| 1. |
- Pusa, Susanna, 1982-
(författare)
-
Vägen mot implementering av familjecentrerad omvårdnad
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: När människor är inkluderade i varandras liv påverkar en förändring av livssituationen hos en person även de övriga personerna som står den nära. Det innebär att när en person drabbas av ohälsa eller sjukdom påverkas även personens familj. Familjens upplevelse av den situation som uppstår i samband med ohälsa kan dessutom negativt påverka familjemedlemmarnas medvetenhet om familjens tillgängliga styrkor och resurser, vilket i sin tur kan påverka familjers kamp för att återfå och bibehålla hälsa. Traditionellt sett har vården fokuserat på att erbjuda stöd på personnivå, och främst då till patienter. De senaste decennierna har dock en tendens uppmärksammats till ökad förståelse för att hela familjen behöver inkluderas i omvårdnaden. Att anamma ett familjecentrerat förhållningssätt – det vill säga, att se och möta familjen som en enhet och som ett system – har visat sig ha flera fördelar utifrån såväl patient- och familje- som sjuksköterskeperspektiv. Detta har medfört en efterfrågan på forskning om hur familjecentrerad omvårdnad kan läras ut och implementeras i den kliniska hälso- och sjukvården.Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att belysa erfarenheter av stöd från distriktssköterskor/sjuksköterskor till familjer i ordinärt boende, samt att utvärdera implementering av familjecentrerade samtal.Metod: Avhandlingen inkluderar tre studier med kvalitativ design och en studie med mixad-metod design. I delstudie I samlades data in genom tio fokusgruppintervjuer med 36 distriktssköterskor och analyserades sedan med en fenomenologisk hermeneutisk metod. Datainsamlingen för delstudie II bestod av ljudinspelade familjecentrerade samtal med sju familjer, samt sju avslutande brev riktade till familjerna som distriktssköterskorna/sjuksköterskorna skrev efter samtalen med familjerna. Familjesamtalen och breven analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I delstudie III analyserades individuella intervjuer med 21 distriktssköterskor/sjuksköterskor med kvalitativ innehållsanalys. Mixad metod användes i delstudie IV, där kvantitativa data från instrumentet Families’ Importance in Nursing Care – Nurses’ Attitudes (FINC-NA) integrerades med kvalitativa data från individuella intervjuer med 14 distriktssköterskor/sjuksköterskor.Resultat: Resultatet visar att distriktssköterskor/sjuksköterskor strävar efter att stödja familjer (I, IV) och att familjecentrerad omvårdnad i form av familjecentrerade samtal kan vara ett sätt att stöda familjer att dela med sig av sina upplevelser och känslor både inom familjen och med distriktssköterskan/ sjuksköterskan (II, IV). Det upplevda stödet från såväl familjen som distriktssköterskan/sjuksköterskan ansågs värdefullt för att bättre hantera situationen och framtiden (II). Distriktssköterskorna/sjuksköterskorna uppfattade den webbaserade utbildningen i familjecentrerad omvårdnad inklusive familjecentrerade samtal som överlag funktionell och välanpassad (III). Utbildningen med den påföljande implementeringen beskrevs bidra till ett förändrat förhållningssätt hos dem, där de tänkte och arbetade mer inkluderande och stödjande gentemot familjer, även när de inte utförde familjecentrerade samtal enligt den tänkta strukturen (III, IV). Utvärderingen av implementeringen av de familjecentrerade samtalen visade att införandet av familjecentrerade samtal fortgick även om de inte hade implementerats fullt ut som avsett. Acceptans och lämplighet utvärderades överlag positivt, dock framkom personliga, sociala och organisatoriska hinder, vilka påverkade genomförandet, användningen och metodtroheten (IV).Konklusion: Stöd från distriktssköterskor/sjuksköterskor till familjer är en omvårdnadshandling som förutsätter medveten omsorg i ett aktivt möte med familjen, där varje enskild person, men även familjen som enhet, behöver beaktas. Detta stöd för familjers hälsa kan ske genom familjecentrerad omvårdnad. En webbaserad utbildning för distriktssköterskor/sjuksköterskor i familjecentrerad omvårdnad och familjecentrerade samtal utgör ett adekvat steg i processen att implementera detta arbetssätt i den kliniska verksamheten. Sammanfattningsvis bidrar avhandlingen till kunskap om hur stödjande familjecentrerade samtal kan implementeras i klinisk verksamhet och vilka aspekter som kan påverka detta.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Isaksson, Karin, 1984-
(författare)
-
Logistics Service Providers Going Green : A Framework for Developing Green Service Offerings
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Environmental impact has increasingly become a “buzzword” and an important topic. This topic has been integrated into the agenda of many companies worldwide, and this dissertation focuses on the transportation and logistics industry. Environmental concerns have gained increased attention among many logistic service providers (LSPs) due to the environmental impact from their operations, and they have been identified of having a significant role in reducing the environmental burden in the supply chain. An environmental approach of the LSPs' business has also been identified as a way to achieve competitive advantage and provide market opportunities where the development and marketing of new products and services associated with green issues are suggested as important aspects for future growth. However, considering the scarcity of research regarding this topic, a study that reveals potential aspects in the development of green service offerings can bridge the knowledge gap and provide opportunities for further research within this field. The purpose of this dissertation is therefore to develop and explain a framework for LSPs’ development of green service offerings. The purpose is addressed by first investigating LSPs' service development from a general perspective in order to, in a second stage, reach a better understanding of the implications when integrating green aspects in LSPs' service development efforts.Theoretically, this dissertation departed from service marketing literature or more specifically new service development (NSD) research. This resulted in a conceptual framework including key dimensions and aspects regarding a company’s NSD efforts and activities. From this foundation, the theoretical framework was developed further based on research regarding LSPs' service development and innovation management. Finally the framework was extended with green logistics literature as well as research regarding LSPs' green development and influences on their service offerings.Empirically, this research is mainly based on qualitative data from an in-depth case study on a large LSP active on the Swedish market. In addition, empirical data from a multiple case study and a questionnaire survey conducted for the Licentiate thesis were used in order to enrich the analysis regarding the LSPs' development of green service offerings. The analysis followed a stepwise approach where literature and empirical data were analysed.One of the main results in this dissertation is the framework for LSPs' new service development, consisting of five dimensions: NSD culture, NSD strategy, NSD process focus, IT use and expertise and NSD knowledge and skills. The NSD framework presents a holistic view of the LSPs’ NSD efforts by revealing different dimensions, their roles and relations to each other as well as the pre-requisites to take into consideration in the development of new services. Thus, the different NSD dimensions should not solely be viewed as isolated dimensions; instead, there is a need for LSPs to have a holistic view and understanding of the NSD activities’ reciprocity.Another main result concerns the adaption of the NSD framework to green service development. The results reveal some pre-requisites relevant for LSPs to consider in their efforts to develop green service offerings and are summarised in the following main dimensions:Creating green awareness in the NSD culture – encourage participation regarding green initiatives within the organisation, defining a “common picture” in order to facilitate collaboration efforts and knowledge exchange concerning green expertise. The support from top management was also identified of having an influencing impact. Defining the strategic approach of green service offerings – integrate a green concern in the overall business strategy and to define the strategic role and incentives for developing green service offerings. The results also suggest LSPs to adapt green NSD efforts to different business contexts and market possibilities to match existing resources and skills with customers’ green requirements, and to perform a segmentation of customers’ environmental work and ambitions to increase the understanding of customers’ green attitudes and requirements.Create processes and routines to facilitate spreading of green knowledge – highlights the relevance of a process focus for spreading green knowledge both from an external and internal perspective. It involves e.g. adoption of certifications, procedures for environmental calculations and documentation as well as routines to spread and integrate green knowledge among employees as well as identification of customers’ green requirements.Improve green internal knowledge and build green collaborations – provide training and education to increase the level of green awareness and knowledge among employees as well as customers and strive for collaboration efforts both internally and externally to utilise each other’s knowledge and resources towards the development of green service offerings.Increase transparency of green information both internally and externally – improve green information transparency to build both internal and external trust and increase possibilities to effectively use other actors’ knowledge and resources to develop environmental improvements in the supply chain. Integration of IT expertise and synchronisations of IT systems to facilitate and support environmental work and development of green service offerings.
|
|
| 4. |
- Isaksson, Rose-Marie, 1964-
(författare)
-
Symptoms, prehospital delay and long-term survival in men vs. women with myocardial infarction : a combined register and qualitative study
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The general aim of this thesis was to study symptoms, prehospital delay and time trends in long-term survival in men and women with myocardial infarction (MI). The study was based on quantitative and qualitative data collections. Study I was based on The Northern Sweden MONICA Myocardial Infarction Registry, 1989-2003, including 5072 men and 1470 women with a confirmed MI. Symptoms and prehospital delay were described and trends over time according to sex and age were studied. Typical pain was present in 86% of the men and 81% of the women and typical symptoms were more common among younger persons than older persons. Up to the age of 65 no gender differences were seen in the prehospital delay. In the oldest age group (65–74 years) time to hospital was longer than among the younger group, especially among women. Study II was based on individual interviews with 20 men with a first confirmed MI, representing the age range 65-80 years, about their experiences during the prehospital phase. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. The interviewed older men described how the symptoms developed from diffuse ill-being, to a cluster of severe symptoms. The men had difficulties to relate to the experienced symptoms, which did not correspond to their expectations about an MI, and about whether they should seek medical care. By using different strategies the participants initially tried to understand, reduce, or treat the symptoms by themselves, with a desire to maintain an ordinary life. As the symptoms evolved to a persistent and alarming chest pain, the men realized the seriousness in the perceived symptoms, that all strategies were inefficacious and they came to the decision to seek medical care. Study III was based on individual interviews with 20 women with a first confirmed MI, representing the age range 65-80 years, about their experiences during the prehospital phase. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. The interviewed older women described how the symptoms were perceived as a stepwise evolvement from intangible and bodily sensations to a more distinct, persistent and finally overwhelming chest pain. The women struggled against the symptoms and used different strategies, by downplaying and neglecting the symptoms in order to maintain control over their ordinary lives and maintain the social responsibilities. As the symptoms evolved to a persistent and overwhelming chest pain the women realized the seriousness in the perceived symptoms, they were not able to struggle against them anymore and they came to the decision to seek medical care. Study IV was based on The Northern Sweden MONICA Myocardial Infarction Registry which was linked to The Swedish National Cause of Death Registry for 6762 men and 1868 women, 25 to 64 years of age, with a first MI during 1985-2006. Also deaths before admission to hospital were included. Follow-up ended on August 30, 2008. Between 1985 and 2006 long-term survival after a first MI increased in both men and women. Over the whole 23-year period women showed a 9 percent higher survival then men. This slight difference was due to lower risk for women to die before reaching hospital, and during the last period similar rates of long time survival were noted in men and women. In conclusion there were no major differences between men and women in symptoms, prehospital delay or long-term survival. However, older patients had fewer typical symptoms and longer prehospital delay, especially among women. The prehospital phase was found to be multifaceted with experiences difficult to interpret in both men and women, with a dynamic development of symptoms, conceptions and expectations while the participants strove to maintain the ordinary and familiar life. The symptoms experienced presented a more heterogeneous and complex picture in both men and women than is usually described in the literature. Women under the age of 65 have a slightly higher age-adjusted long-term survival than men. Over a 23-year period long-term survival has improved similarly in both men and women.
|
|
| 5. |
- Thoresson, Karin
(författare)
-
Att beräkna det goda samhället : Samhällsekonomiska analyser och gränslandet expertis–politik inom transportområdet
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande transportpolitiska målet i Sverige har sedan 1998 varit att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Under perioden fram till 2010 har samhällsekonomiska underlag fått en allt tyngre roll i den formulerade transportpolitiken och den statliga styrningen av den långsiktiga planeringen som ett verktyg för att prioritera mellan investeringar i nya vägar och järnvägslänkar. I studien utforskades den samhällsekonomiska analysens roll i den formulerade transportpolitiken och dess styrning av den regionala infrastrukturplaneringen. Studien utgår ifrån ett konstruktivistiskt angreppssätt och en syn på relationen mellan vetenskap/expertis och politik som samproducerad. Det empiriska material som ligger till grund för analysen består av dokument och intervjutranskriptioner. De dokument som har analyserats är publikationer om den samhällsekonomiska analysmetoden, utgivna av myndigheten Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) och dels olika typer av transportpolitiska dokument. Intervjuerna genomfördes med tretton regionala beslutsfattare och en tjänsteman, vilka varit delaktiga i upprättandet av en regional infrastrukturplan i Västra Götaland. Studien visar att samhällsekonomisk analys är en värderingsmetod med stort inflytande i den formulerade transportpolitiken. Trots att den framställs som ett objektivt sätt att utvärdera den samhällsekonomiska effektiviteten hos väg- och järnvägsobjekt, och i förlängningen deras bidrag till det övergripande målet, utgör metodens grunder till stor del en svart låda i den transportpolitiska diskussionen. Detta gäller även hos de intervjuade beslutsfattarna, men de konstruerar den enskilde politikerns omdöme som den viktigaste grunden för beslut.
|
|
| 6. |
- Valan, Lotha, 1970-
(författare)
-
Barnhälsovårdens förändrade roller och behov av digital utveckling
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Den svenska barnhälsovården är frivillig och kostnadsfri, och de flesta svenska familjer följer programmet. Den är dock inte jämlikt fördelad över landet och kan därför behöva utvecklas med fler digitala element och bli mer familjefokuserad. Många, särskilt kvinnor, beskrivs behöva mycket stöd under övergången till föräldraskap och uppskattar professionell hjälp för att hantera känslomässig och psykosocial stress. Familjefokuserad omvårdnad ligger till grund för omvårdnadspraktiker inom barnhälsovården, vilket innebär att specialistsjuksköterskan skapar vård tillsammans med familjen och tar vara på alla kompetenser på bästa sätt. Att involvera föräldrarna i utvecklingen av barnhälsovården är därmed av yttersta vikt.Syfte: Det övergripande syftet var att utröna hur föräldrar och Barnavårdscentralensspecialistsjuksköterskor (BVC-sjuksköterskor) uppfattar och använder Internet som en källa för hälsokompetens, samt att utvärdera effekten av en digital pilotinterventionutvecklad i samarbete med föräldrar med målet att minska föräldrastress, öka hälsolitteracitet och tillfredsställelse med barnavårdscentralen (BVC).Metoder: Kvalitativa (I, III), mixade (II) och kvantitativa (IV) metoder baserade på intervjudata, gruppdiskussioner och frågeformulär användes i de fyra studierna som syftade till att; I) beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter och åsikter om föräldrars internetanvändning, II) beskriva hälso- och barnutvecklingsrelaterade sökmönster på internet hos föräldrar till friska barn och hur informationen användes i kontakter med barnhälsovården (BHV), III) beskriva föräldrars behov och förväntningar på digitalt stöd i samband med barnhälsovård, och slutligen IV) utvärdera effekten av en digital pilotintervention riktad till föräldrar, avseende föräldrars stress och eHälsolitteracitet. Kvalitativa data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och kvantitativa data med beskrivande och jämförande statistiska metoder.Resultat: Studie I visade att föräldrars internetanvändning påverkade BVC-sjuksköterskors arbete på olika sätt. Internet ansågs underlätta vård, tillgång och tillhandahållande men kunde också komplicera den professionella rollen och prestationen, vilket innebar att de upplevde ett imperativ för en förändrad roll som BVC-sjuksköterskor. I studie II framkom att föräldrar i mycket hög grad sökte på Internet efter hälsorelaterade ämnen, och resultaten belyser också frågan om svårigheterna att bedöma källornas pålitlighet. Studien visade också att Internet kunde stärka föräldrarna med ny kunskap och stödja deras förmåga till egenvård, men att denna kunskap å andra sidan också oroade dem och gjorde dem osäkra i sin föräldraroll. Studie III, som rapporterade om föräldrars behov av och förväntningar på digitalt stöd, visade att de ville bli mer självständiga i sitt föräldraskap men fortfarande behövde stöd och meningsfulla relationer. Viktiga aspekter, förutom förbättrad tillgänglighet som efterfrågades var ökad tillit långsiktiga relationer och stärkt oberoende. Studie IV visade att den digitalasupport-intervention inte gav de effekter på föräldrastress och e-hälsolitteracitet som förväntades, även om tendenser kunde identifieras. Detta ansågs främst bero på en alltför kort genomförandeperiod med alltför få deltagare, då det visades att endast en femtedel av familjerna i interventionsgruppen använde supporten, resten tycktes intebehöva den eller hade kanske ännu inte upptäckt nyttan av den.Slutsats: Den digitala eran utmanar både föräldrar och BVC-sjuksköterskor. Digitalt stöd som utvecklas tillsammans, dvs där BVC-sjuksköterskor och föräldrar i samarbete kommer överens om hur, när och om vilka ämnen denna typ av stöd och kommunikation ska omfatta, kan dock upplevas som meningsfullt. Ett genomförande i större omfattningskulle öka tillgängligheten, samtidigt stärka föräldrarnas egenmakt och leda till mer långsiktiga relationer med andra föräldrar. Implementerat klokt bland fler deltagare och över längre perioder är det möjligt att den digitala supporten också kan ha mer positiva effekter på tillfredsställelse med BHV samt på minskad föräldrastress och ökad eHälsolitteracitet.
|
|
