| 1. |
- Pusa, Susanna, 1982-
(författare)
-
Vägen mot implementering av familjecentrerad omvårdnad
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: När människor är inkluderade i varandras liv påverkar en förändring av livssituationen hos en person även de övriga personerna som står den nära. Det innebär att när en person drabbas av ohälsa eller sjukdom påverkas även personens familj. Familjens upplevelse av den situation som uppstår i samband med ohälsa kan dessutom negativt påverka familjemedlemmarnas medvetenhet om familjens tillgängliga styrkor och resurser, vilket i sin tur kan påverka familjers kamp för att återfå och bibehålla hälsa. Traditionellt sett har vården fokuserat på att erbjuda stöd på personnivå, och främst då till patienter. De senaste decennierna har dock en tendens uppmärksammats till ökad förståelse för att hela familjen behöver inkluderas i omvårdnaden. Att anamma ett familjecentrerat förhållningssätt – det vill säga, att se och möta familjen som en enhet och som ett system – har visat sig ha flera fördelar utifrån såväl patient- och familje- som sjuksköterskeperspektiv. Detta har medfört en efterfrågan på forskning om hur familjecentrerad omvårdnad kan läras ut och implementeras i den kliniska hälso- och sjukvården.Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att belysa erfarenheter av stöd från distriktssköterskor/sjuksköterskor till familjer i ordinärt boende, samt att utvärdera implementering av familjecentrerade samtal.Metod: Avhandlingen inkluderar tre studier med kvalitativ design och en studie med mixad-metod design. I delstudie I samlades data in genom tio fokusgruppintervjuer med 36 distriktssköterskor och analyserades sedan med en fenomenologisk hermeneutisk metod. Datainsamlingen för delstudie II bestod av ljudinspelade familjecentrerade samtal med sju familjer, samt sju avslutande brev riktade till familjerna som distriktssköterskorna/sjuksköterskorna skrev efter samtalen med familjerna. Familjesamtalen och breven analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I delstudie III analyserades individuella intervjuer med 21 distriktssköterskor/sjuksköterskor med kvalitativ innehållsanalys. Mixad metod användes i delstudie IV, där kvantitativa data från instrumentet Families’ Importance in Nursing Care – Nurses’ Attitudes (FINC-NA) integrerades med kvalitativa data från individuella intervjuer med 14 distriktssköterskor/sjuksköterskor.Resultat: Resultatet visar att distriktssköterskor/sjuksköterskor strävar efter att stödja familjer (I, IV) och att familjecentrerad omvårdnad i form av familjecentrerade samtal kan vara ett sätt att stöda familjer att dela med sig av sina upplevelser och känslor både inom familjen och med distriktssköterskan/ sjuksköterskan (II, IV). Det upplevda stödet från såväl familjen som distriktssköterskan/sjuksköterskan ansågs värdefullt för att bättre hantera situationen och framtiden (II). Distriktssköterskorna/sjuksköterskorna uppfattade den webbaserade utbildningen i familjecentrerad omvårdnad inklusive familjecentrerade samtal som överlag funktionell och välanpassad (III). Utbildningen med den påföljande implementeringen beskrevs bidra till ett förändrat förhållningssätt hos dem, där de tänkte och arbetade mer inkluderande och stödjande gentemot familjer, även när de inte utförde familjecentrerade samtal enligt den tänkta strukturen (III, IV). Utvärderingen av implementeringen av de familjecentrerade samtalen visade att införandet av familjecentrerade samtal fortgick även om de inte hade implementerats fullt ut som avsett. Acceptans och lämplighet utvärderades överlag positivt, dock framkom personliga, sociala och organisatoriska hinder, vilka påverkade genomförandet, användningen och metodtroheten (IV).Konklusion: Stöd från distriktssköterskor/sjuksköterskor till familjer är en omvårdnadshandling som förutsätter medveten omsorg i ett aktivt möte med familjen, där varje enskild person, men även familjen som enhet, behöver beaktas. Detta stöd för familjers hälsa kan ske genom familjecentrerad omvårdnad. En webbaserad utbildning för distriktssköterskor/sjuksköterskor i familjecentrerad omvårdnad och familjecentrerade samtal utgör ett adekvat steg i processen att implementera detta arbetssätt i den kliniska verksamheten. Sammanfattningsvis bidrar avhandlingen till kunskap om hur stödjande familjecentrerade samtal kan implementeras i klinisk verksamhet och vilka aspekter som kan påverka detta.
|
|
| 2. |
- Dorell, Åsa, et al.
(författare)
-
Family Health Conversations have positive outcomes on families : A mixed method study
- 2017
-
Ingår i: Open Nursing Journal. - : Bentham Open. - 1874-4346. ; :11, s. 14-25
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: A Family Systems Nursing intervention, “Family Health Conversations” (FamHC) was conducted in order to strengthen the health of families having relatives at residential home for older people. Having a family member living in a residential home affects the entire family and can be hard to handle. Family members require encouraging and open communication support from nurse during and after relocation to a residential home.Objectives: The aims of this study were to evaluate the responses to and effects of the Family Health Conversations in families with a member living at a residential home for older people and to integrate the empirical results with a theoretical assumption upon which the intervention was based.Methods: A mixed method research design was used. The Swedish Health-Related Quality of Life Survey and the Family Hardiness Index were administered before and 6 months after the intervention. Qualitative data was collected by semi-structured interviews with each family 6 months post-intervention. The sample included families of residents, a total of 10 families comprising 22 family members.Result: Main finding was that FamHCs helped family members process their feelings about having a member living at a residential home and made it easier for them to deal with their own situations. FamHCs helped to ease their consciences, improve their emotional well-being, and change their beliefs about their own insufficiency and guilt. Seeing problems from a different perspective facilitated the families’ thinking in a new way.Conclusion: These findings showed that FamHC can be an important type of intervention to improve family functioning and enhance the emotional well-being.
|
|
| 3. |
- Pusa, Susanna, 1982-, et al.
(författare)
-
Evaluation of the Implementation Process of a Family Systems Nursing Approach in Home Health Care : A Mixed-Methods Study
- 2021
-
Ingår i: Journal of Family Nursing. - : Sage Publications. - 1074-8407 .- 1552-549X. ; 27:3, s. 235-249
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To support the incorporation of Family Systems Nursing (FSN) in clinical practice, more understanding is needed about the implementation of FSN in home health practice settings. Thus, the aim of this study was to evaluate nurses' perspectives about the implementation process of Family Systems Nursing Conversations (FSNCs) in home health care. A mixed-methods research design was used, integrating qualitative and quantitative data, and using triangulation as a methodological metaphor. The Quality Implementation Framework (QIF) was applied to guide the implementation process, and Proctor et al.'s taxonomy of implementation outcomes was used to evaluate the process. The findings demonstrated that FSN implementation was in progress. Overall, acceptability and appropriateness of FSNCs were evaluated as positive by home health nurses; however, some obstacles were found relating to feasibility, adoption, and fidelity. These results contribute to an increased understanding of the process and challenges of implementing FSNCs in home health care.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Valan, Lotha, 1970-
(författare)
-
Barnhälsovårdens förändrade roller och behov av digital utveckling
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Den svenska barnhälsovården är frivillig och kostnadsfri, och de flesta svenska familjer följer programmet. Den är dock inte jämlikt fördelad över landet och kan därför behöva utvecklas med fler digitala element och bli mer familjefokuserad. Många, särskilt kvinnor, beskrivs behöva mycket stöd under övergången till föräldraskap och uppskattar professionell hjälp för att hantera känslomässig och psykosocial stress. Familjefokuserad omvårdnad ligger till grund för omvårdnadspraktiker inom barnhälsovården, vilket innebär att specialistsjuksköterskan skapar vård tillsammans med familjen och tar vara på alla kompetenser på bästa sätt. Att involvera föräldrarna i utvecklingen av barnhälsovården är därmed av yttersta vikt.Syfte: Det övergripande syftet var att utröna hur föräldrar och Barnavårdscentralensspecialistsjuksköterskor (BVC-sjuksköterskor) uppfattar och använder Internet som en källa för hälsokompetens, samt att utvärdera effekten av en digital pilotinterventionutvecklad i samarbete med föräldrar med målet att minska föräldrastress, öka hälsolitteracitet och tillfredsställelse med barnavårdscentralen (BVC).Metoder: Kvalitativa (I, III), mixade (II) och kvantitativa (IV) metoder baserade på intervjudata, gruppdiskussioner och frågeformulär användes i de fyra studierna som syftade till att; I) beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter och åsikter om föräldrars internetanvändning, II) beskriva hälso- och barnutvecklingsrelaterade sökmönster på internet hos föräldrar till friska barn och hur informationen användes i kontakter med barnhälsovården (BHV), III) beskriva föräldrars behov och förväntningar på digitalt stöd i samband med barnhälsovård, och slutligen IV) utvärdera effekten av en digital pilotintervention riktad till föräldrar, avseende föräldrars stress och eHälsolitteracitet. Kvalitativa data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och kvantitativa data med beskrivande och jämförande statistiska metoder.Resultat: Studie I visade att föräldrars internetanvändning påverkade BVC-sjuksköterskors arbete på olika sätt. Internet ansågs underlätta vård, tillgång och tillhandahållande men kunde också komplicera den professionella rollen och prestationen, vilket innebar att de upplevde ett imperativ för en förändrad roll som BVC-sjuksköterskor. I studie II framkom att föräldrar i mycket hög grad sökte på Internet efter hälsorelaterade ämnen, och resultaten belyser också frågan om svårigheterna att bedöma källornas pålitlighet. Studien visade också att Internet kunde stärka föräldrarna med ny kunskap och stödja deras förmåga till egenvård, men att denna kunskap å andra sidan också oroade dem och gjorde dem osäkra i sin föräldraroll. Studie III, som rapporterade om föräldrars behov av och förväntningar på digitalt stöd, visade att de ville bli mer självständiga i sitt föräldraskap men fortfarande behövde stöd och meningsfulla relationer. Viktiga aspekter, förutom förbättrad tillgänglighet som efterfrågades var ökad tillit långsiktiga relationer och stärkt oberoende. Studie IV visade att den digitalasupport-intervention inte gav de effekter på föräldrastress och e-hälsolitteracitet som förväntades, även om tendenser kunde identifieras. Detta ansågs främst bero på en alltför kort genomförandeperiod med alltför få deltagare, då det visades att endast en femtedel av familjerna i interventionsgruppen använde supporten, resten tycktes intebehöva den eller hade kanske ännu inte upptäckt nyttan av den.Slutsats: Den digitala eran utmanar både föräldrar och BVC-sjuksköterskor. Digitalt stöd som utvecklas tillsammans, dvs där BVC-sjuksköterskor och föräldrar i samarbete kommer överens om hur, när och om vilka ämnen denna typ av stöd och kommunikation ska omfatta, kan dock upplevas som meningsfullt. Ett genomförande i större omfattningskulle öka tillgängligheten, samtidigt stärka föräldrarnas egenmakt och leda till mer långsiktiga relationer med andra föräldrar. Implementerat klokt bland fler deltagare och över längre perioder är det möjligt att den digitala supporten också kan ha mer positiva effekter på tillfredsställelse med BHV samt på minskad föräldrastress och ökad eHälsolitteracitet.
|
|
| 6. |
- Öster, Inger, et al.
(författare)
-
Art therapy during radiotherapy : A five-year follow-up study with women diagnosed with breast cancer
- 2014
-
Ingår i: The arts in psychotherapy. - : Elsevier BV. - 0197-4556 .- 1873-5878. ; 41:1, s. 36-40
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Follow-up studies on art therapy are lacking. In a randomised art therapy intervention study from 2001 to 2004 with women with breast cancer, results showed that patients benefitted from participating in art therapy for up to four months after the intervention. The aim of this study was to describe the coping resources and quality of life amongst women treated for breast cancer five to seven years after participating in individual art therapy during radiotherapy as compared to a control group. In 2009, thirty-seven women, 18 from the intervention group and 19 from the control group, answered questionnaires about their coping resources and quality of life. The results showed no significant difference between the groups regarding their coping resources or quality of life, except for an unexpected significantly lower score in the domain ’Social relations’ in the study group as compared to baseline, at the time of the follow up. However, our study from 2001 to 2004 supports various positive effects of art therapy within six months of participation as compared to a control group. Consequently, attending art therapy during the treatment period for breast cancer can be of great importance to support health, coping and quality of life in a short-term perspective. © 2013 Elsevier Ltd.
|
|
