SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Johansson Åsa) ;lar1:(vti)"

Sökning: WFRF:(Johansson Åsa) > VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut

  • Resultat 1-3 av 3
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Hult, Åsa, et al. (författare)
  • Rättvis tillgänglighet för landsbygder och mindre tätorter
  • 2023
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Temat för det här forskningsprojektet är hur de transportpolitiska målen kan nås i landsbygder: att säkerställa en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet i hela landet för alla invånare oberoende av kön, ålder, etnicitet etc. I en förstudie konstaterades att det behövs metoder för att involvera personer med olika behov och erfarenheter i framtagning av olika lösningar, för att säkerställa att de motsvarar faktiska behov. I projektet har en sådan metod tillämpats med syfte att identifiera innovativa lösningar. Det tvååriga projektet (2022–2023) har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector Traffic och VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut.Arbetet har utgått från ett intersektionellt perspektiv och metoden Mobility Labs. I projektet har intervjuer genomförts med planerare på nationell, regional och kommunal nivå och fokusgrupper har genomförts med invånare i Vilhelmina, Orsa och Sjöbo. Därefter har planerare och invånare sammanförts i samskapande workshoppar för dialog om behov och möjliga lösningar. Fokus har varit på grupperna ungdomar, äldre, invandrare och pendlare (företrädesvis med lägre inkomst), som ofta har begränsad tillgång till bil, särskilt om kostnaden för att köra bil ökar.Genom samskapandeworkshopparna med invånare och planerare identifierades flera åtgärder för att öka tillgängligheten för boende på landsbygd och i mindre orter:Organisera samhället för bättre tillgänglighet med konsekvensanalys utifrån ett tillgänglighetsperspektiv innan beslut fattas.Vänd på tänket och låt servicen komma till medborgarna, t.ex. med läkare från regionsjukhus som besöker byar. Digitala hybridlösningar kan vara del av lösningen.Öka turutbudet i kollektivtrafiken genom samutnyttjande av fordon, samordning mellan kollektivtrafiken och kallelser till vården, och vidareutvecklad anropsstyrd trafik.Öka kvaliteten i befintlig kollektivtrafik med hjälp av små tidtabelljusteringar etc.Flera av lösningarna skulle kunna skapa en förbättrad tillgänglighet utan att öka samhällets kostnader, därför att lösningarna främst bygger på nya sätt för att organisera olika verksamheter. Inte minst finns en stor potential i att organisera olika former av offentlig service på ett sätt som inte skapar stora tillgänglighetsglapp, vilket skapar en efterfrågan på transporter som blir svår och dyr att tillgodose. Genom digitaliseringen öppnar sig också möjligheter att ge tillgång till även specialiserad service lokalt, gärna genom hybridlösningar där mänsklig kontakt minskar barriären till den digitala tekniken. Det är uppenbart att kollektivtrafiken har en central roll för att upprätthålla tillgängligheten för de studerade grupperna. Kostnaderna begränsar möjligheterna att utöka den traditionella kollektivtrafiken, men ur ett samhällsperspektiv kan det finnas anledning att omfördela resurser från stadstrafik till landsbygdstrafik, eftersom landsbygdstrafiken ökar den absoluta tillgängligheten för de som berörs medan stadstrafiken sällan är det enda alternativet för de som använder den. Även om man efterfrågar ett ökat turutbud finns också en stor potential i att öka kollektivtrafikens tillförlitlighet, inte minst för den anropsstyrda trafiken som används mycket lite idag. Även små justeringar i information, tidtabell, skyltning etc. kan förbättra kvaliteten i befintlig kollektivtrafik utan några stora extra kostnader. En annan tydlig slutsats av analysen av intervjuer och samskapandeworkshopar är att det behövs bättre kunskap om de transportutsatta gruppernas behov hos offentliga aktörer. Detta efterfrågas av de offentliga aktörerna själva, och på vissa håll har steg börjats ta mot mer dialog och ökad förståelse för att behoven ser olika ut hos olika grupper. 
  •  
2.
  • Roth, Anders, et al. (författare)
  • Nya avtalslösningar centrala för transporternas klimatomställning
  • 2023
  • Ingår i: Göteborgsposten. - Göteborg : Stampen Media. ; Juni:9
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Vägtrafikens klimatutsläpp behöver minska med cirka tio procent per år för att Sveriges klimatmål om minskade utsläpp med 70 procent ska nås till 2030. Det är en minskningstakt som kräver kraftfulla styrmedel, men det kommer också behövas nya arbetssätt där staten krokar arm med ambitiösa aktörer. För att klara transportsektorns klimatomställning krävs nya lösningar. Stadsmiljöavtal, där staten bidrar med finansiering och kommuner och regioner med motprestationer som styr mot ett hållbart resande, har varit en framgång för klimatomställningen av städernas transporter. Vi föreslår att regeringen lär av de goda erfarenheterna och inför motsvarande avtal för klimatomställningen av landsbygdens transporter och för godstransporter. Rätt utformade kan avtalen också bidra till att göra klimatomställningen accepterad i hela landet.
  •  
3.
  • Wiklund, Mats, et al. (författare)
  • Trafiksäkerhet och konjunktur : modellansatser och litteraturstudie
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Detta projekt har omfattat två delstudier. Syftet med den första har varit att undersöka vilka typer av olyckor som är mest känsliga för ekonomisk konjunktur och vilka trafikantgrupper som är inblandade. Syftet med den andra studien har varit att titta på vissa tillstånd, såsom andel tung trafik, andel ungdomar bland körkortsinnehavare, trafikarbete uppdelat på åldersgrupper, etcetera, och se hur dessa samvarierardels med konjunkturen, dels med utfallet i dödade och skadade. I denna rapport ges en översikt över de statistiska metoder andra forskare använt och vilka mått på det ekonomiska läget de tagit in i sina modeller. Det visade sig att arbetslöshet var den vanligaste ekonomiska förklaringsvariabeln där en ökning av arbetslösheten indikerar en nedgång av antalet trafikdödade. En del av nedgången i antalet trafikdödade förklaras av att unga förare minskar sitt bilåkande, detta gällde särskilt för lågkonjunkturen i början av 1990-talet. Det finns ändå kvar en effekt av arbetslöshet som inte förklaras av unga förares bilåkande. Ett försök att jämföra dödsolyckor där föraren visat prov på olämpligt beteende, såsom hastighetsöverträdelse, ej använt bilbälte eller drogpåverkan, i en period av lågkonjunktur jämfört med perioder av högkonjunktur påvisade en ibland oväntad likhet. Sett till det absoluta antalet dödsolyckor tycks en del riskbenägna bilförare ha försvunnit från trafiken eller ändrat sitt beteende i och med lågkonjunkturen. Dock har även antalet dödsolyckor med mer försiktiga bilförare minskat i motsvarande grad. Orsaken till att andelen dödsolyckor med riskbenägna respektive med mer försiktiga bilförare är oförändrad är dock oklar.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-3 av 3

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy