| 1. |
- Andersson, Sarah, et al.
(författare)
-
Malmbanan Diaries
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This booklet is a report for a case study visit during four day field trip, a group of nine PhD students and their supervisors – all part of the National Research School for Architecture and Planning in the Urban Landscape, APULA – set out to explore what may be considered the outback of Western Europe’s conurbations, the transnational region of Kiruna -Narvik.Both “remote” and “resourceful”, “threatened” and “thriving” (equally relative notions), this region seemed to offer possibilities to reflect upon many of the current tendencies influencing contemporary planning practice and research.
|
|
| 2. |
- Johansson, Carl-Johan, et al.
(författare)
-
Sågverksnytt nr 1
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 4. |
- Andersson, Patrik, 1974, et al.
(författare)
-
Framtidsbilder för samhällsbyggnad
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Framtidsbilder för samhällsbyggnad 2020De kommande 15 åren står institutionen för Bygg- och miljöteknik inför stora förändringar. Därför har institutionen initierat projektet Framtidsbilder 2020 där man engagerat en framtidspanel bestående av elva yngre disputerade forskare. Arbetet inleddes med ett breddgruppsmöte där 110 personer representerande institutionens personal och studenter deltog. Vid mötet identifierades ett antal trender och osäkra utvecklingar som påverkar framtiden inom samhällsbyggnadsområdet. Deltagarna bidrog också med idéer till en önskvärd utveckling, vilket har sammanställts och utgör grunden till en gemensam önskvärd framtid/vision för institutionen. Materialet från breddgruppsmötet har bearbetats av Framtidspanelen och resulterat i fyra scenarier som beskriver hur samhällsbyggnadsområdet kan se ut år 2020. Syftet med framtidsbilderna är att de ska vara vägledande för institutionens beslut och förhållningssätt under de kommande åren.Fyra scenarierTurning TorsoSamhället präglas av en ekonomi som är på uppgång, och av ett nytänkande och öppet samhälle. Materiell status och individualism är viktigt. Detta leder till en hög arbetsbelastning samt krav på exklusiva varor av hög kvali-tet. Det finns en stor medvetenhet om miljöpåverkan och klimatförändringar och lösningarna för att klara energiförsörjningen är innovativa.Eco-metropolenDet sveper en grön våg genom dagens samhälle. Under de senaste 15 åren har vi insett att jorden skall vara en bebolig plats även åt dem som kommer efter oss. Vi söker ständigt efter nya, mer förfinade metoder att tillvarata de resurser vi har. Samhället och individen är i balans. Ekonomin är god och vi är miljömedvetna, trygga och integrerade. Nytänkande premieras och icke- materialistiska värderingar står högt i kurs. Vi tänker individuellt, men agerar mer än gärna för kollektivets bästa. Utbildning är gratis TrädgårdsstadenEtt samhälle där vi lärt oss hantera stress, men känner oss otrygga och helst umgås i slutna sociala sammanhang. Vi bor enkelt inne i stan, eller gärna på landsbygden nära storstäderna. Minskade behov av högutbildade i samhället gör att vi har svårt att rekrytera studenter till teknikutbildningar. Det traditionella tankesättet leder till kulturkrockar med företag och personer från andra länder.Gated communitiesFörsämrad ekonomi och ökad egoism har lett fram till ett stressat, otryggt och segregerat samhälle. Accelererande klimatförändringar och ökad miljö-påverkan skrämmer oss, men trots det åtgärdar vi inte problemen, utan koncentrerar oss på konsekvenserna. Arbetslöshet i samhällsbyggnadssek-torn leder till sänkt status för samhällsbyggaren. Vi har därför svårt att rekrytera studenter, och även forskningen har låg status.
|
|
| 5. |
- Bach (Red), Lone-Pia, et al.
(författare)
-
Katalysator
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Restaureringskonsten med sina långa tidsperspektiv är i sig hållbar, och den har betydande kunskap att tillföra dagens diskussion. Dess metoder stärker de kulturella och socialt engagerande processer som fler behöver vara delaktiga i för att gemensamt definiera vad som redan är – och som på sikt kommer att bli – vårt kulturarv. Arkitekturen berättar om förfluten tid, länkar ihop oss med tidigare generationer, skapar sammanhang och stabilitet. Den ger oss ramar för social interaktion, skapar tillhörighet till platser, samhörighet med andra människor och är identitetsskapande. I det perspektivet borde återbruk av byggnader och miljöer vara en självklar pusselbit i ett hållbart samhällsbyggande. Men fler behöver se det befintliga som resurser med hög potential, med målet att hitta lösningar för hur man på bästa sätt kan förändra och vidareutveckla utan att betydande värden går förlorade. Får behovet av omställning till ett mer hållbart samhällsbyggande konsekvenser för restaureringskonsten, eller kan dess metoder rent av vara en katalysator för att vidga och förändra vår syn på kunskapsfältet?
|
|
| 6. |
- Eklöf, Ingemar, et al.
(författare)
-
Askor för konstruktionsändamål : slutrapport 2016-03-15
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid förbränning av biobränslen och avfall genereras restprodukter, så kallade energiaskor, som kan användas som konstruktionsmaterial. I detta notat 8-2016 redovisas ett projekt som identifierat viktiga åtgärder i syfte att öka användningen av energiaskor för konstruktionsändamål. En stor andel av engergiaskorna har, i ursprunglig form eller efter sortering och behandling, goda konstruktionsmässiga egenskaper. För närvarande används energiaskor i Sverige till största delen som konstruktionsmaterial inom avfallsanläggningar; främst för sluttäckning av äldre avfallsdeponier. Men sluttäckningarna avslutas nu fortlöpande och behovet når sin kulmen inom de närmaste 5–6 åren. Därför behövs nya användningsområden för energiaskor, annars kommer askorna att deponeras i allt större utsträckning vilket är en dålig hushållning av resurser.Genom att använda energiaskor för konstruktioner, i exempelvis vägar, parkeringsplatser och för andra anläggningsändamål, kan man ersätta jungfruliga råvaror vilket gör energi- och avfallssystemet mer hållbart. Om inte andra avsättningsalternativ utvecklas ökar dessutom kostnaderna för askhanteringen, vilket belastar energiproducenterna och i slutändan också slutkonsumenterna.
|
|
| 7. |
- Engstrand, Per O., 1955-, et al.
(författare)
-
Mekmassainitiativet för energieffektivitet, e2mp-i
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet har drivits som ett program för finansiering av forskning som ska utveckla ochdemonstrera tekniker som reducerar elenergiförbrukningen med 50% vid tillverkning avTMP och CTMP med bibehållna slutproduktegenskaper hos tryckpapper och kartong.Programmet är en del av skogsindustrins initiativ att under en tioårsperiod tillsammansmed svenska och norska finansiärer investera minst 200 Mkr för att nå detta radikalaeffektiviseringsmål. Ett uttalat mål för industriinitiativet är också att befästaforskningsnoderna vid FSCN i Sundsvall och PFI i Trondheim.Parallellt med Energimyndighetens finansiering, 30 Mkr, har Norges Forskningsråd satsat25 MNOK (2010‐14) i industriinitiativet, KK‐stiftelsen 36 MSEK (2011‐17) ochMittuniversitetet har finansierat12 MSEK. Industrins totala satsning kommer att överstiga100 MSEK redan vid utgången av 2017.Resultat från benchmarkingstudien BAT2012 av industrins modernaste TMP‐ och CTMPlinjersamt från demonstrationsskaleprojekt visas i rapporten. Projekten baseras delvis pågrundläggande forskningsprojekt genomförda inom FSCN´s KK‐stiftelse‐finansieradeforskningsprofil och projektet ”Filling the Gap” 31676‐, ISSN 1650‐5387 2014:57. Resultaten visar följande reduktionsnivåer; 28% TMP för news (Braviken), 14% TMP för SC(Kvarnsveden) och 21% CTMP för kartong (Skoghall).Utöver demoprojekten finns ytterligare tydliga potentialer beskrivna i övriga delprojekt:Processintensifiering och processmodifiering > 15%Processtabilitet via avancerad processanalys och reglering > 15%Kombinera effektivaste processavsnitt från benchmarking ca 25%Detta gör det troligt att det kommer att gå att i fullskaliga demonstrationsförsök validera50% elenergireduktion inom de tre produktområdena, förutsatt att fortsattforskningsfinansiering finns tillgänglig. Tre av de idéer till avknoppningsprojekt somframkommit under projektets gång har redan erhållit beslut om finansiering frånEnergimyndigheten 2015. Ytterligare projektförslag baserade på den här redovisadeforskningen kommer att ingå i ansökningar under 2016. Utöver energireduktion i själva TMP‐ och CTMP‐processerna har forskare vid FSCN lagt forskningsgrunden för hur manska kunna tillverka mycket starka förpackningsmaterial från dessa massatyper på ettenergieffektivt sätt. Även inom detta område kommer en ansökning omuppskalningsprojekt att skickas in.
|
|
| 8. |
- Fahnestock, Jesse, 1974-, et al.
(författare)
-
RISEnergy: Roadmaps for energy innovation in Sweden through 2030
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- RISE Research Institutes of Sweden is a group of research and technology organisations. RISE is a leading innovation partner working global cooperation with academia, enterprise and society to create value, growth and competitiveness through research excellence and innovation.In the area of Energy, RISE has developed innovation Roadmaps covering:Energy Efficient TransportElectric Power SystemEnergy Efficient and Smart BuildingsSustainable Thermal ProcessesEfficient Energy Use in IndustryDecarbonisation of Basic IndustriesThese Roadmaps describe development pathways for technologies, non-technical elements (market design, user behaviours, policies, etc.) and key actors that deliver on a plausible, desirable vision for each respective innovation area in 2030. These Roadmaps are intended to support RISE’s strategic planning and development, but should be relevant reading for anyone interested in energy innovation in Sweden.
|
|
| 9. |
- Fahnestock, Jesse, et al.
(författare)
-
Waste Incineration for the Future : Scenario analysis and action plans
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is a deliverable from a project within the Swedish Strategic Innovation Program RE:Source, financed by the Swedish Energy Agency, Formas and Vinnova. The project, Waste Incineration for the Future, aims to produce a knowledge base for the development of energy recovery from waste that suits the future circular economy. In order to identify and prioritize relevant innovations, a scenario process has been undertaken with stakeholders from the energy, waste and recycling, and manufacturing industries. The result is two distinct, complementary scenarios for the circular economy in Sweden, each with different implications for innovation in waste incineration and energy recovery.With these scenarios as a starting point, the project has defined prioritized areas for innovation and produced action plans for promoting innovation.
|
|
| 10. |
- Hedenstedt, Anders, et al.
(författare)
-
Korrosion vid lagring av slagg från avfallsförbränning : Lagringens påverkan på miljöegenskaper samt möjlighet att återvinna metaller
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Restprodukter från avfallsförbränning i rosterpannor utgör i regel 18-25 % (våt vikt) av den ingående avfallsmängden. Av restprodukterna utgörs huvuddelen av slagg/bottenaska (c:a 80 % våt vikt). Slaggen innehåller betydande mängder metaller som bedöms uppgå till c:a 7–15 % magnetiskt skrot och 1-2% icke- magnetiskt skrot. Slaggen lagras vanligen utomhus på en avfallsanläggning för att den ska torka samt för att metaller ska fastläggas. Detta är en förutsättning för att slaggen sedan ska kunna användas i olika anläggningsapplikationer. Efter lagringen sorteras slaggen för utvinning av metaller samt för att erhålla så kallat slaggrus som kan användas som konstruktionsmaterial. Vid lagring av slagg korroderar metallerna som finns i slaggen. Om korrosionen begränsas kan utvinningen av metaller öka och miljöegenskaperna hos slaggruset eventuellt förbättras. Detta skulle kunna minska behovet av brytning av både metaller och naturgrus. Tidigare laboratorieförsök visar att korrosionshastigheten i våt slagg är hög för att sedan avta när slaggen torkar. När slaggen utsätts för väta igen ökar korrosionshastigheten kraftigt. I detta projekt undersöktes vilken betydelse olika lagringsförfaranden har för korrosionen av metaller i slaggen samt dess miljöegenskaper. Försöket utfördes på Tagene avfallsanläggning under c:a 7 månader. Försöksuppställningen omfattade fem mindre slagghögar som representerade olika lagringsförfaranden – lagring med respektive utan väderskydd, med respektive utan omblandning samt tidigarelagd metallsortering. Korrosionshastigheten med avseende på stål- respektive aluminiumelektroder registrerades kontinuerligt och genom regelbunden omkoppling erhölls mätresultat för respektive lagringsförfarande för vart femte dygn. För verifiering av resultaten från korrosionsmätningarna utfördes också en visuell analys av korrosionselektroderna efter avslutat försök. Provuttag gjordes från färsk slagg samt från respektive hög efter c:a 3,5 och 7 månaders lagring. Proverna analyserades med avseende på totalthalt och utlakning. Dessutom gjordes provuttag efter 6 månader på olika djup i ett par av högarna för bestämning av hur den syraneutraliserande kapaciteten varierar lokalt. Resultaten från projektet visar att lagringsförfarandet inte har någon väsentlig påverkan vare sig med avseende på korrosionen av metaller i slaggen eller utlakningen av ämnen från slaggen. Det finns således ingen anledning att frångå det lagringsförfarande som vanligen tillämpas med avseende på slagg, det vill säga utomhus utan omblandning. Däremot bör utsortering av metaller göras så tidigt som möjligt under lagringsperioden eftersom korrosionshastigheten för åtminstone järn är stabilt hög redan efter en månads lagring.
|
|
