| 1. |
- Albin, Maria, et al.
(författare)
-
Delegation med viktigt uppdrag
- 2009
-
Ingår i: Bulletin från Arbets- och miljömedicin Syd och Yrkes- och miljödermatologi, Malmö. - 2000-3633.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Albin, Maria, et al.
(författare)
-
Nya arbetsmiljöplanen inte långsiktigt hållbar
- 2010
-
Ingår i: Bulletin från Arbets- och miljömedicin Syd och Yrkes- och miljödermatologi, Malmö. - 2000-3633. ; , s. 1-2
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Globalisering, ny teknologi och demografiska förändringar innebär genomgripande förändringar av arbetsmiljö och arbetsorganisation. Om arbetsmiljöpolitiken då inte är tydlig och viljeinriktad finns en påtaglig risk för ett polariserat arbetsliv, där de som kan välja mellan olika arbetsgivare får en god och utvecklande arbetsmiljö, medan de andra riskerar att bli hänvisade till förhållanden där inte ens arbetsmiljölagens minimikrav efterlevs. Det snedvrider konkurrensen, och ger negativa spiraler vad gäller arbetsmiljö, arbetsrelaterad ohälsa och gap i hälsa mellan olika grupper i samhället.
|
|
| 4. |
- Axmon, Anna, et al.
(författare)
-
Tidstrender för perfluorerade ämnen i plasma från svenska kvinnor 1987-2007
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Perfluorerade kemikalier (PFC) är en stor grupp ämnen som är misstänkt hormon- störande. De är svårnedbrytbara och stannar länge i både miljö och människa. De mest kända PFC är PFOS och PFOA. Dessa användes under många år för att im- pregnera textilier, skor, möbler och mattor, i golv- och bilvax och målarfärger, mm. Användningen började minska i början av detta århundrade då PFOS och PFOA ersattes av andra PFC. Vi använde sparade plasmaprover från 80 kvinnor. Proven togs ursprungligen mellan 1987 och 2007 i samband med bröstförminskningsoperationer, från kvinnor som vi- sade sig friska vid screening för ärftlig cancer och från kvinnor vars äkta män hade cancer. Proverna analyserades för ett antal olika PFC (se textruta nedan), och vi undersökte därefter tidstrender för varje kemikalie. Vi tittade dels på linjära tidstrender, dvs vi an- tog att förändringen i halter var lika stor för varje år, och dels på förändringar mellan perioderna före 1990, 1990-2000 och efter 2000. • PFNA och PFDA ökade över hela tidsperioden, men allra mest efter 2000. Från 1987 till 2007 ökade PFNA med 305% och PFDA med 312%. • PFUnDA ökade med 155% från 1987 till 2007. Detta berodde framför allt på en stor ökning från 2000 och framåt. • PFOS och PFOA låg som högst under perioden 1990-2000. Sett över hela studieperioden, dvs 1987 till 2007, minskade PFOS med 36% och PFOA med 7%. • Även PFHxS låg som högst under perioden 1990-2000. Till skillnad från PFOS och PFOA uppvisade PFHxS en ökning – 142% – mellan 1987 och 2007.
|
|
| 5. |
- Bergman, Åke, et al.
(författare)
-
Giftfritt – en nyttig utopi
- 2009
-
Ingår i: Chemicalnet.se.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Broqvist, Mari, et al.
(författare)
-
Nationell modell för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård : Reviderad version
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- "Det demokratiska samtalet och människors acceptans av nödvändiga prioriteringar förutsätter kunskaper om på vilka grunder prioriteringar görs, vilka möjligheter man som patient har att påverka dessa och vilka vägar man kan gå om man inte är nöjd med den gjorda prioriteringen. Hälso- och sjukvården har en skyldighet att utveckla metoder för att sådan information finns tillgänglig både för dem som är patienter idag och för dem som kan förväntas bli patienter i framtiden".Detta citat är hämtat ur den proposition som innehåller riktlinjerna för hur prioriteringar ska gå till inom hälso- och sjukvård. En ökad öppenhet kring de prioriteringar som alltid sker i sjukvården kräver instrument både för att kommunicera prioriteringar till medborgarna och för att kommunicera etiska överväganden och olika ställningstaganden mellan personer som ska göra prioriteringar. Behovet av ett systematiskt och enhetligt arbetssätt att göra prioriteringar på växte fram i slutet av 1990-talet i Landstinget i Östergötland. I samband med att Socialstyrelsen påbörjande arbetet med de första nationella riktlinjerna (för hjärtsjukvård) blev behovet av att ytterligare precisera och tydliggöra metoden för prioriteringar än mer tydligt. De allmänt beskrivna prioriteringsprinciperna i propositionen var inte tillräckliga för att vägleda mer praktiska arbeten och röster höjdes om en mer konkret beskrivning av arbete med att rangordna tillstånd och behov.Med tiden växte också ett behov fram i enskilda landsting och verksamheter att kunna använda erfarenheter från Socialstyrelsens sätt att ta fram prioriteringar i lokala prioriteringsarbeten.En arbetsgrupp med företrädare från Socialstyrelsen och Prioriteringscentrum, andra organisationer som arbetat med prioriteringar såsom Landstinget i Östergötland, Stockholms läns landsting, Västra Götaland, Södra sjukvårdsregionen, Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening och Vårdförbundet tog 2006 fram det ursprungliga förslaget till en nationell modell för öppna vertikala prioriteringar. Förslaget förankrades hos myndigheter, yrkesförbund och personer med särskilda kunskaper inom området.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
Elolyckor i arbetet
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en utvidgad slutrapport från forskningsprojektet ”Elolyckor i arbetet – en undersökning om sena följder av strömgenomgång” redovisas resultat från en stor enkätstudie till elektriker och personer som anmält elolycksfall till Arbetsmiljöverket, och fördjupade kliniska undersökningar av en grupp elektriker som hade kvarstående besvär efter strömgenomgång. En tydlig strävan har varit att erfarenheter från projektet ska kunna leda till ett bättre omhändertagande av dem som drabbats av en elolycka, såväl på arbetsplatsen som inom hälso- och sjukvården och ge fördjupad förståelse för betydelsen av det förebyggande elsäkerhetsarbetet.
|
|
| 9. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
PFAS i blod – modellering av exponering via dricksvatten
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med projektet var att undersöka sambandet mellan halter av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i dricksvatten (DV) och i serumprover från befolkningsgrupper som druckit PFAS-förorenat DV under lång tid. Målet var att utveckla en populationsmodell där PFAS-halter i serum kan uppskattas från PFAS-halter i DV och exponeringstid för detta DV. I projektet användes redan publicerade resultat från studier av PFAS-halter i serum och DV, omfattande anställda vid Arvidsjaurs flygplats (brunnsvatten), permanent/fritidsboende i närheten av Luleå flygplats (brunnsvatten), permanent/fritidsboende i närheten av Visby flygplats (brunnsvatten), och invånare från Uppsala (kommunalt DV). En grupp vuxna från Karlshamn (kommunalt vatten) fick representera populationer som druckit rent DV. Linjära regressionsanalyser visade starka samband mellan uppmätta PFAS-halter i serum och DV. PFHxS uppvisade den högsta kvoten mellan halt i serum och DV (ca 100), medan PFHxA och PFBS hade kvoter i intervallet 1-2. Skillnaderna i kvoter, som illustrerar hur effektivt PFAS bioackumuleras i kroppen från DV, är relaterad till hur länge olika PFAS stannar i kroppen efter avslutad exponering (halveringstider). PFAS med långa halveringstider (PFOA, PFHxS, PFOS) hade klart högre kvoter, och därmed högre bioackumulering, än PFAS med korta halveringstider (PFHxA, PFBS). I separata regressionsanalyser observerades lägre kvoter mellan PFAS-halt i serum och DV hos kvinnor än hos män, vilket antyder att kvinnor inte bioackumulerar de studerade PFAS från DV i lika hög grad som män. Befolkningen i Sverige exponeras för PFAS från andra källor än DV, vilket leder till bakgrundshalter av PFAS i serum även bland dem som inte druckit förorenat DV. Resultaten från regressionsanalyserna användes för att uppskatta vid vilka halter av PFAS i DV som det med stor sannolikhet går att upptäcka PFAS-halter i serum som ligger över bakgrundshalterna. Dessa PFAS-halter i DV varierade mellan olika PFAS, från ca 50 ng/L för PFOA till ca 100 ng/L för PFOS. Dessa halter ligger mycket högre än de som normalt uppmäts i kommunalt och enskilt DV i Sverige, och representerar halter i starkt förorenade områden. Med den relativt enkla populationsmodell som utvecklats i projektet kan man beräkna hur halterna av PFAS i serum påverkas av PFAS-halterna i DV. Dessutom kan man beräkna hur PFAS-halterna i serum påverkas av exponeringstiden för det förorenade DV, samt hur halterna minskar i serum efter övergång till rent DV. Som ingångsvärden i modellen användes de bakgrundshalter av PFAS i serum och kvoter mellan serum/DV-halter av PFAS som tagits fram i regressionsanalysen. Dessutom utnyttjades de halveringstider som tagits fram för de som arbetade (och konsumerade PFAS-förorenat DV) vid Luleå flygplats, samt en population vuxna från Canada. I ett test av modellen jämfördes de modellerade halterna av PFOA, PFHxS och PFOS i serum med uppmätta halter i tre populationer från Sverige (Ronneby), Italien (Veneto) och Arnsberg (Tyskland) som druckit förorenat DV under lång tid. Jämförelsen visade att modellen på ett bra sätt uppskattar variationen av halterna i serum i populationen, men att den underskattar medelhalterna, om medianen används vid jämförelsen. Om de modellerade medelvärdena (artimetiskt medelvärde) istället används i jämförelsen med de uppmätta medianerna, ligger de modellerade och uppmätta medel-halterna nära varandra. De observerade skillnaderna kan bero på att den regressionsanalys som användes för att ta fram ingångsvärdena i modellen påverkat fördelningen av värdena på ett sätt som inte helt överensstämmer med fördelningen i de studerade populationerna. Eliminering av PFAS efter övergång till rent DV modellerades också. Som exempel användes haltdata från de Ronnebybor som druckit förorenat DV under lång tid. Som slutpunkt i modelleringen användes den serumhalt som i medeltal representerar ett långsiktigt intag av PFAS i nivå med det tolerabla veckointaget (serumTVI), som EFSA tagit fram i sin senaste riskbedömning. SerumTVI är uppskattat för en summa-halt av PFOA, PFNA, PFHxS och PFOS i serum (6,9 ng PFAS4/ml). Modelleringen pekar mot en stor variation i den tid det tar innan serumTVI nås i en befolkningsgrupp efter byte till rent DV. Den kortaste tiden modellerades till 14 år och den längsta till längre än en livstid. Resultaten i projektet uppmuntrar till fortsatt utveckling av modellen för uppskattning av PFAS-halter i serum från uppmätta halter i DV.
|
|
| 10. |
|
|
