| 1. |
- Bergström, Per, 1980, et al.
(författare)
-
Inventering, metodutveckling och modellering i marin miljö i Marstrandsskärgården
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelsen i Västra Götalands län uppdrog år 2007 åt Institutionen för Marin ekologi att med stöd av Marbipp-verktyget dels inventera grundområdena i Marstrandsskärgården i Kungälvs kommun dels utveckla/utvärdera olika inventeringsmetoder i grunda områden. År 2008 erhölls ett tilläggsuppdrag avseende arbete med habitatmodellering med data från 2007 och från nya inventeringar genomförda år 2008 av länsstyrelsen. Inventeringen har dels utförts med småbåt och vattenkikare på sedvanligt vis, dessutom har punkter slumpats ut i området till grund för en efterföljande modellering. En ny metod med transekter och avläsning med hjälp av ekolod har också prövats. Med stöd från resultat från inventeringarna och information om bland annat vågexponering är det möjligt att klassificera olika bottenhabitat enligt det europeiska systemet för habitatklassificering EUNIS (European Nature Information System). Denna klassificering har efter modellering av substrat och vegetation i icke inventerade områden genomförts för hela undersökningsområdet. Modelleringen utfördes på två separata dataset, ett innehållande inventeringsinformation från punktlokaler (dyk, bottenhugg, droppvideo och vattenkikare) samt ett med information från inventeringar över större ytor (vattenkikare och ekolodsmätningar). Modelleringen visar på att Marstrandsområdet domineras av vegetationsfria lerbottnar (A5.3) följt av moderat exponerade infralittorala hårdbottnar (A3.2) och makrofyt dominerade sublittorala sediment. I modellen som baseras på punktlokaler dominerar mjukbottnarna helt, medan i den andra modellen är det jämnare fördelat mellan mjukbottnarna och de infralittorala hårdbottnarna.
|
|
| 2. |
- Fridell, Mats, et al.
(författare)
-
15-årsuppföljning av drogberoende personer.
- 2006
-
Ingår i: Vad vet vi om narkotikaanvändarna i Sverige? Mobilisering mot narkotika: rapport. - : Vad vet vi om narkotikaanvändarna i Sverige? Mobilisering mot narkotika: rapport Mobilisering mot narkotika. ; 14, s. 14-21
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En representativ sample drogberoende patienter på sjukhus 1988 - 89 (n=125) följdes upp vid 5 år och vid 15 år. Kliniska ata och utfallsdata registrerades vid indevårdtillfället och vid uppföljningarna med en semistrukturerad intervju omfattande demografiska karakteristika, kliniska diagnoser kompletterade med kliniska test och skattningsskalor. Registerdata används för validering och jämförelse. Säkre utfallsdata vid 5 år finns registrerade för 112 personer av hela samplet (90 %) och för 110 (88 %) vid 15 år.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Glasser, Neil, et al.
(författare)
-
The glacial geomorphology and Pleistocene history of South America between 38 degrees S and 56 degrees S
- 2008
-
Ingår i: QUATERNARY SCIENCE REVIEWS. - : Elsevier. - 0277-3791. ; 27:3-4, s. 365-390
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper presents new mapping of the glacial geomorphology of southern South America between latitudes 38 degrees S and 56 degrees S, approximately the area covered by the former Patagonian Ice Sheets. Glacial geomorphological features, including glacial lineations, moraines, meltwater channels, trimlines, sandur and cirques, were mapped from remotely sensed images (Landsat 7 ETM +, pan-sharpened Landsat 7 and ASTER). The landform record indicates that the Patagonian Ice Sheets consisted of 66 main outlet glaciers, together with numerous local cirque glaciers and independent ice domes in the surrounding mountains. In the northern part of the mapped area, in the Chilean Lake District (38-42 degrees S), large piedmont glaciers developed on the western side of the Andes and the maximum positions of these outlet glaciers are, in general, marked by arcuate terminal moraines. To the east of the Andes between 38 degrees S and 42 degrees S, outlet glaciers were more restricted in extent and formed "alpine-style" valley glaciers. Along the eastern flank of the Andes south of similar to 45 degrees S a series of large fast-flowing outlet glaciers drained the ice sheet. The location of these outlet glaciers was topographically controlled and there was limited scope for interactions between individual lobes. West of the Andes at this latitude, there is geomorphological evidence for an independent ice cap close to sea level on the Taitao Peninsula. The age of this ice cap is unclear but it may represent evidence of glacier growth during the Antarctic Cold Reversal and/or Younger Dryas Chronozone. Maximum glacier positions are difficult to determine along much of the western side of the Andes south of 42 degrees S because of the limited land there, and it is assumed that most of these glaciers had marine termini. In the south-east of the mapped area, in the Fuegan Andes (Cordillera Darwin), the landform record provides evidence of ice-sheet initiation. By adding published dates for glacier advances from the literature we present maps of pre-Last Glacial Maximum (LGM) glacier extent, LGM extent and the positions of other large mapped moraines younger than LGM in age. A number of large moraines occur within the known LGM limits. The age of these moraines is unknown but, since many of them lie well outside the established maximum Neoglacial positions, the possibility that they reflect a return to glacial climates during the Younger Dryas Chronozone or Antarctic Cold Reversal cannot be discounted.
|
|
| 5. |
- Jansson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Vildsvinen och skogsbruket
- 2009
-
Ingår i: Fakta. Skog. - 1400-7789.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
- Jansson, Johan, 1974-
(författare)
-
Internetbranschen i Stockholms innerstad : En studie av agglomerationsfördelar, sociala nätverksrelationer och informationsflöden
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis deals with questions concerning spatial agglomeration of economic activities. The object of study is the Internet industry in central Stockholm. Through the use of statistical data and an interview study the Internet industry is described, measured, and analyzed through theories concerning agglomerations, social network relations, and knowledge and information flows. These theories are interpreted through five agglomeration themes related to the role of customers, subcontractors and partners, competitors, financing, and labour market, respec-tively.The research has recognized the importance of proximity to create and maintain social networks, and to spread information and knowledge, especially tacit knowledge. The thesis also shows how social networks, and information and knowledge flows have an essential role in all the five agglomeration themes that are analyzed. The results of this analysis show that the proximity to customers is the most important factor for the location of the Internet indus-try. Also, the local labour market and access to suppliers and partners are important factors. Competitors and rivals have a role to play when it comes to the diffusion of knowledge and information, although its importance as a location factor is hard to estimate. The analysis of the firms’ financing demonstrate that this factor hardly has been of crucial importance for the location of the Internet industry, but access to (venture) capital might have been of indirect importance for the location and the pace of the development of the Internet industry.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Jansson, Johan, 1973-
(författare)
-
Marknadsorientering och universitetsutbildning : studenter som kunder, produkter eller medproducenter?
- 2008
-
Ingår i: Utsikter, insikter, avsikter. - Umeå : Universitetspedagogiskt Centrum, Umeå universitet. - 9789172645363 ; , s. 167-188
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Marknadssynsättet breder ut sig i stora delar av samhället idag i takt med att offentliga verksamheter privatiseras och bolagiseras. Detta synsätt, hävdas det här, har även nått universitets- och högskolevärlden, vilket visar sig i bland annat ökade utgifter för annonsering. Oavsett om marknadssynsättets intåg på universitetsarenan beror på resursfördelningssystemet, ökat antal högskolor, eller internationalisering, får det konsekvenser för hur studenter och lärare ses och definieras av både sig själva och av andra aktörer. Till exempel ärvs tankar från marknadssynsättet kring studenter som kunder av utbildning (marknadsorienteringssynsättet) eller studenter som produkter (produktorienteringssynsättet) som skall erbjudas på en (arbets)marknad. Dessa olika synsätt får i sin tur konsekvenser för hur relationen fungerar mellan studenter och lärare i vardagen på universitetet. Bland annat blir studenter i och med dessa synsätt, bedömare av utbildningskvalitet, utbildning blir en handelsvara och kursutbuden justeras efter tillfälliga studentpreferenser istället för av långsiktiga lärandemål. Syftet med detta papper är att diskutera marknadssynsättet utifrån marknadsorienterings- och produktorienteringssynsätten samt de konsekvenser det får för synen på, och relationen mellan universitetslärare och studenter. Därutöver syftar pappret till att ställa detta synsätt mot ett medproducentsynsätt samt diskutera vad ett sådant skulle kunna innebära, samt komma med förslag på hur det skulle kunna utvecklas.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Kostela, Johan, Doktor i Fysikalisk kemi, 1975-, et al.
(författare)
-
Varför flytta? : En studie av in- och utflyttning för kommunerna i Region Siljan
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Demografiskt sett ligger regionen före övriga Sverige när det gäller antalet personer i arbetsför ålder som snart ska gå i ålderspension, detta innebär att behovet av nyrekrytering av arbetskraft kommer att uppstå inom en nära framtid. Detta är positivt ur synvinkeln att regionen kan komma att få ett försprång gentemot andra när det gäller att hantera problematiken. Det negativa är att man snabbare ställs inför utmaningen att få tillräckligt många att arbeta med offentlig service samt att skapa möjligheter för näringslivet att rekrytera arbetskraft så att man även i fortsättningen kan vara konkurrenskraftiga. Kommunernas befolkning är av stor vikt, både för att kunna planera service och tjänster och för att kunna få en hållbar ekonomi i kommunerna. I stort sett alla Sveriges kommuner har ett önskemål om att kunna öka sin befolkning, och därigenom sitt skatteunderlag. Verkligheten ser dock ut på ett annat sätt. Ett antal stora orter ökar i befolkning, samtidigt som de flesta kommunerna minskar sin. Födelsenettot är historiskt sett lågt och den nationella ökning av befolkning som sker, sker framförallt i storstäderna och drivs på med hjälp av invandring. Denna bild ger kommunerna en hel del att tänka på för att på sikt kunna lösa servicen till medborgarna, både ekonomiskt och med tanke på en minskad befolkning i arbetsför ålder.
|
|
