| 1. |
|
|
| 2. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby
- 2015
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Johansson, Eva, 1949, et al.
(författare)
-
Etik i skolans vardag
- 2003
-
Ingår i: I A. Persson, (Red.) Skolkulturer. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144028804 ; , s. 57-70
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bohgard, Mats, et al.
(författare)
-
Nu krävs satsning på forskning för ett hållbart arbetsliv
- 2021
-
Ingår i: Dagens Medicin. - 1104-7488.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Debatt: Vi vill att forskningsråden skapar tvärvetenskapliga regionala forskningscentrum för arbetslivsforskning, som är internationellt konkurrenskraftiga och ger nationellt och regionalt kunskapsstöd. Dessa centrum ska ge kunskaper för både befintliga och framtida utmaningar. Stora vinster kan fås om forskning om folkhälsa och yttre miljö samordnas i centrumen. Arbetslivet är grunden för hälsa, välstånd och ett välfungerande samhälle. För att säkra att framtidens arbetsliv bidrar till hälsa och välstånd behövs både kunskap om hur det ska utformas och en uthållig infrastruktur för forskning. Tyvärr saknas detta. Gammal kunskap faller i glömska.
|
|
| 7. |
- Ekman, Inger, 1952, et al.
(författare)
-
Person-centered care -ready for prime time.
- 2011
-
Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing. - : Sage Publications. - 1474-5151 .- 1873-1953. ; 10:4, s. 248-251
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Long-term diseases are today the leading cause of mortality worldwide and are estimated to be the leading cause of disability by 2020. Person-centered care (PCC) has been shown to advance concordance between care provider and patient on treatment plans, improve health outcomes and increase patient satisfaction. Yet, despite these and other documented benefits, there are a variety of significant challenges to putting PCC into clinical practice. Although care providers today broadly acknowledge PCC to be an important part of care, in our experience we must establish routines that initiate, integrate, and safeguard PCC in daily clinical practice to ensure that PCC is systematically and consistently practiced, i.e. not just when we feel we have time for it. In this paper, we propose a few simple routines to facilitate and safeguard the transition to PCC. We believe that if conscientiously and systematically applied, they will help to make PCC the focus and mainstay of care in long-term illness.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Sofkova Hashemi, Sylvana, 1969, et al.
(författare)
-
Digitala textkompetenser och undervisning. En metatolkande syntes av forskningsstudier om texter, information och multimodalitet i skolan
- 2020
-
Ingår i: Trettonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Bildning, utbildning, fortbildning, Linköping, 22-23 november 2018, s. 270-286. - Linköping : Linköpings universitet. - 1651-9132. - 9789179298449
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Digital teknik för in nya möjligheter i svenskämnet, som exempelvis multimodala inslag och hypertexter, men ställer också förändrade krav både på elevers läsning, design och utvärdering av texter och lärares undervisning. Förändringar i läroplan och styrdokument tyder på en önskan om att elever ska vara digitalt textkompetenta. Genom en metatol- kande ansats har ett urval av aktuell svensk forskning på området reanalyserats. Syftet är att problematisera och synliggöra de möjligheter och utmaningar den digitala tidsåldern ställer på elever och lärare när det gäller att utveckla digitala textkompetenser. Analysen bygger på studier som spänner över grund- och gymnasieskola och behandlar frågor som rör elevers lärprocesser och lärares beredskap till handledning, stöttning och bedömning när elever söker, tolkar, läser, skapar och hanterar digitala, multimodala texter. Analysen indikerar att elever behöver stöd i att värdera och tolka information samt att designa texter multimodalt. Den visar dessutom att lärare är i behov av redskap för att uppfatta och värdera digitala, multimodala textkompetenser. Kursplanerevideringarna avseende digitalisering uppvisar ett tekniskt perspektiv på användning av digitala verktyg snarare än kvalitativa aspekter av elevernas multimodala textarbete. Konsekvensen blir att lärare, oavsett årskurs eller ämne, har svårt att relatera elevers kunskapsproduktioner till kunskapsmålen i kursplanerna. Det pekar i sin tur på ett behov av att utveckla nya sorters kvalitetsindikatorer för bedömning och betygssättning gällande digital multimodal textanvändning. Om lärare och elever har en gemensam förståelse för digitala, multi- modala texter, kan det utgöra en grund för att forma mer fokuserade och medvetna samtal om kvalitet i digitalt utformat innehåll.
|
|
| 10. |
- Vredin Johansson, Maria, 1968-, et al.
(författare)
-
Can we buy time? Evaluation of the Swedish government's grant to remediation of contaminated sites
- 2011
-
Ingår i: Journal of Environmental Management. - : Elsevier BV. - 0301-4797 .- 1095-8630. ; 92:4, s. 1303-1313
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The major aim of this paper is to analyze how government funding affects the pace of progress in four states of the remediation process of contaminated sites, from basic risk classification to cleanup. We introduce a methodological framework that takes into account the unobserved site-heterogeneity and simultaneously models duration in the different states. The results show that although site-heterogeneity contributes to make remediation a slow process, the third state, from the elaborate risk classification to the cleanup start, is a particular bottleneck. Even if government funding can speed up the process at this state, the effect is minuscule compared to the amounts of funding required. Thus, there is a need for policy to also focus on other barriers to remediation.
|
|
