar att de får stöd av lärare. Det framgår att lärarna känner till att flickorna få mer stöd men upplever en avsaknad av strategier för stötta pojkar att bli mer engagerade i sina studier.Studien visar att en övervägande majoritet av grundskole- och gymnasieeleverna är osäkra på sitt val av framtida utbildning och yrke. Valet att studera på högskola eller universitet görs många gånger redan vid valet av gymnasieprogram, även om det i vissa fall har gjorts senare. Många unga uttrycker en påtaglig avsaknad av stöd från omgivningen, i synnerhet från vuxna i skolan, när det gäller val av yrke och utbildning. Lärarna och studie- och yrkesvägledarna beskriver hur de bör vara aktiva i förhållande till att få eleverna att tänka på framtiden samtidigt som de anser att de ska vara passiva i förhållande till att påverka och styra eleverna, exempelvis till att gå vidare till högre studier. Lärarna uppger att frågor som rör framtidsval berörs utanför ordinarie undervisning eftersom de inte anser att de har stöd i det styrande regelverket för att ta upp frågan om framtiden (inkluderat högre studier) inom ramen för undervisningen. De beskriver att det saknas strategier kring att belysa frågor som rör arbetsliv och högre studier. Samtidigt framhåller studie- och yrkesvägledarna att de saknar strategier för att möta dagens unga som de beskriver som okunniga om arbetsliv och utbildning och därmed allt för omogna för att göra några framtidsval. Sammanfattningsvis åläggs de unga ett stort eget ansvar för sina utbildnings- och framtidsval parallellt med att vuxenvärlden saknar strategier för att öka unga kunskaper om deras framtida möjligheter och abdikerar på grund av sin rädsla för att påverka.
|
|
| 8. |
- Eriksson, Malin, et al.
(författare)
-
Utvärdering av insatser för ensamkommande barn och ungdomar i Umeå 2012-2013 : slutrapport
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna slutrapport redovisas en utvärdering av hur mottagningssystemet och samhällets insatser för ensamkommande barn och ungdomar har utformats och fungerat i Umeå kommun under perioden 2012-2013. Rapporten har utvecklats inom ramen för forskningsprojektet ”Hur fungerar samhällets insatser för ensamkommande flyktingungdomar?” och handlar om flyktingungdomars introduktion och etablering i det svenska samhället.En av slutsatserna är att det saknas en tydlig politisk styrning och vägledning av mottagandet av ensamkommande i Umeå och att aktörerna i hög grad själva har fått tolka sina uppdrag och samordna insatserna. En annan slutsats är att samhällets insatser har bidragit till att stödja, stärka och förbereda ungdomarna på att leva i Sverige och till att socialisera dem till vad som förväntas och krävs för att anpassa sig i det svenska samhället, men det finns stora utmaningar när det gäller ungdomarnas fortsatta integration i samhället.I rapporten presenteras också rekommendationer för hur mottagandet kan utvecklas. Bland annat rekommenderas att de olika aktörernas uppdrag förtydligas och att en mer utvecklad målsättning och vägledning för Umeå kommuns mottagande av ensamkommande arbetas fram. Aktörerna bör också utveckla och pröva nya sätt att främja ungdomarnas integration i samhället som bättre tillvaratar resurser i civilsamhället.Forskningsprojektet har utvecklats och genomförts av en tvärvetenskaplig forskargrupp vid Umeå universitet i samverkan med Umeå kommun och KFUM i Umeå. Projektet har medfinansierats av Europeiska Flyktingfonden.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
