| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Aro, Rudolf, et al.
(author)
-
Screening of Poly- and Perfluoroalkyl Substances (PFASs) and Extractable Organic Fluorine (EOF) in the Blood of Highly Exposed People
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- This report summarises the findings of an investigation into the occurrence of poly- and perfluoroalkyl substances (PFASs) in the whole blood of people living in the municipality of Ronneby. A total of 20 whole blood samples from individuals who have known to been expose to PFASs via consumption of PFAS contaminated drinking water were analysed in this study. Using both liquid and supercritical chromatography coupled with tandem mass spectrometers a total of 63 PFASs were analysed. These results were then compared with extractable organofluorine (EOF) levels measured with combustion ion chromatography. The data from both target PFAS analysis and EOF was used to perform fluorine mass balance analysis.In general, the PFAS profile was dominated by long-chain perfluoroalkyl sulfonates (PFSAs with more than 6 fluorinated carbons), on average accounting for 97% of the total PFAS budget. The second most prominent PFAS class were long-chain perfluoroalkyl carboxylates (PFCAs with more than 7 fluorinated carbons), accounting for an additional 2.6% of the PFAS exposure. The average sum PFAS concentrations was 346 ng/g (from 74.1 ng/g to 715 ng/g). The average EOF concentration was 186 ng F/g and 79% of the EOF was explained by the target analytes.
|
|
| 4. |
- Axmon, Anna, et al.
(author)
-
Tidstrender för perfluorerade ämnen i plasma från svenska kvinnor 1987-2007
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Perfluorerade kemikalier (PFC) är en stor grupp ämnen som är misstänkt hormon- störande. De är svårnedbrytbara och stannar länge i både miljö och människa. De mest kända PFC är PFOS och PFOA. Dessa användes under många år för att im- pregnera textilier, skor, möbler och mattor, i golv- och bilvax och målarfärger, mm. Användningen började minska i början av detta århundrade då PFOS och PFOA ersattes av andra PFC. Vi använde sparade plasmaprover från 80 kvinnor. Proven togs ursprungligen mellan 1987 och 2007 i samband med bröstförminskningsoperationer, från kvinnor som vi- sade sig friska vid screening för ärftlig cancer och från kvinnor vars äkta män hade cancer. Proverna analyserades för ett antal olika PFC (se textruta nedan), och vi undersökte därefter tidstrender för varje kemikalie. Vi tittade dels på linjära tidstrender, dvs vi an- tog att förändringen i halter var lika stor för varje år, och dels på förändringar mellan perioderna före 1990, 1990-2000 och efter 2000. • PFNA och PFDA ökade över hela tidsperioden, men allra mest efter 2000. Från 1987 till 2007 ökade PFNA med 305% och PFDA med 312%. • PFUnDA ökade med 155% från 1987 till 2007. Detta berodde framför allt på en stor ökning från 2000 och framåt. • PFOS och PFOA låg som högst under perioden 1990-2000. Sett över hela studieperioden, dvs 1987 till 2007, minskade PFOS med 36% och PFOA med 7%. • Även PFHxS låg som högst under perioden 1990-2000. Till skillnad från PFOS och PFOA uppvisade PFHxS en ökning – 142% – mellan 1987 och 2007.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Broqvist, Mari, et al.
(author)
-
National Model for Transparent Prioritisation in Swedish Health Care : Reviderad version
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- "Det demokratiska samtalet och människors acceptans av nödvändiga prioriteringar förutsätter kunskaper om på vilka grunder prioriteringar görs, vilka möjligheter man som patient har att påverka dessa och vilka vägar man kan gå om man inte är nöjd med den gjorda prioriteringen. Hälso- och sjukvården har en skyldighet att utveckla metoder för att sådan information finns tillgänglig både för dem som är patienter idag och för dem som kan förväntas bli patienter i framtiden".Detta citat är hämtat ur den proposition som innehåller riktlinjerna för hur prioriteringar ska gå till inom hälso- och sjukvård. En ökad öppenhet kring de prioriteringar som alltid sker i sjukvården kräver instrument både för att kommunicera prioriteringar till medborgarna och för att kommunicera etiska överväganden och olika ställningstaganden mellan personer som ska göra prioriteringar. Behovet av ett systematiskt och enhetligt arbetssätt att göra prioriteringar på växte fram i slutet av 1990-talet i Landstinget i Östergötland. I samband med att Socialstyrelsen påbörjande arbetet med de första nationella riktlinjerna (för hjärtsjukvård) blev behovet av att ytterligare precisera och tydliggöra metoden för prioriteringar än mer tydligt. De allmänt beskrivna prioriteringsprinciperna i propositionen var inte tillräckliga för att vägleda mer praktiska arbeten och röster höjdes om en mer konkret beskrivning av arbete med att rangordna tillstånd och behov.Med tiden växte också ett behov fram i enskilda landsting och verksamheter att kunna använda erfarenheter från Socialstyrelsens sätt att ta fram prioriteringar i lokala prioriteringsarbeten.En arbetsgrupp med företrädare från Socialstyrelsen och Prioriteringscentrum, andra organisationer som arbetat med prioriteringar såsom Landstinget i Östergötland, Stockholms läns landsting, Västra Götaland, Södra sjukvårdsregionen, Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening och Vårdförbundet tog 2006 fram det ursprungliga förslaget till en nationell modell för öppna vertikala prioriteringar. Förslaget förankrades hos myndigheter, yrkesförbund och personer med särskilda kunskaper inom området.
|
|
| 8. |
- Broqvist, Mari, et al.
(author)
-
Nationell modell för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård : Reviderad version
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- "Det demokratiska samtalet och människors acceptans av nödvändiga prioriteringar förutsätter kunskaper om på vilka grunder prioriteringar görs, vilka möjligheter man som patient har att påverka dessa och vilka vägar man kan gå om man inte är nöjd med den gjorda prioriteringen. Hälso- och sjukvården har en skyldighet att utveckla metoder för att sådan information finns tillgänglig både för dem som är patienter idag och för dem som kan förväntas bli patienter i framtiden".Detta citat är hämtat ur den proposition som innehåller riktlinjerna för hur prioriteringar ska gå till inom hälso- och sjukvård. En ökad öppenhet kring de prioriteringar som alltid sker i sjukvården kräver instrument både för att kommunicera prioriteringar till medborgarna och för att kommunicera etiska överväganden och olika ställningstaganden mellan personer som ska göra prioriteringar. Behovet av ett systematiskt och enhetligt arbetssätt att göra prioriteringar på växte fram i slutet av 1990-talet i Landstinget i Östergötland. I samband med att Socialstyrelsen påbörjande arbetet med de första nationella riktlinjerna (för hjärtsjukvård) blev behovet av att ytterligare precisera och tydliggöra metoden för prioriteringar än mer tydligt. De allmänt beskrivna prioriteringsprinciperna i propositionen var inte tillräckliga för att vägleda mer praktiska arbeten och röster höjdes om en mer konkret beskrivning av arbete med att rangordna tillstånd och behov.Med tiden växte också ett behov fram i enskilda landsting och verksamheter att kunna använda erfarenheter från Socialstyrelsens sätt att ta fram prioriteringar i lokala prioriteringsarbeten.En arbetsgrupp med företrädare från Socialstyrelsen och Prioriteringscentrum, andra organisationer som arbetat med prioriteringar såsom Landstinget i Östergötland, Stockholms läns landsting, Västra Götaland, Södra sjukvårdsregionen, Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening och Vårdförbundet tog 2006 fram det ursprungliga förslaget till en nationell modell för öppna vertikala prioriteringar. Förslaget förankrades hos myndigheter, yrkesförbund och personer med särskilda kunskaper inom området.
|
|
| 9. |
- Cotgreave, Ian, et al.
(author)
-
Pyriproxifen and microcephaly: an investigation of potential ties to the ongoing "Zika epidemic"
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- As part of the Swetox mission to react to emerging concerns in chemical health and environmental safety, a preliminary litterature investigation was undertaken to gather all readily available scientific information on PPF with respect to safety assessment, in order to better understand potential links between chemical exposure and the devopment of microcephaly in affected areas. Therefore the contents of the report do not constitute an attempt at either questioning the use of existing regulatory data in the manner prescribed by international regulatory proceedures, or as a new risk assessment, based on the scientific information and concepts discussed. Here we report our findings, with particular emphasis on exisiting regulatory information, potential for lack of translation of results from regulatory animal testing to humans, lack of human exposure data and suggestions on plausible mode(s) of action of PPF in human neurodevelopmental adversities such as microcephaly.
|
|
| 10. |
|
|
