| 1. |
|
|
| 2. |
- Johansen, Tormod Otter, 1985, et al.
(författare)
-
Mot ett funktionellt domstolsbegrepp – Ett bidrag med anledning av den så kallade Försvarsunderrättelsedomstolen (del I av II)
- 2016
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 101:2, s. 100-142
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikelserie i två delar argumenterar vi för att det formella svenska domstolsbegreppet bör överges till förmån för en funktionell begreppsbestämning. Med utgångspunkt i domstolarnas samhällsfunktion — att skipa rätt under rättssäkra former — utvecklar vi ett antal materiella domstolskriterier. I syfte att konkretisera diskussionen applicerar vi dessa på den så kallade Försvarsunderrättelsedomstolen (FUD). Denna första artikel i serien har ett nationellt perspektiv och innehåller en redogörelse för ett antal parallella utvecklingslinjer, som tillsammans har inneburit en renodling av domstolarnas rättskipande funktion. Vår slutsats är att inrättandet av FUD såsom en ”domstol” verkar stick i stäv med dessa reformer. I den andra artikeln i serien anlägger vi istället ett europeiskt perspektiv på problemet.
|
|
| 3. |
- Johansen, Tormod Otter, 1985, et al.
(författare)
-
Mot ett funktionellt domstolsbegrepp - Ett bidrag med anledning av den så kallade Försvarsunderrättelsedomstolen (del II av II)
- 2016
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :3, s. 191-232
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikelserie i två delar argumenterar vi för att det formella svenska domstolsbegreppet bör överges till förmån för en funktionell begreppsbestämning. Med utgångspunkt i domstolarnas samhällsfunktion — att skipa rätt under rättssäkra former — utvecklar vi ett antal materiella domstolskriterier. I syfte att konkretisera diskussionen applicerar vi dessa kriterier på den så kallade Försvarsunderrättelsedomstolen (FUD). I den första artikeln i serien (SvJT 2016 s. 100) anlade vi ett nationellt perspektiv på problemet. I denna uppföljande artikel skiftar vi perspektiv genom att redogöra för de domstolsbegrepp som har utvecklats inom konventions- respektive unionsrätten. Vår slutsats är att inrättandet av FUD såsom en ”domstol” avviker från den europarättsliga begreppsbildningen. Avslutningsvis antyder vi ett antal legitimitetsproblem som FUD ger upphov till.
|
|
| 4. |
- Svedberg, Wanna, 1972, et al.
(författare)
-
REPLIK – ”Välkommen till vårt lag, åklagare Larson!”
- 2021
-
Ingår i: Dagens Juridik. ; 2021-05-06
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Historien har som bekant en tendens att upprepa sig. Ett ypperligt exempel härpå erbjuder Daniel Larsons debattinlägg om rättssäkerhetsbegreppet. I sin artikel ställer Larson – på sitt sedvanligt polariserande sätt – två lag mot varandra: å ena sidan “Lag Brottsbekämpning”, som tydligen består av “vissa poliser, åklagare och politiker” (och gissningsvis en och annan s.k. “rättsdebattör”); å andra sidan “Lag Rättssäkerhet”, som inrymmer “advokater, akademiker och vänsterdebattörer”. De förra vill värna medborgarnas trygghet; de senare medborgarnas rättssäkerhet. Även om vi inte riktigt känner igen Larson laguppställning – det finns t.ex. en och annan polis, åklagare och politiker, men också domare och andra, som spelar i “Lag Rättssäkerhet” – kan vi i vart fall känna igen den av Larson identifierade intressekonflikten mellan rättstrygghet och rättssäkerhet. Vad som förbryllar med Larson artikel är all den tankemöda han sedan ägnar åt att försöka trolla bort denna konflikt, genom att omdefiniera rättssäkerhetsbegreppet till att också inkludera rättstrygghet.
|
|
| 5. |
|
|
