| 1. |
|
|
| 2. |
- Apelgren, Britt Marie, 1956, et al.
(författare)
-
Introduction: Language Matters in Higher Education
- 2022
-
Ingår i: Language matters in Higher Education Contexts: Policy and Practice. - Leiden, The Netherlands : Brill. - 2542-8721. - 9789004507920 ; , s. 1-15
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The introductory chapter is designed to set the scene for the different contributing chapters in the book Language Matters in Higher Education Contexts – Policy and Practice. Two overarching themes, ‘internationalisation’ and ‘societal responsibility,’ are identified in relation to language matters in higher education. These themes are both intertwined and nestled together, which sometimes causes significant tensions or fluxing borders. Within these chapters, researchers from different higher education institutions in several European countries bring up emerging and current language issues relating to the ever-increasing urge for universities to be and become international.
|
|
| 3. |
- Apelgren, Britt Marie, 1956, et al.
(författare)
-
Language Matters in Higher Education Contexts: Policy and Practice
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This book highlights that language matters permeate all areas of higher education and that language matters for everyone involved in academic institutions: in policy, in teaching and learning, in administration, in research and in leadership. The chapters in this volume address national, institutional and local levels, and range from legal texts to students’ and teachers’ stories across disciplines. It provides a useful picture for all those who work in the various fields of higher education.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Arvidsson, Iréne, et al.
(författare)
-
Implementering och den pedagogiska utvecklaren
- 2009
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid Högskolan i Borås (HB), liksom vid alla våra lärosäten, formuleras och konstrueras visioner, planer och riktlinjer årligen i form av lokala styrdokument. Tre av dessa styrdokument1, Policy för kursutvärderingsarbetet vid Högskolan i Borås, Plan för jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås och Likabehandlingsplan för studenter vid Högskolan i Borås, är föremål för det strategiska utvecklingsarbetet som här presenteras. I vårt utvecklingsarbete fokuserar vi på implementering av styrdokument utifrån ett pedagogiskt perspektiv, vilket i det här sammanhanget innebär att undervisande personal kopplar styrdokumenten till undervisning och kurser. Som arbetsmodell för detta har vi valt fokusgrupper.
|
|
| 6. |
- Arvidsson, Iréne, et al.
(författare)
-
Implementering och den pedagogiska utvecklaren
- 2009
-
Ingår i: Strategisk pedagogisk utveckling - proceedings. - : Lunds universitet, Centre for Educational Development, CED i samarbete med Myndigheten för nätverk och samverkan inom högre utbildning, NSHU. ; , s. 7-13
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Dessne, Karin, et al.
(författare)
-
Förklara, fråga och föreslå : en guide för positiv återkoppling
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En grundläggande tanke med högre utbildning är att bidra till förmågan hos människor till självständigt tänkande. Ett vedertaget sätt att uppnå detta är att tillhandahålla tillfällen för reflektion kring den information som levereras i form av föreläsningar och litteratur. Reflektion behöver också uppstå när en lärare ger återkoppling till en student på olika former av utfört arbete. Högre utbildning är traditionellt förankrad i begreppet konstruktiv kritik där fokus ofta ligger på att bedöma ett arbete utifrån fel och brister. För lite uppmärksamhet har ägnats åt att förstärka studentens lärande genom att betona det som studenten gjort bra. Gene - rella och svepande formuleringar i positiv anda försvinner lätt i mängden av detal - jerad negativ kritik. I denna artikel presenteras därför en grundläggande modell som konstruerats för att i stället fokusera på att uppmuntra studenten. Modellen utgår från att en öppenhet främjar till att både skapa och ta emot återkopplingen. Med denna modell kan återkopplingen bli verklig och användbar för studenten och därmed kan ett självständigt och konstruktivt tänkande utvecklas.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Eriksson, Ann-Marie, 1964, et al.
(författare)
-
Epilogue: The Intricate Weave of Language Policy and Practice
- 2022
-
Ingår i: Language Matters in Higher Education Contexts: Policy and Practice. - Leiden, The Netherlands : Brill. - 2542-8721. - 9789004507920 ; , s. 169-176
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- By weaving together the broad range of empirical and conceptual examples of research from local academic European settings presented in the book Language Matters in Higher Education Contexts: Policy and Practice, this chapter reflects on how European higher education is permeated by, and entangled with, language matters, and how such matters are tightly interwoven with, for example, internationalisation and societal responsibility in higher education contexts.
|
|
| 10. |
- Hayvon, John C., et al.
(författare)
-
Equality in higher education opportunities: Practitioners’ perspectives from global, rural, post-colonial disability
- 2024
-
Ingår i: Journal of Praxis in Higher Education. - 2003-3605. ; 6:4, s. 30-47
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper gathers practitioner perspectives on tuition-free online courses and their potential to improve equality in higher education. Through an intersectional lens of race, gender, income, and indigeneity, this paper focuses on the experience of people living with disabilities (PLWD) as a further marginalized sub-population within diverse marginalized populations. Of note, disability-knowledge held by PLWD and by their family members can position them as sensitive and effective healthcare or disability-care providers. At the same time, society often does not grant an easy pathway to this education and licensure. The existing landscape of massive open online courses (MOOCs) may present tuition-free learning, but accreditation can rest upon payment and other complex structures. Even after PLWDs gather financial resources for official accreditation, prospective employers have the autonomy to determine whether this learning is valid. In a global context, low-income families may experience internal competition for financing between PLWD and non-disabled siblings. Securing a future in which payment models and disability-needs are accommodated for in MOOCs can alter multiple life trajectories in the families of PLWD and ensure that the intersectionally marginalized may equally benefit from open education.
|
|
