| 1. |
- Berg, Linda, 1961, et al.
(författare)
-
Characterisation of Cancer Support and Rehabilitation Programmes: A Swedish Multiple Case Study
- 2014
-
Ingår i: The open nursing journal. - : Bentham Science Publishers Ltd.. - 1874-4346. ; 8, s. 1-7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Cancer support and rehabilitation are suggested to be an integral part of cancer care strategies. This study focuses on comparativeness of cancer support and rehabilitation programmes. The aim of this study was to analyse available cancer support and rehabilitation programmes in Sweden presented as complementary to cancer rehabilitation at cancer clinics. A multiple case study design was chosen in order to inquire the small number of existing supportive and rehabilitative cancer programmes. Based on the structures, processes and outcomes of the nine included programmes, three types of cancer support and rehabilitation programmes were identified: multimodal rehabilitation, comprehensive cancer support and art therapy. Cancer support and rehabilitation programmes offer a variety of activities and therapies which are highly valuable and relevant for people with cancer. The typology of cancer support and rehabilitation programmes and comparability between programmes need further inquiry.
|
|
| 2. |
- Ekman, Inger, 1952, et al.
(författare)
-
Person-centered care -ready for prime time.
- 2011
-
Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing. - : Sage Publications. - 1474-5151 .- 1873-1953. ; 10:4, s. 248-251
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Long-term diseases are today the leading cause of mortality worldwide and are estimated to be the leading cause of disability by 2020. Person-centered care (PCC) has been shown to advance concordance between care provider and patient on treatment plans, improve health outcomes and increase patient satisfaction. Yet, despite these and other documented benefits, there are a variety of significant challenges to putting PCC into clinical practice. Although care providers today broadly acknowledge PCC to be an important part of care, in our experience we must establish routines that initiate, integrate, and safeguard PCC in daily clinical practice to ensure that PCC is systematically and consistently practiced, i.e. not just when we feel we have time for it. In this paper, we propose a few simple routines to facilitate and safeguard the transition to PCC. We believe that if conscientiously and systematically applied, they will help to make PCC the focus and mainstay of care in long-term illness.
|
|
| 3. |
- Johansson, Håkan, et al.
(författare)
-
Staten och det civila samhällets organisationer i ett föränderligt välfärdssamhälle : perspektiv på en överenskommelse: andra tematiska studien, juni 2011
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är framtagen inom ramen för arbetet med Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. I rapporten redogörs för hur man inom forskningen belyser nyttan med dialog och överenskommelse mellan dessa parter. Denna, och övriga studier som publiceras inom ramen för arbetet med Överenskommelsen är viktiga bidrag till att inkludera vetenskapliga underlag och analyser i utvecklingen av såväl policy som praktik på ett sätt som utmanar, inspirerar och fördjupar en konstruktiv diskussion. Det huvudsakliga målet med Överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationernas självständighet och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare, samt att stödja framväxten av en betydligt större mångfald av utförare och leverantörer inom hälso- och sjukvården samt omsorgen. Överenskommelsen innehåller både en gemensam vision och gemensamma principer, samt en presentation av de olika åtaganden som parterna gjort för att på ett konkret sätt visa hur var och en bidrar till den gemensamma målsättningen. I de studerade överenskommelserna, i den här rapporten och överhuvudtaget inom detta område förekommer flera olika begrepp. Ideella organisationer, social ekonomi och civilsamhälle är exempel på detta. Begreppsbruket är inte enhetligt och olika organisationer förhåller sig till dem på olika sätt. I arbetet med att ta fram den nationella överenskommelsen valde parterna att använda sig av begreppet idéburna organisationer främst utifrån de olika organisationernas definition av sig själva. Det markerar en tillhörighet för både ideella organisationer och organisationer i den kooperativa sfären med någon form av allmänmänskligt uppdrag. Dessa kan vara vinstdrivande. Begreppet idéburna organisationer är inte vedertaget inom forskningen. För att få så korrekta referenser som möjligt används i den här rapporten de begrepp som man i de refererade studierna utgår ifrån. Men alla de begrepp som hänvisas till i rapporten innefattas i eller har nära kopplingar till samlingsbegreppet idéburna organisationer. Rapporten är skriven av docent Håkan Johansson, Socialhögskolan, Lunds universitet, fil. dr. Anders Kassman, Enheten för forskning om det civila samhället vid Ersta Sköndal högskola samt doktorand Roberto Scaramuzzino, Hälsa och Samhälle, Malmö högskola. Författarna står för innehållet i denna rapport. Vi ser denna rapport som ett bidrag till att utveckla dialogen mellan idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. Vi hoppas att den ger kunskap och idéer till fortsatta samtal och reflektioner.
|
|
| 4. |
- Kenne Sarenmalm, Elisabeth, 1956, et al.
(författare)
-
Experience and predictors of symptoms, distress and health-related quality of life over time in postmenopausal women with recurrent breast cancer.
- 2008
-
Ingår i: Psycho-Oncology. - : Wiley. - 1057-9249 .- 1099-1611. ; 17:5, s. 497-505
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this study was to explore the symptom experience and predictors of distress and quality of life over time in women with recurrent breast cancer. Fifty-six women completed questionnaires at the diagnosis of recurrence, 1 month, 3 and 6 months after recurrence. A majority of women reported multiple, concurrent and distressing symptoms such as lack of energy, difficulty sleeping, pain, worry and problems with sexual interest or activity during the recurrent breast cancer trajectory. The highest level of symptom burden and distress and decreased quality of life was reported 3 months after recurrence. Although distress declined and quality of life improved over time, patients reported persistent symptoms. Of the patients at increased risk of vulnerability to distress were women who experienced multiple and concurrent symptoms. Other risk factors were co-morbidity, prehistory of anxiety and depression and progressive or terminal disease. Fatigue, pain and depression explained 68-72% of the variance in distress. Distress explained 44-46% of the variance in quality of life. These findings suggest that symptoms are important contributors to the distress experience, and that distress has a severe impact on quality of life. The care of women with recurrent breast cancer must be based upon the awareness of critical factors that exacerbate the vulnerability to distress throughout the disease trajectory.
|
|
| 5. |
- Robertsson, Karin, 1986-
(författare)
-
Mellan civilsamhälle och folkrörelse : Ett aktörsperspektiv på rekrytering och organisering av medborgerligt engagemang
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Civic engagement, commonly seen as concerning people's actions and activities,is generally studied at the individual level. In this doctoral thesis the term is used to examine and analyse how recruitment and organisation of civic engagement has developed since the mid-1990s at the organisational level in a Swedish context, as well as the conditions that have influenced and shaped this development. Three forms of civic engagement are examined: associational membership, volunteering and giving. In this thesis, interviews and text analyses are used. The analysis of archived webpages and annual reports demonstrates a more diversified range of forms of civic engagement available at the organisational level. It is expressed as an increased demand for different types of volunteering and giving, in addition to the more traditional form of civic engagement that associational membership constitutes in a Swedish context. The diversified range of civic engagement is accompanied by various recruitment practices such as marketing and fundraising, characterised by different institutional logics that guide the actual recruitment work within organisations. Interviews were conducted with elected representatives and employees at a senior level within non-profit human service organisations. The interviewees reasoning about the changing conditions for recruiting and organising civic engagement is understood as actions through which they reproduce or change logics. The study concludes that in practice, the recruitment and organisation of civic engagement can be seen as an expression of institutional complexity. It is argued that the collectively shared view of how civic engagement can and should be organised in a Swedish context is characterized by a complex composition of logics that prescribe different patterns of action for participants and organisations.
|
|
