| 1. |
|
|
| 2. |
- Bergek, Anna, 1973-, et al.
(författare)
-
'Legitimation' and 'development of positive externalities' : two key processes in the formation phase of technological innovation systems
- 2011
-
Ingår i: The Dynamics of Sustainable Innovation Journeys. - Abingdon : Routledge. - 9780415618663 ; , s. 55-72
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Responding to the climate change challenge requires a massive development and diffusion of carbon neutral technologies and, thus, emergence and growth of new socio-technical systems. This paper contributes to an improved understanding of the formative phase of new technological innovation systems (TIS) by outlining a framework for analysing TIS dynamics in terms of structural growth and key innovation-related prodcesses ("functions") and by discussing two of these functions at some depth: "legitimation" and "development of positive externalities". Empirical examples are provided from case studies on renewable energy technologies. We highlight the problematic role of technology assessment studies in shaping legtimacy and the importance of early market formation for the emergence of "packs of entrepreneurs" that may contribute to legitimation, and discuss how exploitation of overlaps between different TISs may create positive externalities, opening up for a powerful "bottom-up" process of system growth. Associated poilcy and management challenges are identified.
|
|
| 3. |
- Bergek, Anna, 1973-, et al.
(författare)
-
'Legitimation' and 'development of positive externalities' : Two key processes in the formation phase of technological innovation systems
- 2008
-
Ingår i: Technology Analysis & Strategic Management. - : Informa UK Limited. - 0953-7325 .- 1465-3990. ; 20:5, s. 575-592
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Responding to the climate change challenge requires a massive development and diffusion of carbon neutral technologies and, thus, emergence and growth of new socio-technical systems. This paper contributes to an improved understanding of the formative phase of new technological innovation systems (TIS) by outlining a framework for analysing TIS dynamics in terms of structural growth and key innovation-related processes ("functions") and by discussing two of these functions at some depth: "legitimation" and "development of positive externalities". Empirical examples are provided from case studies on renewable energy technologies. We highlight the problematic role of technology assessment studies in shaping legitimacy and the importance of early market formation for the emergence of "packs of entrepreneurs" that may contribute to legitimation, and discuss how exploitation of overlaps between different TISs may create positive externalities, opening up for a powerful "bottom-up" process of system growth. Associated policy and management challenges are identified.
|
|
| 4. |
- Bergek, Anna, 1973, et al.
(författare)
-
Technological innovation systems in contexts: Conceptualizing contextual structures and interaction dynamics
- 2015
-
Ingår i: Environmental Innovation and Societal Transitions. - : Elsevier BV. - 2210-4224 .- 2210-4232. ; 16, s. 51-64
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper addresses interactions between technological innovation systems (TIS) and wider "context structures". While TIS studies have always considered various kinds of contextual influences, we suggest that the TIS framework can be further strengthened by a more elaborated conceptualization of TIS context structures and TIS-context interactions. For that purpose, we identify and discuss four especially important types of context structures: technological, sectorial, geographical and political. For each of these, we provide examples of different ways in which context structures can interact with a focal TIS and how our understanding of TIS dynamics is enhanced by considering them explicitly. Lessons for analysts are given and a research agenda is outlined.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Hellsmark, Hans, 1974, et al.
(författare)
-
Teknologiska innovationssystem inom energiområdet: En praktisk vägledning till identifiering av systemsvagheter som motiverar särskilda politiska åtaganden
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att illustrera hur ett praktiskt inriktat ramverk, tekno- logiska innovationssystem (TIS), kan användas av analytiker och beslutsfattare vid departement och myndigheter för att analysera strategiskt viktiga teknikområden ?????????????????????????????????????????????????????????????????????????????I rapporten analyseras fem TIS centrerade kring havsbaserad vindkraft, marin energi, ????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????? systemsvagheter som bromsar områdets vidare utveckling, vilka som kan åtgärdas av systemets aktörer och vilka som motiverar särskilda politiska åtaganden. Rapporten utgör därmed ett underlag för att formulera åtgärder för att åstadkomma ökad innova- tion, teknikspridning och industrialisering inom ovan nämnda teknikområden.Studien har även möjliggjort en jämförande analys av likheter och skillnader ???????????????????????????????????????????????????????????????????????????????? ?????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????? mellan områdena – de är starka respektive svaga av olika orsaker. Detta visar att ???????????????????????????????????????????????????????????????????????Samtidigt har områdena gemensamma drag. Systemets aktörer, där även politiska ???????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????? ?????????????????????????????????????????????????????????????????????????????- skapsnätverk. Men de har varit sämre på att skapa tidiga nischmarknader som ger utrymme för fortsatt lärande och kostnadsreduktion. Sådana nischer kan ibland skapas av marknadens aktörer, men ofta krävs politiska styrmedel. De behövs för att investeringar i kunskapsutveckling ska kunna nyttiggöras och för att en bred industriell utveckling inom nya områden skall göras möjlig i Sverige.Vidare presenteras lärdomar kring vad en aktiv teknikpolitik innebär. Två huvud- ??????????????????????????????????????????????????????????????????????????????- hällsbygget och därför bör vara ett politikområde bland många samt att den skarpa ??????????????????????????????????????????????????????????????????????????????- ?????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????? ?????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????? olika faser av innovationssystemets utveckling.För att lyckas med en aktiv teknikpolitik behövs en hög grad av koordinering ??????????????????????????????????????????????????????????????????????? teknikområden så att ”rätt” typ av åtgärder kan sättas in vid ”rätt” tidpunkt av ”rätt” aktör. TIS-ramverket lyfts här fram som en metod för att skapa ett sådant underlag. Slutligen presenteras en metod för projektbedömningar som syftar till att stötta handläggare i utvärderingar av projekt inom nya teknikområden.Rapporten i sin helhet riktar sig särskilt till beslutsfattare och handläggare vid myndigheter, departement och politiker, men även andra organisationer och indi- vider med intresse av att högt ställda klimatmål ska kunna nås samtidigt som en positiv näringslivsutveckling möjliggörs.
|
|
| 7. |
- Jacobsson, Staffan, 1951, et al.
(författare)
-
Improving the European Commission's analytical base for designing instrument mixes in the energy sector: Market failures versus system weaknesses
- 2017
-
Ingår i: Energy Research and Social Science. - : Elsevier BV. - 2214-6296. ; 33, s. 11-20
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- © 2017 Elsevier Ltd. To limit global warming to 1.5-2°C, EU needs to eliminate emissions of CO 2 equivalents over the next decades, which necessitates that a range of new technologies develop, mature and diffuse on a massive scale. To create conditions for this, effective instrument mixes have to be designed and implemented. However, the choice of such mixes depends on the analytical rationale for policy intervention. The purpose of this paper is, therefore, to scrutinize the analytical base of the EU Commission, contrast it with the work of classical economists and recent innovation scholars, and draw lessons for how effective mixes of policy instruments may be identified. We show that the Commission's focus on market failures, static efficiency and technology neutrality does not cover all possible obstacles and leads it to neglect the centrality of dynamic efficiency and the structural build-up of innovation systems around new technologies.
|
|
