| 1. |
|
|
| 2. |
- de Hoogh, Kees, et al.
(författare)
-
Comparing land use regression and dispersion modelling to assess residential exposure to ambient air pollution for epidemiological studies
- 2014
-
Ingår i: Environment International. - : Elsevier BV. - 0160-4120 .- 1873-6750. ; 73, s. 382-392
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Land-use regression (LUR) and dispersion models (DM) are commonly used for estimating individual air pollution exposure in population studies. Few comparisons have however been made of the performance of these methods. Objectives: Within the European Study of Cohorts for Air Pollution Effects (ESCAPE) we explored the differences between LUR and DM estimates for NO2, PM10 and PM2.5. Methods: The ESCAPE study developed LUR models for outdoor air pollution levels based on a harmonised monitoring campaign. In thirteen ESCAPE study areas we further applied dispersion models. We compared LUR and DM estimates at the residential addresses of participants in 13 cohorts for NO2; 7 for PM10 and 4 for PM2.5. Additionally, we compared the DM estimates with measured concentrations at the 20-40 ESCAPE monitoring sites in each area. Results: The median Pearson R (range) correlation coefficients between LUR and DM estimates for the annual average concentrations of NO2, PM10 and PM2.5 were 0.75 (0.19-0.89), 0.39 (0.23-0.66) and 0.29 (0.22-0.81) for 112,971 (13 study areas), 69,591 (7) and 28,519(4) addresses respectively. The median Pearson R correlation coefficients (range) between DM estimates and ESCAPE measurements were of 0.74(0.09-0.86) for NO2; 0.58 (0.36-0.88) for PM10 and 0.58 (0.39-0.66) for PM2.5. Conclusions: LUR and dispersion model estimates correlated on average well for NO2 but only moderately for PM10 and PM2.5, with large variability across areas. DM predicted a moderate to large proportion of the measured variation for NO2 but less for PM10 and PM2.5.
|
|
| 3. |
- Elm, Klas, et al.
(författare)
-
En ny nollvision som både räddar och förlänger liv
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - Stockholm. - 2002-5548. ; :24 november
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nollvisionen för trafiksäkerheten är cynisk. Infrastrukturminister Tomas Eneroth måste ta fram ett nytt mål bortom nollvisionen som inte bara förhindrar dödsolyckor i trafiken, utan som också räddar, förbättrar och förlänger liv i hela samhället. Ett transportsystem där folkhälsan går plus är möjligt nu när elcykelförsäljningen ökar dramatiskt, skriver forskare och initiativtagare till Moving Beyond Zero. Varje person som väljer att cykla istället för att ta bilen räddar liv. Minskad biltrafik leder till mindre avgasutsläpp och vägslitage. Det förbättrar livskvaliteten hos personer med andningsbesvär och gör att de globala klimatförändringarna som påverkar allas hälsa negativt minskar. Dessutom vet vi sedan länge att motion förbättrar hälsan.Sedan 20 år tillbaka styrs det svenska trafiksäkerhetsarbetet av målet att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Inledningsvis var arbetet framgångsrikt och antalet omkomna i trafikolyckor minskade från omkring 540 per år till fjolårets 270. Varje dödsfall är ett för mycket, men i dag framstår nollvisionen som cynisk.Bilarnas trafiksäkerhet har under dessa år ökat på cyklisternas bekostnad. Nya vajerräcken är den vägåtgärd som i störst utsträckning bidragit till att minska olyckorna för bilister. Men det har gjort det omöjligt att cykla på vägen. Det är en förklaring till att cyklandet har minskat på landsbygden. Trafikverket slår sig för bröstet för att antalet dödade och skadade har minskat i en del av samhället när det samtidigt har inneburit att personer dör i en annan del.Trafikverkets översyn av Nollvisionen från 2016 beskriver hur olyckor för bilister ska förhindras. För cyklisterna ses olyckorna som “oundvikliga” och att skadorna ska lindras genom att cyklisterna ska sänka hastigheten samt bära fluorescerande kläder och skyddsutrustning. Krav på att cyklister ska skydda sig själva från farliga vägar och bilar riskerar att minska cyklandet.Detta är cyniskt, då det finns flera åtgärder som Trafikverket kan göra för att också förhindra cykelolyckor. Trafikverkets egna beräkningar visar att säkrare cykelinfrastruktur skulle leda till 78 färre allvarligt skadade cyklister per år. Sänkt hastighet i tätbebyggt område och bättre vinterväghållning för cyklister skulle leda till 48 respektive 38 färre allvarligt skadade per år.Men istället för att satsa på det som skulle öka cyklingen och göra den säkrare har de senaste tjugo åren inneburit motsatsen. Nu gör elcykelpremien att försäljningen av elcyklar ökar dramatiskt och nyligen utsågs elcykeln till årets julklapp. Nu finns det möjligheter att tänka nytt i trafikpolitiken.Nyttorna med ökad aktiv mobilitet, såsom gång och cykling, är så mycket större än trafiksäkerhet. I jämförelse med olycksriskerna är hälsoeffekterna 20 gånger större. I Sverige dör varje år 1 500 personer på grund av luftföroreningar och vägdamm från trafiken, och flera 1000-tals personer dör varje år i förtid på grund av fysiskt inaktiv livsstil.Därför behöver Sverige en ny nollvision som räddar, förbättrar och förlänger liv istället för att så få som möjligt ska dödas eller skadas. Ett sådant mål kan bara nås genom att främja aktiv mobilitet. Klas ElmSvensk Cykling Gunilla Brynell JohanssonVD, Vätternrundan Lars StrömgrenEuropean Cyclists’ Federation Lovisa LarssonTrafiksäkerhetsrådet Peter SchantzProfessor, Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) Arijana MarjanovicCykelfrämjandet Henrik OretorpSvenska Cykelstäder Bertil ForsbergProfessor, Umeå Universitet
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Forsberg, Bertil, professor, 1956-, et al.
(författare)
-
Coronanedstängningens betydelse för luftföroreningshalter, beräknade hälsokonsekvenser och registrerade uttag av astmaläkemedel i Stockholmsområdet
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nedstängningen av samhällen på grund av pandemin våren 2020 skedde tämligen globalt, varför åtföljande förändringar av utsläpp både lokalt och på långt avstånd kan ha påverkat luftkvaliteten i Stockholm. Denna rapport redovisar tre delstudier: en analys av hur föroreningshalterna i Stockholmsområdet påverkades av den inledande nedstängningen av samhället, en hälsokonsekvensberäkning av vilka hälsoeffekter en sådan förändring av halterna antas medföra, samt en epidemiologisk tidsseriestudie av sambanden mellan registrerat dagligt antal utköp av astmamediciner och halter av luftföroreningar under den inledande nedstängningen och före/efter denna period.Vi har i detta projekt använt två metoder, spridningsmodellering med emissionsdata respektive regressionsanalys med mätdata, för att beräkna hur främst kväveoxidhalterna påverkades av minskade emissioner lokalt, samt hur bl.a halterna av kvävedioxid och ozon i staden avvek ifrån förväntade värden efter hänsyn till meteorologins inverkan på halterna.Spridningsberäkningarna visade att halterna av kvävedioxid minskade med 0,7 μg/m3 under mars-juli till följd av minskad lokal trafik. Utifrån sammanvägningar av publicerade epidemiologiska samband skulle detta leda till cirka 2 dödsfall färre i 9 kommuner med totalt drygt 1,5 miljoner invånare, medan besök och inläggningar på sjukhus för andningsorganen förväntas minska med drygt 24 fall genom minskade lokala utsläpp.Den väderjusterade minskningen av totala NO2 halterna var 2,8 μg/m3, vilket skulle förväntas leda till ungefär 97 färre besök och inläggningar på sjukhus för andningsorganen under samma 5 månader. Men eftersom minskade utsläpp av kväveoxider även följdes av en oväntat stor väderjusterad ökning av marknära ozon förväntas för vissa hälsoutfall en nettoökning av antalet fall, exempelvis av patienter med problem i andningsorganen.Eftersom utköp av förskrivna läkemedel inte kräver att man besöker sjukvården, inte ens att man besöker ett apotek, studerades dagligt antal utköp av astmaläkemedel i relation till variationer i luftföroreningshalterna. Trots en inledande hamstringsvåg med efterföljande svacka i utköp under maj och lägre uppmätta halter av kväveoxider (NOx) och partiklar <10 mikrometer (PM10) än normalt, fanns sammantaget även under april-juli 2020 en statistiskt säkerställd effekt av PM10 och NOx på dagligt antal utköp. När relativa riskökningen per 10 μg/m3 jämförs mellan denna nedstängningsperiod och övrig studieperiod kan konstateras att ökningen av utköp per haltökning var högre under april-juli 2020. För hela perioden 2018 - 2021 visade en meta-skattning över 21 kommuner i Stockholms län på 2,6 procent ökning i uttag av lång- och korttidsverkande astmaläkemedel per 10 μg/m3 ökning av PM10 (medelvärde för samma dygn och det föregående).
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Gustafsson, Mats, et al.
(författare)
-
Effekter av vinterdäck : en kunskapsöversikt
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Choice of winter tyres has, from mainly being a matter of safety and economic costs for wearing of road pavements, during later years also become a matter of inhalable particles formed during pavement wear from studded tyres and their negative effects on public health. Further, the tyres' effects on environment and noise have been illustrated in several studies. The issue is also complicated by the fact that tyre choice effects on traffic safety have several components, including such diverging parameters as friction and behaviour. Finally all aspects have to be evaluated from a socioeconomic point of view for society to be able to decide which kind of distribution of tyre types that is the most profitable. This report is a summary of current knowledge in this complex research field.
|
|
| 8. |
- Gustafsson, Malin, et al.
(författare)
-
Quantification of population exposure to NO2, PM10 and PM2.5, and estimated health impacts 2019
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Swedish population exposure to concentrations of NO2, PM10 and PM2.5 was quantified for 2019, and the health and associated economic consequences were calculated. Most of the population was exposed to levels below the environmental standards. However, compared to the recently updated WHO 2021 Air Quality Guidelines, our calculations indicate that 82% of the population is exposed to unacceptable levels of PM2.5, and 11 % to unacceptable levels of NO2. We estimate a total of 6740 deaths per year. The health impacts can be estimated to cause socio-economic costs of ~168 billion SEK.
|
|
| 9. |
- Johansson, Christer, et al.
(författare)
-
Impacts of air pollution and health by changing commuting from car to bicycle
- 2017
-
Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 584-585, s. 55-63
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Our study is based on individual data on people’s home and work addresses, as well as their age, sex and physical capacity, in order to establish realistic bicycle-travel distances. A transport model is used to single out data on commuting preferences in the County Stockholm. Our analysis shows there is a very large potential for reducing emissions and exposure if all car drivers living within a distance corresponding to a maximum of a 30 minute bicycle ride to work would change to commuting by bicycle. It would result in more than 111 000 new cyclists, corresponding to an increase of 209% compared to the current situation.Mean population exposure would be reduced by about 7% for both NOx and black carbon (BC) in the most densely populated area of the inner city of Stockholm. Applying a relative risk for NOx of 8% decrease in all-cause mortality associated with a 10 µg m-3 decrease in NOx, this corresponds to more than 449 (95% CI: 340 - 558) years of life saved annually for the Stockholm county area with 2.1 million inhabitants. This is more than double the effect of the reduced mortality estimated for the introduction of congestion charge in Stockholm in 2006. Using NO2 or BC as indicator of health impacts, we obtain 395 (95% CI: 172 - 617) and 185 (95% CI: 158 - 209) years of life saved for the population, respectively. The calculated exposure of BC and its corresponding impacts on mortality are likely underestimated. With this in mind the estimates using NOx, NO2 and BC show quite similar health impacts considering the 95% confidence intervals.
|
|
| 10. |
- Johansson, Christer, et al.
(författare)
-
The effects of congestions tax on air quality and health.
- 2009
-
Ingår i: Atmospheric Environment. - : Elsevier BV. - 1352-2310 .- 1873-2844. ; 43:31, s. 4843-4854
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The “Stockholm Trial” involved a road pricing system to improve the air quality and reduce traffic congestion. The test period of the trial was January 3–July 31, 2006. Vehicles travelling into and out of the charge cordon were charged for every passage during weekdays. The amount due varied during the day and was highest during rush hours (20 SEK = 2.2 EUR, maximum 60 SEK per day). Based on measured and modelled changes in road traffic it was estimated that this system resulted in a 15% reduction in total road use within the charged cordon. Total traffic emissions in this area of NOx and PM10 fell by 8.5% and 13%, respectively. Air quality dispersion modelling was applied to assess the effect of the emission reductions on ambient concentrations and population exposure. For the situations with and without the trial, meteorological conditions and other emissions than from road traffic were kept the same. The calculations show that, with a permanent congestion tax system like the Stockholm Trial, the annual average NOx concentrations would be lower by up to 12% along the most densely trafficked streets. PM10 concentrations would be up to 7% lower. The limit values for both PM10 and NO2 would still be exceeded along the most densely trafficked streets. The total population exposure of NOx in Greater Stockholm (35 × 35 km with 1.44 million people) is estimated to decrease with a rather modest 0.23 μg m−3. However, based on a long-term epidemiological study, that found an increased mortality risk of 8% per 10 μg m−3 NOx, it is estimated that 27 premature deaths would be avoided every year. According to life-table analysis this would correspond to 206 years of life gained over 10 years per 100 000 people following the trial if the effects on exposures would persist. The effect on mortality is attributed to road traffic emissions (likely vehicle exhaust particles); NOx is merely regarded as an indicator of traffic exposure. This is only the tip of the ice-berg since reductions are expected in both respiratory and cardiovascular morbidity. This study demonstrates the importance of not only assessing the effects on air quality limit values, but also to make quantitative estimates of health impacts, in order to justify actions to reduce air pollution.
|
|
