| 1. |
|
|
| 2. |
- Bergström, Per, 1980, et al.
(författare)
-
Inventering, metodutveckling och modellering i marin miljö i Marstrandsskärgården
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelsen i Västra Götalands län uppdrog år 2007 åt Institutionen för Marin ekologi att med stöd av Marbipp-verktyget dels inventera grundområdena i Marstrandsskärgården i Kungälvs kommun dels utveckla/utvärdera olika inventeringsmetoder i grunda områden. År 2008 erhölls ett tilläggsuppdrag avseende arbete med habitatmodellering med data från 2007 och från nya inventeringar genomförda år 2008 av länsstyrelsen. Inventeringen har dels utförts med småbåt och vattenkikare på sedvanligt vis, dessutom har punkter slumpats ut i området till grund för en efterföljande modellering. En ny metod med transekter och avläsning med hjälp av ekolod har också prövats. Med stöd från resultat från inventeringarna och information om bland annat vågexponering är det möjligt att klassificera olika bottenhabitat enligt det europeiska systemet för habitatklassificering EUNIS (European Nature Information System). Denna klassificering har efter modellering av substrat och vegetation i icke inventerade områden genomförts för hela undersökningsområdet. Modelleringen utfördes på två separata dataset, ett innehållande inventeringsinformation från punktlokaler (dyk, bottenhugg, droppvideo och vattenkikare) samt ett med information från inventeringar över större ytor (vattenkikare och ekolodsmätningar). Modelleringen visar på att Marstrandsområdet domineras av vegetationsfria lerbottnar (A5.3) följt av moderat exponerade infralittorala hårdbottnar (A3.2) och makrofyt dominerade sublittorala sediment. I modellen som baseras på punktlokaler dominerar mjukbottnarna helt, medan i den andra modellen är det jämnare fördelat mellan mjukbottnarna och de infralittorala hårdbottnarna.
|
|
| 3. |
- Berntsson, Lars-Olof, et al.
(författare)
-
EAST-ADL 2.0 Specification
- 2008
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- This specification of the EAST ADL 2.0 is based on the EAST-ADL developed in the EAST EEA projectand has been further refined and harmonized with on-going modelling appraches in the automotiveindustry. It presents the modeling infrastructure, i.e. how the modeling elements should be represented inthe language and the UML representation. For each package a usage example is provided.The EAST-ADL 2.0 is harmonized with AUTOSAR.The metamodel and UML profile of EAST ADL 2.0 is defined in two steps: A domain (automotive)metamodel is defined, capturing only the domain specific needs of the language, without adding the UML2details. The basic concepts of UML are used for this purpose, such as classes, compositions andassociations. Based on the domain metamodel, a UML2 profile for the domain metamodel is defined,specifying stereotypes with properties and constraints.Comments on the content of this document are welcomed, and should be directed to .Please download the latest available specification and the XMI file ready for use in UML2 tools from the website.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Hanberg, Annika, et al.
(författare)
-
Phthalates and their metabolites in human breast milk, blood and urine as measures for monitoring exposure in human risk groups
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att undersöka halter av ftalater i svenskar och vilken matris som bäst lämpar sig för hälsorelaterad miljöövervakning har ftalater och ftalatmetaboliter analyserats i en grupp kvinnor som nyligen fött barn. I samband med förlossning på Universitetssjukhuset i Lund tillfrågades förstföderskor om medverkan och 42 kvinnor kom att ingå i studien. När barnet var 2-3 veckor gammalt pumpade mamman ut 50 mL bröstmjölk. Blod- och urinprov togs en vecka senare. Omfattande förändringar av standardmetoder för provtagning av mjölk och blod gjordes för att minimera risken för kontaminering av proverna. För mjölkprovtagningen användes en specialkonstruerad manuell pump av polykarbonat med ftalatfri packning. Blodprov togs med hjälp av endast kanyl och provrör (eftersom propparna i vaccutainrör innehåller ftalater). Proverna förvarades i värmebehandlade glasbehållare och fosforsyra tillsattes för att motverka metabolism av ftalater i mjölk- och blodprover. Analyserna av bröstmjölk visade värden nära eller under detektionsgränsen (LOD) för flertalet ftalater eller deras metaboliter. Även i blod och serum var nivåerna vanligtvis nära eller under LOD. I urin analyserades endast metaboliter och dessa kunde kvantifieras i 53-100 % av proverna. Nivåerna av ftalatmetaboliter i urin hos de svenska kvinnorna var i paritet med nivåerna hos en allmänbefolkning i USA och Tyskland. Några klara korrelationer mellan nivåer i t ex urin och bröstmjölk respektive blod påvisades inte. Resultaten av studien anger att för närvarande är analys av ftalatmetaboliter i urin den mest framkomliga vägen för skattning av ftalatexponering hos människa. Provtagning och analys av mjölk och blod innebar betydligt större svårigheter. Framför allt framstår risken för kontaminering vid provtagning som betydande och en stor del av ftalaterna och dess metaboliter uppvisade låga halter, vid eller under LOD. Dessutom kan ftalater brytas ned i blod och mjölk. I flertalet internationella publicerade studier av ftalatexponering används urinmetabolit-analyser som ett mått på exponering för ftalater. I en nyligen publicerad amerikansk studie av ett 80-tal nyfödda pojkar sågs ett samband mellan kort ano-genitalt avstånd och nivåer av ftalatmetaboliter i urin hos deras mammor under graviditeten. Den amerikanska studien behöver bekräftas, men metaboliterna var desamma som i vår studie och en jämförelse visar att mediannivåerna var lägre för vissa men högre för andra metaboliter. Vår studie indikerar att svenska kvinnor i fertil ålder inte sällan exponeras för ftalater i nivåer som satts i samband med fosterpåverkan.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Jansson, Patrik, 1972, et al.
(författare)
-
Testing Properties of Generic Functions
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Software testing is an important part of the software development process. Testing comes in many flavours: unit testing, property testing, regression testing, contract checking, etc. QuickCheck is probably one of the most advanced tools for testing properties of functional programs. It supports the definition of properties and random test-data generators in Haskell, and checks that a property passes the test cases. A datatype-generic function is parametrised by a type. Examples of generic functions are equality tests, maps and pretty printers. A generic function can be seen as a template algorithm that can be instantiated with (the structure of) a data type. Generic functions satisfy generic properties. This paper discusses testing properties of generic functions. It shows how generic properties can be formulated, and how QuickCheck can be used to test generic properties. Furthermore, it shows how to automatically generate QuickCheck generators using Generic Haskell.
|
|
| 8. |
- Kostela, Johan, Doktor i Fysikalisk kemi, 1975-, et al.
(författare)
-
Varför flytta? : En studie av in- och utflyttning för kommunerna i Region Siljan
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Demografiskt sett ligger regionen före övriga Sverige när det gäller antalet personer i arbetsför ålder som snart ska gå i ålderspension, detta innebär att behovet av nyrekrytering av arbetskraft kommer att uppstå inom en nära framtid. Detta är positivt ur synvinkeln att regionen kan komma att få ett försprång gentemot andra när det gäller att hantera problematiken. Det negativa är att man snabbare ställs inför utmaningen att få tillräckligt många att arbeta med offentlig service samt att skapa möjligheter för näringslivet att rekrytera arbetskraft så att man även i fortsättningen kan vara konkurrenskraftiga. Kommunernas befolkning är av stor vikt, både för att kunna planera service och tjänster och för att kunna få en hållbar ekonomi i kommunerna. I stort sett alla Sveriges kommuner har ett önskemål om att kunna öka sin befolkning, och därigenom sitt skatteunderlag. Verkligheten ser dock ut på ett annat sätt. Ett antal stora orter ökar i befolkning, samtidigt som de flesta kommunerna minskar sin. Födelsenettot är historiskt sett lågt och den nationella ökning av befolkning som sker, sker framförallt i storstäderna och drivs på med hjälp av invandring. Denna bild ger kommunerna en hel del att tänka på för att på sikt kunna lösa servicen till medborgarna, både ekonomiskt och med tanke på en minskad befolkning i arbetsför ålder.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
