| 1. |
- Ivarsson Westerberg, Anders, 1966-
(författare)
-
Papperspolisen : den ökande administrationen i moderna organisationer
- 2004
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen handlar om den ökande administrationen i moderna organisationer. Det är ett fenomen som uppmärksammats inom flera områden på senare tid, bl.a. inom skolan, sjukvården och polisen. De flesta menar att administration är något negativt, men att en viss del måste finnas för att organisationer skall fungera. Det är ett nödvändigt ont, men samtidigt ett slags smörjmedel i organisationers maskineri. Ofta anses att en ökande administration leder till ineffektivitet, och att det administrativa arbetet skall minimeras för att produktionen inte skall störas. Inom den tidiga forskningen om organisationer var administration ett huvudbegrepp. I själva verket benämndes forskningsområdet för ”den administrativa vetenskapen”, och forskarna sökte teoretiska definitioner och förklaringar till administrativ förändring och tillväxt. Men trots detta har frågan försvunnit från den moderna organisationsforskningens agenda. Idag används nästan inte administration som teoretiskt begrepp och sällan som huvudbegrepp i organisationsstudier. Det saknas modern forskning om administration och det finns inte heller någon enhetlig definition av begreppet. Avhandlingens forskningsfråga handlar om vilka drivkrafter som finns till den administrativa förändringen. En allmän iakttagelse är att administrationen ökar, men utan att det finns några systematiska studier om denna ökning förutom ett antal spridda mätningar där man definierat begreppet på olika sätt och använt olika metoder. Mot bakgrund av detta lyder avhandlingens forskningsfråga: Varför ökar administrationen i moderna organisationer? Den empiriska studien är en genomgång av polisens administrativa arbete mellan 1965-2003. Anledningen till att starpunkten är 1965 är att det är då som polisen förstatligas och blir en enhetlig organisation. Sammanfattningsvis visar genomgången av den administrativa förändringen i polisen att det skett en administrativ tillväxt. Det förekommer ett ökande antal arbetsuppgifter, ett ökat antal anställda som arbetar med administration och fler organisatoriska enheter för administrativa funktioner. Sammanfattningsvis har det administrativa arbetet blivit allt mer komplext inom alla områden, följt den allmänna förvaltningspolitiska utvecklingen, omfördelats mellan personalgrupper i organisationen och i allt större utsträckning handlar om att legitimera verksamheten. Sammantaget finns det fog för att påstå att det skett en administrativ tillväxt inom polisen sedan förstatligandet. Denna tillväxt har skett på alla nivåer i organisationen, vilket innebär att administrativa arbetsuppgifter ökat för såväl poliser som civilanställda. Förklaringarna till denna tillväxt beror på att det finns en ökad kapacitet att administrera, ökade krav på att administrera och att det finns en administrationsideologi kring moderna organisationer.
|
|
| 2. |
- Sandén, Johan
(författare)
-
Närbyråkrater och digitaliseringar : Hur lärares arbete formas av tidsstrukturer
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation contributes to street-level and public administration research by showing how digitalisations bring temporal structures for street-level bureaucrats, and what consequences that has. It analyses what digitalisation(s) means, and what consequences it has in public sector street-level work. ‘Digitalisation’ is seen as a solution that aims to resolve various problems in the Swedish public administration. This is especially prominent in the Swedish school system, which therefore serves as the empirical context of the study. Despite the hope for digitalisation to solve problems, the term is unspecific in general public policy, the Swedish school context and in public administration research. To address that uncertainty, this dissertation lets teachers define what digitalisation means. From using this approach, four dimensions has emerged: social media use; Learning Management Systems (LMS, tools for administration, documentation and communication); digital teaching practices (one-on-one, learning programs, remote teaching and digital teaching materials) and digitalisation as management tools at organisational and political level. The empirical analysis shows how these different types of digitalisations impact teachers work in various respects. In street-level research on digitalisation, it is acknowledged that digitalisation shape work in various ways. However, few studies deal with digitalisations’ temporal aspects. Time is generally regarded as a fixed and objective phenomenon in the stream of research that address temporality in street-level work. It is remarkable how little attention temporal aspects have received, despite calls within the broader paradigm of public administration research to consider time to a greater extent. A theory of social acceleration is used to analyse digitalisations from a temporal perspective. A benefit from using such a perspective is that the subjective experience of time is acknowledged. The theoretical analysis shows how digitalisations bring both accelerating and decelerating mechanisms that are connected with processes of alienation and coping for street-level bureaucrats. The border between alienation and coping is however quite blurred and together with an intertwined web of temporal structures, this creates a dissociated situation for street-level bureaucrats.
|
|
