| 1. |
- Abrahamsson, Lena, et al.
(författare)
-
Projekt: Framtidsfabriken - en konceptfabrik formad av kvinnor
- 2010
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett forskningsprojekt som bland annat innebar arbete tillsammans med ett designteam bestående av kvinnor (yrkesaktiva inom industrin) för att utforma modeller för framtidens industriarbete – både organisation och arbetsplatser. Projektet pågick 2008-2011 med finansiering från AFA (2,7 milj. kr), FAS (2,4 milj. kr) samt EUs regionala utvecklingsfond. I projektet medverkade även Jan Johansson, Bo Johansson och Kjell Rask. Doktorander: Åsa Wikberg-Nilsson (Industriell design) och Stina Johansson (IPM).
|
|
| 2. |
- Wikberg-Nilsson, Åsa, et al.
(författare)
-
Framtidsfabriken : En vision av framtidens effektiva och attraktiva arbetsmiljöer i industrin
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten beskrivs metoder och resultat från projektet Framtidsfabriken, vars idé har varit att bryta traditionella mönster vid utformning av produktionssystem genom att inkludera grupper som i vanliga fall inte deltar i förändringsprojekt. Projektet har bedrivits på Arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Syftet med projektet har dels varit att problematisera och utveckla metoder för produktionsutformning och dels att bidra till utveckling av teorierna om ’det goda arbetet’. En konkret frågeställning har varit; Hur utformas ett modernt produktionssystem baserat på krav formulerade av kvinnor och ungdomar? Projektets mål har varit att utforma en vision av en effektiv, attraktiv och långsiktigt hållbar arbetsmiljö i industrin. En avgränsning i projektet har varit valet att arbeta med industrin som bransch och inte en specifik typ av produktion eller ett visst företag. Projektet har bedrivits om ett interaktivt projekt i samarbete med aktörer från industrin. Totalt har 121 personer fördelat på 59 procent kvinnor och 41 procent män medverkat som deltagare i projektet. Deltagarna i projektet har varit anställda på både chefs- och medarbetarnivå i industrin, ungdomar, samt representanter för branschorganisationer och fackförbund. Arbetet har huvudsakligen genomförts i form av workshops samt fokusgrupper och intervjuer. Metoden har varit Future Workshops, där deltagarna inledningsvis diskuterar nuläge för att sedan arbeta med framtida ideala lösningar och idéer om implementering av lösningar. Även andra metoder har nyttjats; ”Personas” för att förmedla nuvarande situationer i industrin, scenarier för att stimulera till idéer om framtiden samt olika metoder och associativa bilder för att stimulera kreativitet och kommunikation i gruppen. Analys av material från intervjuer, observationer, diskussioner, val av bilder, ljud- och videoinspelningar har inriktats mot förståelse av deltagarnas kontexter och tolkning av deras behov och preferenser. Projektet har varit annorlunda genom målsättningen att bryta traditionella mönster av produktionsutformning genom att inkludera grupper som i vanliga fall inte deltar i förändringsprojekt. En vision av ett modernt produktionssystem har utformats, baserat på krav formulerade av kvinnor. Några exempel från visionen är att alla är medarbetare på Framtidsfabriken. Det är lika många män som kvinnor på alla befattningar. På framtidsfabriken arbetas med filosofin ’livslång trainee’. Man arbetar med olika former av nätverk, där olika kompetenser både inom och utanför företaget möts för att stimulera till innovation, ständig utveckling och förbättring. Flexibel arbetstid möjliggörs via individuella scheman. I lokalerna finns mötesplatser för kommunikation, nätverk och projektarbeten. Lokalerna är ljusa och färgsatta enligt företagsidentiteten. Teknik och kommunikation underlättas via ett enhetliga system, som alla kan ta del av.
|
|
| 3. |
- Ahlberg, Erik, et al.
(författare)
-
"Vi klimatforskare stödjer Greta och skolungdomarna"
- 2019
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DN DEBATT 15/3. Sedan industrialiseringens början har vi använt omkring fyra femtedelar av den mängd fossilt kol som får förbrännas för att vi ska klara Parisavtalet. Vi har bara en femtedel kvar och det är bråttom att kraftigt reducera utsläppen. Det har Greta Thunberg och de strejkande ungdomarna förstått. Därför stödjer vi deras krav, skriver 270 klimatforskare.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby
- 2015
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.
|
|
| 6. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby : DN Debatt 2015-06-11
- 2015
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.
|
|
| 7. |
- Bärnarp, Tora, et al.
(författare)
-
Skönhet hållbarhet funktion
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna publikation redovisar studenternas enskilda arbeten. Materialet har tillkommit inom ramen för läsårets tema ”Skönhet, hållbarhet och funktion”, men varje studie utgår ifrån studenternas egna val av ämne.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hult, Åsa, et al.
(författare)
-
Rättvis tillgänglighet för landsbygder och mindre tätorter
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Temat för det här forskningsprojektet är hur de transportpolitiska målen kan nås i landsbygder: att säkerställa en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet i hela landet för alla invånare oberoende av kön, ålder, etnicitet etc. I en förstudie konstaterades att det behövs metoder för att involvera personer med olika behov och erfarenheter i framtagning av olika lösningar, för att säkerställa att de motsvarar faktiska behov. I projektet har en sådan metod tillämpats med syfte att identifiera innovativa lösningar. Det tvååriga projektet (2022–2023) har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector Traffic och VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut.Arbetet har utgått från ett intersektionellt perspektiv och metoden Mobility Labs. I projektet har intervjuer genomförts med planerare på nationell, regional och kommunal nivå och fokusgrupper har genomförts med invånare i Vilhelmina, Orsa och Sjöbo. Därefter har planerare och invånare sammanförts i samskapande workshoppar för dialog om behov och möjliga lösningar. Fokus har varit på grupperna ungdomar, äldre, invandrare och pendlare (företrädesvis med lägre inkomst), som ofta har begränsad tillgång till bil, särskilt om kostnaden för att köra bil ökar.Genom samskapandeworkshopparna med invånare och planerare identifierades flera åtgärder för att öka tillgängligheten för boende på landsbygd och i mindre orter:Organisera samhället för bättre tillgänglighet med konsekvensanalys utifrån ett tillgänglighetsperspektiv innan beslut fattas.Vänd på tänket och låt servicen komma till medborgarna, t.ex. med läkare från regionsjukhus som besöker byar. Digitala hybridlösningar kan vara del av lösningen.Öka turutbudet i kollektivtrafiken genom samutnyttjande av fordon, samordning mellan kollektivtrafiken och kallelser till vården, och vidareutvecklad anropsstyrd trafik.Öka kvaliteten i befintlig kollektivtrafik med hjälp av små tidtabelljusteringar etc.Flera av lösningarna skulle kunna skapa en förbättrad tillgänglighet utan att öka samhällets kostnader, därför att lösningarna främst bygger på nya sätt för att organisera olika verksamheter. Inte minst finns en stor potential i att organisera olika former av offentlig service på ett sätt som inte skapar stora tillgänglighetsglapp, vilket skapar en efterfrågan på transporter som blir svår och dyr att tillgodose. Genom digitaliseringen öppnar sig också möjligheter att ge tillgång till även specialiserad service lokalt, gärna genom hybridlösningar där mänsklig kontakt minskar barriären till den digitala tekniken. Det är uppenbart att kollektivtrafiken har en central roll för att upprätthålla tillgängligheten för de studerade grupperna. Kostnaderna begränsar möjligheterna att utöka den traditionella kollektivtrafiken, men ur ett samhällsperspektiv kan det finnas anledning att omfördela resurser från stadstrafik till landsbygdstrafik, eftersom landsbygdstrafiken ökar den absoluta tillgängligheten för de som berörs medan stadstrafiken sällan är det enda alternativet för de som använder den. Även om man efterfrågar ett ökat turutbud finns också en stor potential i att öka kollektivtrafikens tillförlitlighet, inte minst för den anropsstyrda trafiken som används mycket lite idag. Även små justeringar i information, tidtabell, skyltning etc. kan förbättra kvaliteten i befintlig kollektivtrafik utan några stora extra kostnader. En annan tydlig slutsats av analysen av intervjuer och samskapandeworkshopar är att det behövs bättre kunskap om de transportutsatta gruppernas behov hos offentliga aktörer. Detta efterfrågas av de offentliga aktörerna själva, och på vissa håll har steg börjats ta mot mer dialog och ökad förståelse för att behoven ser olika ut hos olika grupper.
|
|
| 10. |
- Hult, Åsa, et al.
(författare)
-
Rättvis tillgänglighet för landsbygder och mindre tätorter
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 199-200
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en förstudie konstaterades att det behövs metoder för att involvera personer med olika behov och erfarenheter i framtagning av olika lösningar, för att säkerställa att de motsvarar faktiska behov. I projektet har en sådan metod tillämpats med syfte att identifiera innovativa lösningar. Projektet har genomförts av IVL, VTI och Trivector.Arbetet har utgått från ett intersektionellt perspektiv och metoden Mobility Labs. I projektet har intervjuer genomförts med planerare från kommuner och regioner samt fokusgrupper med invånare i Vilhelmina, Orsa och Sjöbo. Därefter har planerare och invånare sammanförts i samskapandeworkshoppar för dialog om behov och möjliga lösningar. Fokus har varit på grupperna ungdomar, äldre, invandrare och låginkomsttagare, som ofta har begränsad tillgång till bil, särskilt om kostnaden för att köra bil ökar.Genom samskapandeworkshopparna med invånare och planerare identifierades flera åtgärder för att öka tillgängligheten för boende på landsbygd och i mindre orter: Organisera samhället för bättre tillgänglighet med konsekvensanalys utifrån ett tillgänglighetsperspektiv innan beslut fattas. Vänd på tänket och låt servicen komma till medborgarna, t.ex. med läkare från regionsjukhus som besöker byar. Digitala hybridlösningar kan vara del av lösningen. Öka turutbudet i kollektivtrafiken genom samutnyttjande av fordon, samordning mellan kollektivtrafiken och kallelser till vården, och vidareutvecklad anropsstyrd trafik. Öka kvaliteten i befintlig kollektivtrafik med hjälp av små tabelljusteringar etc. Fler av lösningarna skulle kunna skapa en förbättrad tillgänglighet utan att öka samhällets kostnader, därför att lösningarna främst bygger på nya sätt att organisera olika verksamheter på. Inte minst finns en stor potential i att organisera olika former av offentlig service på ett sätt som inte skapar stora tillgänglighetsglapp, vilket skapar en efterfrågan på transporter som blir svår och dyr att tillgodose. Genom digitaliseringen öppnar sig också möjligheter att ge tillgång till även specialiserad service lokalt, gärna genom hybridlösningar där mänsklig kontakt minskar barriären till den digitala tekniken.
|
|
